Afrikansk svinpest (ASF)

Afrikansk svinpest konstaterades i höstas i Fagersta och Norbergs kommuner i Västman­lands län. Bekämpnings­arbetet har gått bra men det finns fort­farande restrik­tioner som du behöver följa om du befinner dig i området. Syftet är att under­lätta det fort­satta bekämpnings­arbetet. Afrikansk svin­pest är en smitt­sam och dödlig sjuk­dom som drabbar vild­svin och grisar, men inte människor eller andra djur­slag.

Du kan prenumerera på sidan och får då information när det är större upp­dateringar.

Information in English:

Information about the outbreak of African swine fever in Fagersta and Norberg

Restriktioner i ytter­området

För att ta reda på vad som räknas som ytter­området, se kartan under rubriken Karta över den smittade zonen.

I dagsläget finns bara några få restriktioner kvar i ytter­området. De finns för att du inte ska störa vild­svinen efter­som vi fort­farande håller på att bekämpa afrikansk svin­pest. Om du ser fällor eller utfodringsplatser ska du inte gå nära. Om du stör smittskyddsavlivningen kan det vara straffbart.

Förbjudna aktiviteter i ytter­området

I ytterområdet får du inte

  • ha hundar lösa utomhus. Du får ha hunden lös under uppsikt i inhägnade trädgårdar eller i inhägnade områden som är avsedda för hund. Du får också ha hunden utomhus om den är kopplad.
  • jaga vildsvin, om det inte sker på uppdrag av Jordbruksverket
  • ha grisar
  • göra följande skogsbruksåtgärder
    • röja i ungskog inklusive punktröjning och brunnsröjning
    • röja inför förstagallring
    • göra en förstagallring
    • anlägga nya skogsbilvägar
    • hyggesbränna eller naturvårdsbränna
    • röja kraftledningsgator
    • skogsgödsla eller återföra aska.

Du kan söka undan­tag från restrik­tionerna om du har sär­skilda skäl. Det kan till exempel vara om du behöver göra en angelägen skogsbruks­åtgärd. Om du tidigare har fått avslag på en ansökan om undan­tag kan det finnas anledning att söka på nytt nu när förut­sättning­arna har ändrats. Läs mer under rubriken Möjligt att söka undan­tag från restrik­tionerna.

Restriktioner i kärn­området

Kärnområdet är det område som har stängslats in, det vill säga området där de smittade vild­svinen har hittats. För att ta reda på vad som räknas som kärn­området, se kartan under rubriken Karta över den smittade zonen.

I kärnområdet ska det inte finnas några vildsvin kvar. Men vi kan inte garantera att det inte kommer in nya vildsvin utifrån. Restriktionerna i kärnområdet finns för att du inte ska störa eventuella vildsvin eftersom vi fortfarande håller på att bekämpa afrikansk svinpest. Det kan också finnas kvar smitta i miljön och i kadaver som ännu inte har hittats.

Du får nu vara i skog och mark ensam eller i mindre grupper, men det finns fortfarande några aktiviteter som är förbjudna. Om du ser fällor eller utfodringsplatser bör du inte gå nära. Du ska inte störa eventuell smittskyddsavlivning.

Förbjudna aktiviteter i kärnområdet

I kärnområdet får du inte

  • ha hundar lösa utomhus. Du får ha hunden lös under uppsikt i inhägnade trädgårdar eller i inhägnade områden som är avsedda för hund. Du får också ha hunden utomhus om den är kopplad.
  • ordna eller delta i organiserade tävlingar och större organiserade träningspass eller arrangemang i skog och mark utanför etablerad tävlingsbana (det kan till exempel vara tips­promenader, orienterings­tävlingar, scout­läger och träning i större grupper)
  • använda motordrivna fordon och maskiner i skog och mark utanför anlagd väg, till exempel köra bil, fyrhjuling, motocross eller skoter (förbudet gäller inte till exempel fordon och maskiner som används i samband med lantbruk och djurhållning)
  • ha grisar
  • bedriva skogsbruk
  • jaga vildsvin, om det inte sker på uppdrag av Jordbruksverket.

Du kan söka undan­tag från restrik­tionerna om du har sär­skilda skäl. Det kan till exempel vara om du behöver göra en angelägen skogsbruks­åtgärd eller om du vill genomföra organiserade träningar i större grupper eller flera mindre grupper. Om du tidigare har fått avslag på en ansökan om undan­tag kan det finnas anledning att söka på nytt nu när förut­sättning­arna har ändrats. Läs mer under rubriken Möjligt att söka undan­tag från restrik­tionerna.

Hur stor får en grupp vara?

Det är svårt att säga exakt hur stor en grupp får vara för att få röra sig i skog och mark i kärnområdet. Det beror bland annat på hur och var aktiviteten utförs. Därför krävs det att du själv gör en bedömning. Ett riktmärke på cirka tio personer kan vara lämpligt, men både ett lägre och högre antal kan vara aktuellt.

Du kan få hjälp av tabellen nedan när du ska göra din bedömning. Om det som står i kolumnen ”Bättre” stämmer in på gruppen, så kan ni troligtvis vara något fler än tio personer. Men om det snarare är det som står i kolumnen ”Sämre” som stämmer in på gruppen, så är det bra att ni är något färre än tio personer.

Om ni är så många att ni behöver dela upp er i fler än två grupper för att komma ner i lämplig gruppstorlek så räknas det som ett arrangemang. Då krävs det att ni söker undantag hos Jordbruksverket.

Hjälp för att bedöma lämplig gruppstorlek

Bättre

Sämre

Deltagarna håller sig nära varandra.

Deltagarna sprider ut sig.

Gruppen rör sig på leder, väl använda stigar, skogsvägar och liknande ställen där människor brukar röra sig.

Gruppen rör sig ute i terrängen där människor vanligtvis inte rör sig.

Gruppen låter inte så mycket.

Gruppen låter mycket.

Det är en typ av område där vildsvin sällan uppehåller sig (till exempel på kalhyggen och isar).

Det är en typ av område där vildsvin ofta uppehåller sig (till exempel i täta skogar, nära odlingsmarker och våtmarker).

Det är en plats där man inte brukar se vildsvin.

Det är en plats där man brukar se vildsvin.

Aktivitet utan hund.

Aktivitet med hund.

Det är inga andra grupper på platsen.

Det är andra grupper på platsen.


Exempel på tillåtna aktiviteter i kärnområdet

I kärnområdet får du

  • ensam eller i mindre grupp röra dig till fots, med cykel och med häst i skog och mark, samt på isbelagda sjöar och vattendrag. Du får ha med dig hunden om den är kopplad.
  • ensam eller i mindre grupp utföra sportaktiviteter som till exempel skidåkning, skridskoåkning, terrängcykling och ridning.

Det finns inga krav på rengöring av skor och utrustning för personer som vistas i skog och mark i kärnområdet. För personer som utför uppdrag åt Jordbruksverket och som behöver genomgå en biosäkerhetsutbildning, till exempel jägare som söker efter kadaver finns speciella regler.

I de här fallen är det tillåtet att köra motordrivna fordon och maskiner i kärnområdet i skog och mark utanför anlagd väg:

  • i samband med lantbruk, djurhållning eller biodling
  • på etablerad tävlingsbana eller inom markerad tomtgräns
  • vid utryckningsinsatser
  • för att hantera skadade eller sjuka djur och djurkadaver
  • som en del av bekämpningsarbetet inklusive Jordbruksverkets kontroll av restriktionerna i området
  • vid uppsättning, underhåll och kontroll av stängslet runt kärnområdet.

Om fordon och maskiner används utanför anlagd väg i skog och mark, i enlighet med punkterna ovan eller i samband med beviljat undantag, ska dessa rengöras enligt Jordbruksverkets instruktioner. Se under rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts inom kärnområdet.

Hur stor får en grupp vara?

Det är svårt att säga exakt hur stor en grupp får vara för att få röra sig i skog och mark i kärnområdet. Det beror bland annat på hur och var aktiviteten utförs. Därför krävs det att du själv gör en bedömning. Ett riktmärke på cirka tio personer kan vara lämpligt, men både ett lägre och högre antal kan vara aktuellt.

Du kan få hjälp av tabellen nedan när du ska göra din bedömning. Om det som står i kolumnen ”Bättre” stämmer in på gruppen, så kan ni troligtvis vara något fler än tio personer. Men om det snarare är det som står i kolumnen ”Sämre” som stämmer in på gruppen, så är det bra att ni är något färre än tio personer.

Om ni är så många att ni behöver dela upp er i fler än två grupper för att komma ner i lämplig gruppstorlek så räknas det som ett arrangemang. Då krävs det att ni söker undantag hos Jordbruksverket.

Hjälp för att bedöma lämplig gruppstorlek

Bättre

Sämre

Deltagarna håller sig nära varandra.

Deltagarna sprider ut sig.

Gruppen rör sig på leder, väl använda stigar, skogsvägar och liknande ställen där människor brukar röra sig.

Gruppen rör sig ute i terrängen där människor vanligtvis inte rör sig.

Gruppen låter inte så mycket.

Gruppen låter mycket.

Det är en typ av område där vildsvin sällan uppehåller sig (till exempel på kalhyggen och isar).

Det är en typ av område där vildsvin ofta uppehåller sig (till exempel i täta skogar, nära odlingsmarker och våtmarker).

Det är en plats där man inte brukar se vildsvin.

Det är en plats där man brukar se vildsvin.

Aktivitet utan hund.

Aktivitet med hund.

Det är inga andra grupper på platsen.

Det är andra grupper på platsen.


Det här är en anlagd väg

Jordbruksverket definierar anlagd väg så här: En allmän väg är alltid en anlagd väg. Andra vägar är anlagd väg om vägen är avsedd för biltrafik och är belagd med material som asfalt eller grus, eller om den leder till en bostad.

En bana som är skyltad som gångbana eller cykelbana med runt blå skylt är också att betrakta som anlagd väg.

En skogsbilväg som du skulle kunna köra bil på, men som inte är avsedd för att användas för biltrafik, är inte en anlagd väg. Om du ska använda sådana vägar måste du ansöka om undantag hos Jordbruksverket. Läs mer under rubriken Möjligt att söka undantag från restriktionerna.

Det här är en etablerad tävlingsbana

En etablerad tävlingsbana är

  • ett sammanhängande område
  • med ett underhållet ytskikt
  • som permanent är avsett för och som regelbundet används för idrottsträning eller tävling.

Med underhållet ytskikt avses till exempel en klippt gräsmatta, eller en flisbelagd, sandad eller grusad bana.

I begreppet etablerad tävlingsbana ingår inte belagda slingor i skog och mark som till exempel elljusspår, mountainbikespår och endurospår. I begreppet ingår inte heller ridstigar, leder eller skidspår som går över åkrar, ängar, betesmark eller i skogsmark.

Här ingår inte heller egna grusplaner eller isbanor som spolas av privatpersoner.

Läs mer om lantbruk och jakt längre ner på sidan under respektive rubrik. Mer information om bland annat idrotts- och friluftsaktiviteter finns under Frågor och svar.

Vi ser hela tiden över restriktionerna

Vi förstår att restriktionerna upplevs som besvärliga. Vi inför därför bara restriktioner där det verkligen behövs för att underlätta bekämpningsarbetet och för att förhindra smittspridning. Vi försöker också se till att de utformas på ett sådan sätt att de medför så lite begränsningar som möjligt i din vardag.

Vi ser hela tiden över restriktionerna och så fort de förändras så meddelar vi det.

Om bekämpningsarbetet går helt enligt plan, och ingen ny smittspridning uppstår finns det förutsättningar att Sverige kan bli friförklarat från afrikansk svinpest i oktober i år. I så fall kommer vi troligtvis att kunna ta bort restriktionerna under tidig höst.

Karta över den smittade zonen

Den smittade zonen består av ett kärn­område och ett ytter­område där det är olika restrik­tioner. Det är det in­stängslade området som kallas för kärn­område.

Kartan över den smittade zonen, med både kärn­området och ytter­området, kan du med hjälp av en navigerings­app läsa in i din telefon och då kan du se om du befinner dig innan­för zonen. Gränsen för den smittade zonen följer i huvud­sak kommun­gränserna för Fagersta och Norberg.

Det finns många skyltar upp­satta som visar var den smittade zonen börjar, till exempel vid vägar. Men även om det inte finns skyltar måste du ha koll på var gränsen går och vilka restrik­tioner som gäller.

Det här gäller för stängslet

Jordbruksverket beslutade i september att stängsla in den del av den smittade zonen där de smittade vildsvinen har hittats, det vill säga det område som nu kallas för kärnområde. Trafikverket har satt upp stängslet.

Syftet med stängslet är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området. I länder som har lyckats utrota smittan har stängsling varit effektivt.

Så har stängslet placerats och utformats

Stängslet har placerats där det bedöms vara mest effektivt utifrån hur vildsvinen rör sig och där det har minsta möjliga inverkan för de som bor och verkar i området.

Där det är möjligt har befintliga viltstängsel, vattendrag, sjöar och vägar använts. De har också förstärkts med en ”kjol” av så kallat Gunnebonät. Gunnebonätet går en bit upp på viltstängslet men ligger också utmed marken så att vildsvinen inte kan böka sig under. Där det har behövts har nätet förankrats i marken med jordankare eller genom att grus har lagts på.

Det nya stängslet är ett knutet metallnät med stolpar och det är drygt en meter högt. På vissa ställen har stängslet på grund av högt snödjup kompletterats med mer nät i höjdled eller en eltråd som placerats högst upp på stängslet.

Stängslet kontrolleras regelbundet. Om skador upptäcks så åtgärdas de omgående. Om du själv upptäcker skador så kan du rapportera det via vårt formulär.

Öppningar där det finns behov

Det är öppningar i stängslet där det finns behov av det. Det kan till exempel vara öppningar för vägar och järnvägar, och öppningar som behövs för att man ska kunna sköta djur och jordbruksmark på ett effektivt sätt.

Stängslet korsar inte större vägar, till exempel landsväg 664. I stället har stängslet dragits utmed båda sidor av vägen, cirka 150 meter. Då skapas en ”tratt” som ska motverka att vildsvinen tar sig in i och ut ur området. Det är en vedertagen metod både nationellt och internationellt.

På de mindre vägarna är det grindar som måste öppnas varje gång man åker igenom. Den som använder grinden ansvarar för att stänga den. Det finns skyltar på grindarna där det står att de ska hållas stängda.

Stängslet är utformat i samråd med experter på viltekologi för att säkerställa att andra djur påverkas så lite som möjligt. Andra klövdjur, såsom älg och rådjur, kan ta sig över stängslet. Och skulle det visa sig att vi behöver skapa passager för annat vilt, såsom grävlingar, så kan dessa konstrueras i efterhand. Viltpassager i det befintliga viltstängslet har stängts.

Snöröjning vid stängslet

När Trafikverket satte upp stängslet såg man till att det är möjligt att röja snö där det kan behövas. På vissa sträckor där man har varit tvungen att placera stängslet väldigt nära vägbanan har man haft entreprenörer med på plats för att kunna säkerställa att snöröjningen kommer att fungera på ett bra sätt.

Om det blir väldigt mycket snö på ”trånga sträckor” kan man behöva köra bort snö.

När det gäller grindar över anlagd väg så är det den som ansvarar för snöröjningen av vägen som ska se till att det går att öppna och stänga grindarna.

När det gäller grindar på andra platser så är det den som vill använda grinden som får se till att skotta bort snön så att grinden går att öppna och stänga. Det går inte att ringa någon som kommer ut och skottar.

Stängslet blir kvar så länge det behövs

I dagsläget är det svårt att uttala sig om hur länge stängslet kommer att vara kvar. Det beror på hur smittläget utvecklar sig och hur bekämpningen fortskrider. Stängslet kommer att stå kvar så länge det finns risk för smitta i området och så länge Sverige inte är friförklarat från afrikansk svinpest.

Jordbruksverket ansvarar för att stängslet tas bort sedan när det är dags.

Rättslig grund för beslutet om stängsling

Jordbruksverket är som behörig myndighet skyldig att vidta åtgärder för att bekämpa smittan.¹ Beslutet om stängsling har vi fattat med stöd av 8 § epizootilagen och 4 § epizootiförordningen. Vi behöver inget godkännande av markägarna. Beslutet bygger inte på frivillighet och det gäller omgående. Men vi har varit måna om att informera alla markägare och om möjligt tillmötesgå eventuella önskemål om sträckning, grindar och så vidare. Beslutet kan överklagas.

1. EU:s genomförandeförordning (EU) 2023/594 och EU:s delegerade förordning (EU) 2020/687).

Rapportera skador på stängslet

Om du ser att stängslet är skadat kan du rapportera detta till Jordbruksverket.

Påträffade smittade vildsvin

Om du vill se hur många vildsvin som konstaterats smittade, och platserna där de påträffats, så finns det en karta på Statens veterinär­medicinska anstalts (SVA) webb­plats.

Fakta om den smittade zonen


Fakta om kärnområdet i den smittade zonen

Ämne

Fakta
Områdets storlek148,33 km²
Berörda län och kommuner

Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun

Jordbruksareal529,99 hektar
Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd23

Företag enligt
SCB:s företagsregister

675

Boende

ca 13 000

Fakta om ytterområdet i den smittade zonen

Ämne

Fakta

Områdets storlek

617,58 km²

Berörda län och kommuner

Västmanlands län: Fagersta kommun, Norbergs kommun

Jordbruksareal

2 675,75 hektar

Lantbrukare som har sökt jordbrukarstöd

98

Företag enligt
SCB:s företagsregister

1 187

Boende

ca 6 000

Kartans filformat

Kartan på denna sida är i formatet geospatial PDF vilket gör det möjligt att läsa in den i till exempel Adobe Acrobat, Adobe Reader, Avenza PDF Maps, Global Mapper eller andra liknande produkter.

Du kan till exempel läsa in kartan i din telefon och därmed enkelt använda telefonens navigerings­möjligheter för att se om du befinner dig innanför restriktions­zonen.

Det är även möjligt för mer kompetenta GIS-programvaror såsom ArcGIS, Qgis eller motsvarande att läsa in filen som ett georefererat raster.

Support för externa programvaror och hur de används lämnas av respektive tillverkare.

För dig som använder GIS-användare och vill lägga till den smittade zonen i en programvara för GIS finns kartlagret i shapeformat SWEREF 99 TM.

Möjligt att söka undan­tag från restrik­tionerna

Du kan söka undantag från vissa av restrik­tionerna om det finns särskilda skäl. Det kan till exempel vara när du ska göra underhålls­arbete inom vatten, el och tele, eller när du behöver göra någon angelägen skogsbruks­åtgärd eller om du vill anordna större organiserade träningspass i skog och mark.

Så söker du undantag

Du söker undantag i vår e‑tjänst. När du söker undantag är det viktigt att du beskriver varför du behöver ha undantag från restriktionerna och vilka konsekvenser det skulle innebära om du inte får undantag. Det är också viktigt att du beskriver varför din situation innebär särskilda skäl. Särskilda skäl kan till exempel relatera till viktiga samhällsfunktioner, ekonomiska konsekvenser och folkhälsa.

Behöver du akut ansöka om undantag, kontakta Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap (TiB). Då har du möjlighet att få ett muntligt beslut. Du kommer alltid få ett skriftligt beslut i efterhand.

Så här hanterar vi din ansökan om undantag

När vi har fått in din ansökan via vår e-tjänst, får du en bekräftelse till din e-post.

Vi förstår behovet av en snabb handläggning, men eftersom varje ärende bedöms individuellt är det svårt att uppskatta en generell handläggningstid.

Beslutet skickas till din e-post.

Vi prövar varje ansökan individuellt och väger då hur viktigt det är att aktiviteten genom­förs i närtid (alltså vilka konsekvenser det blir om vi inte beviljar ansökan) mot

  • risken att skrämma vildsvin
  • risken att sprida/få med sig smitta
  • risken att störa bekämpningsarbetet.

För aktiviteter som ska genom­föras har vi nu större möjlig­het än tidigare att ge undan­tag, eftersom vi bedömer att risken för smitt­spridning är låg. Därför är det främst risken att skrämma vild­svin och störa bekämpningsarbetet som påverkar vår bedöm­ning i ytterområdet.

Det här gäller om du har fått undantag före den 22 februari

Eftersom vissa restriktioner har tagits bort så kan det hända att hela aktiviteten eller delar av aktiviteten som du har fått undantag för nu är tillåten. Du kommer inte att få ett nytt beslut. Du behöver själv ta reda på vilka delar av ditt beslut som fortfarande gäller.

Kontroll av att restriktionerna följs

Jordbruksverkets personal besöker den smittade zonen regelbundet för att kontrollera att restriktionerna följs inom hela området. Om du har sökt och fått undantag från restriktionerna ska du kunna visa upp ditt beslut vid en kontroll.

Om du inte följer restriktionerna kan du få böter. Om du, ditt företag eller din organisation inte följer villkoren i det beviljade undantaget kan vi dra in det.

Om du ser att restriktionerna inte följs kan du kontakta Jordbruksverket och upplysa oss om detta. De inspel vi får kommer ligga till grund för en riskbaserat urval av kontrollområden.

Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet

Fordon, maskiner och redskap som använts i skog och mark utanför anlagd väg i kärnområdet måste rengöras och desinficeras för att få flyttas ut ur kärnområdet. Det gäller då även för fordon, maskiner och redskap som använts för arbete och underhåll på en etablerad tävlingsbana.

Så här ska du rengöra och desinficera

Maskinerna, fordonen och redskapen ska helst rengöras och desinficeras på en hård­gjord yta eller på en spolplatta. Detta bör ske i anslutning till platsen där de an­vänts, så att inte jord med mera förs ut på anlagd väg och sprids vidare. Om det inte är möj­ligt att rengöra dem på platsen där de använts, kan maskiner, fordon och redskap behöva köras eller tas till annan plats inom kärnområdet, som en tvätthall. I dessa fall kan en grovrengöring av maskinen, fordonet eller redskapet vara lämplig innan du kör ut på en anlagd väg för att inte stora mängder jord, lera, med mera sprids ut på vägen.

Den här rutinen ska följas:

  1. Kontrollera först med tillverkaren för att säkerställa att rengöringen eller desinfektionen inte kan orsaka några skador på maskinen, fordonet eller redskapet.
  2. Damm, foderrester, jordklumpar och annat som fastnat i maskinens mekanism avlägsnas, helst torrt med tryckluft.
  3. Noggrann mekanisk rengöring av de delar som varit i kontakt med marken. Dessa delar ska vara synligt rena från jord och smuts efter rengöringen. Om högtryckstvätt eller hetvattentvätt används ska hela maskinen, fordonet och redskapet tvättas eftersom högtryckstvätt kan sprida eventuella smittämnen via droppar i luften.
  4. Spraya med ett desinfektionsmedel som är verksamt mot afrikansk svinpest, till exempel Parvocide, Virkon eller annat varumärke med motsvarande egenskaper. Spraya framför allt däck och hjulhus samt delar som varit i direkt kontakt med jord. Vissa desinfektionsmedel behöver sköljas av. Samtliga desinfektionsmedel ska använ­das enligt instruktion från tillverkaren. Det finns också krav som både du som arbets­tagare och arbetsgivare ska följa. Mer information om kemiska arbetsmiljörisker och personlig skyddsutrustning finns hos arbetsmiljöverket.

När det är kallt ute

Vid kallt väder kan rengöringen behöva anpassas på vissa punkter. Jord, lera med mera kan till exempel frysa fast och då måste detta tinas upp innan det kan avlägsnas. Detta kan du göra med en hetvattentvätt eller genom att du rengör i en uppvärmd tvätthall. Desinfektionsmedel kan också bete sig annorlunda vid kallt väder. Det kan behövas en annan koncentration och vissa desinfektionsmedel kan bli helt verkningslösa. Kontrollera därför med tillverkaren vad som gäller vid minusgrader.

Alternativ till rengöring

Om du inte har möjlighet att rengöra maskiner, fordon och redskap kan du låta dem stå oanvända i två veckor innan du för ut dem från kärnområdet. De måste då placeras på annan plats än i skog och mark, till exempel på en hårdgjord yta som en gårdsplan eller en parkering. Börja med att grovrengöra dem så att större klumpar av jord, lera med mera avlägsnas. Sedan låter du dem stå i två veckor.

Ekonomisk ersättning till dig som drabbats av restriktionerna

Du kan ha rätt till ersättning enligt epizootilagen om ditt företag eller din verksamhet är direkt drabbat av de restriktioner och beslut som vi har fattat med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest. Jordbruksverket har utifrån de bestämmelser som finns i epizootilagen tagit fram generella riktlinjer för vem som kan anses vara direkt drabbad. Du kan till exempel anses vara direkt drabbad om du äger mark eller andra tillgångar som till exempel byggnader, fordon och maskiner. Du kan också anses vara direkt drabbad om du har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal. Du har dock alltid rätt att söka ersättning. En individuell bedömning görs utifrån om du kan anses direkt drabbad av restriktionerna.

Du ska också, på grund av restriktionerna, ha drabbats av något av det här:

  • förlust på grund av avlivning av djur
  • kostnader på grund av saneringsåtgärder
  • produktionsbortfall
  • annan inkomstförlust än produktionsbortfall.

Ersättning till djurägare och växtodlare

Du som har djur eller växtodling kan ha rätt till ersättning om du har drabbats av kostnader och förluster. Det gäller kostnader och förluster som uppstått på grund av beslut som Jordbruksverket har fattat i samband med utbrottet av afrikansk svinpest, såsom beslut om restriktioner, avlivning och skördeförbud. De kostnader och inkomstförluster som berättigar till ersättning är förlust på grund av avlivning av djur, kostnader för saneringsåtgärder, produktionsbortfall och annan inkomstförlust än produktionsbortfall.

Ersättning till andra företag och verksamheter

Andra företag och verksamheter som är direkt drabbade av restriktionerna som vi har infört kan söka ersättning. Du kan vara till exempel vara direkt drabbad om du

  • äger mark eller andra tillgångar som till exempel byggnader, fordon och maskiner
  • har en nyttjanderätt som kan jämföras med att äga, till exempel ett arrendeavtal.

Du ska också, på grund av restriktionerna, ha haft

  • kostnader för sanering
  • produktionsbortfall
  • annan inkomstförlust.

Ersättning till jägare och andra som deltar i sökandet

Du som ingår i det organiserade arbetet med att söka igenom den smittade zonen efter vildsvin och som har gått en biosäkerhetsutbildning på plats, får ersättning för ditt sökarbete med 300 kronor per timme högst 8 timmar per dag. Du kan också få ersättning för resor och logi. All ersättning betalas ut retro­aktivt.

Du måste söka ersättningen inom 6 månader från den dag då du påbörjade arbetet.

Du som deltar i det organiserade arbetet med att söka efter vildsvin är försäkrad genom Jordbruksverket.

Så här söker du ersättningen

I samband med att du går utbildningen om biosäkerhet får du också veta hur du söker ersättningen.

Lantbruk i och utanför den smittade zonen

Restriktionerna i den smittade zonen påverkar dig som lantbrukare både när det gäller djur och växtodling. Det kan också påverka dig som har djur utanför den smittade zonen och som till exempel köper foder som är skördat i kärnområdet. Och om du har grisar kanske du ska tänka lite extra på att arbeta förebyggande.

Du får sköta jordbruksmark och djur

I ytterområdet finns inga restriktioner kvar som hindrar dig från att sköta din jordbruksmark eller dina djur.

I kärnområdet får du röra dig fritt i skog och mark och du kan därför röra dig som vanligt på dina marker. Du får dock bara använda maskiner och fordon i skog och mark för att kunna bruka din jordbruksmark (sköta grödor) och för att sköta om djur på bete. Även för att ta hand om djurkadaver eller skadade och sjuka djur. I övrigt får du bara köra på anlagd väg.

Maskiner, fordon och redskap som använts i skog och mark ska rengöras och desinficeras innan de lämnar kärnområdet. Se rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet.

Om du har andra djurslag än gris, till exempel nötkreatur eller får

Flytta djur

Det finns inga restriktioner för att flytta andra djur än grisar i den smittade zonen. Det gäller även djur som går på bete.

Slaktdjur

Det finns inget som hindrar att du skickar andra djur än grisar till slakt från den smittade zonen. Det är tillåtet att hämta djur i kärnområdet så länge man kör på en anlagd väg. I ytterområdet finns det inte längre något sådant krav.

Om du har bin

I ytterområdet finns det inte några restriktioner för att sköta bin.

I kärnområdet får du röra dig fritt i skog och mark och du kan därför sköta om dina bin som vanligt. Maskiner och fordon får dock bara användas i skog och mark för att kunna sköta om dina bin. I övrigt får du bara köra på anlagd väg. Maskiner, fordon och redskap som använts i skog och mark ska rengöras och desinficeras innan de lämnar kärnområdet. Se rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet

Om du har haft kostnader och förluster på grund av de restriktioner som finns kan du söka ersättning.

Om du har tamgrisar i närheten av den smittade zonen

Provtagning av tam­grisar

I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i övervakningen inför vi provtagning av tamgrisar i kommunerna är Sala, Skinnskatte­berg, Smedje­backen och Sura­­hammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta över­vakningen i kommunerna Avesta och Västerås.

I de större besättningarna kommer döda grisar att provtas regel­bundet. Även i de mindre besätt­ningarna kommer döda grisar att provtas som en del i över­vakningen, efter att djur­ägaren har rapporterat till sin veterinär. Vi uppmanar också alla som håller grisar att kontakta en veterinär om grisarna visar tecken på en allvarlig smitt­sam sjukdom.

Övervakningen kostar inte något för djur­ägaren. Det är Jordbruksverket som betalar prov­tag­ning och analyser.

Det är viktigt att du arbetar förebyggande

Du som har en mindre besättning har fått ett brev av oss med rekommendationer om vad du kan göra för att undvika att dina djur smittas av afrikansk svinpest. Det handlar bland an­nat om att vara noga med hygienen och tvätta händerna och byta kläder och skor före och efter att du hanterar grisar. Men även att se till att djuren inte får äta matrester, och inte kan ha kontakt med vildsvin.

Det är bra att ta reda på vad du kan göra för att skydda dina grisar. Du kan läsa mer under rubriken Skydda grisar mot afrikansk svinpest.

Om du har grisar i övriga landet (utanför den smittade zonen)

Du som har grisar utanför den smittade zonen bör fortsätta att tänka på att arbeta förebyggande och skydda din grisbesättning både mot direkt och indirekt kontakt med vildsvin. Förutom djuren gäller det också att foder och strö bör förvaras på ett säkert sätt så att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du kan läsa mer under rubriken Skydda grisar mot afrikansk svinpest.

Du ska se till att din anläggning är registrerad i anläggningsregistret och att det finns uppgifter om de grisar du har. Då är du garanterad att få den information som vi kan skicka till registrerade djurhållare.

Om Jordbruksverket misstänker afrikansk svinpest

När vi har en misstanke om afrikansk svinpest eller någon annan allvarlig smittsam sjukdom i en djurbesättning så inför vi restriktioner på gården. Restriktionerna innebär bland annat att inga grisar får flyttas från gården. Det gör vi för att minska risken för smittspridning om det skulle visa sig att grisen är smittad.

När vi har en misstanke om afrikansk svinpest innebär det inte per automatik att vi tror att provsvaret kommer att vara positivt. Det innebär endast att vi inte med säkerhet kan utesluta sjukdomen utan att först ta prov.

Om en provtagen gris utanför den smittade zonen skulle visa sig vara positiv för afrikansk svinpest, kommer myndigheterna skyndsamt att kontakta den drabbade djurägaren och även gå ut med information till allmänheten.

Jordbruksverket utreder även misstankar hos vildsvin, till exempel om flera döda vildsvin hittas på samma plats.

Du kan ha rätt till ersättning

Du som är lantbrukare och har växtodling eller djur kan ha rätt till ekonomisk ersättning. Det gäller även dig som är biodlare. Läs mer under rubriken Ekonomisk ersättning till djurägare, växtodlare, jägare och andra företag och verksamheter.

Om du har sökt jordbrukarstöd

Det är inte aktuellt med några generella regel­lättnader i den smittade zonen. Men det finns möjlighet att hävda force majeure eller att ansöka om undantag från vissa regler.

Om du inte kan uppfylla stödregler eller grundvillkor på grund av restriktionerna kan du hävda force majeure. Det måste du i så fall göra skriftligt till din länsstyrelse inom 15 arbetsdagar efter att du upptäcker att du inte kan uppfylla stödreglerna eller grundvillkoren.

När det gäller grundvil­lkoren finns även en möjlighet att inte få avdrag för en grundvillkors­överträdelse om överträdelsen beror på ett beslut som fattats av en myndighet. Du ska då uppmärksamma länsstyrelsen på att den konstaterade överträdelsen beror på myndighetens beslut.

När det gäller miljö­ersättning till betesmarker och slåtter­ängar och miljöersättning till fäbodar kan du efter beslut enligt epizootilagen få undantag från

  • förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada landskaps­element samt natur- och kulturvärden på marken
  • kravet på bete/kravet på betestryck.

Du behöver inte hävda force majeure i det här fallet.

Det finns fler möjligheter att slippa avdrag på stöden på grund av Jordbruksverkets beslut om en smittad zon och restriktioner. Kontakta länsstyrelsen om du har frågor om detta.

Foder, strö samt grödor som ska användas till livsmedel

Du måste lagra dina grödor innan du får föra ut dem ur kärnområdet. Vissa grödor får du inte föra ut alls. Om du inte har möjlighet att lagra inom kärnområdet kan du söka undantag.

För den smittade zonens ytterområde finns det inte längre några restriktioner för foder, strö och grödor som ska användas till livsmedel och som har producerats i ytterområdet.

Lagringstider för grödor som ska användas till foder och strö

Det här gäller för foder och strö som har skördats eller brutits i kärnområdet oavsett var du lagrar det.

  • Grönfoder, till exempel färskt gräs och färskt vallfoder, får du inte föra ut ur kärnområdet.
  • Grovfoder, till exempel hö, halm, ensilage inklusive ensilage av majs, som är skördat i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra grovfoder i minst 3 månader innan det får lämna kärn­området.
  • Strö, till exempel halm eller torv, som är skördat eller brutet i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra strö i minst 3 månader innan det får lämna kärnområdet .
  • Spannmål, till exempel havre, vete och majs, som är skördad i kärnområdet n ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra spannmål i minst 1 månad innan det får lämna kärnområdet .
  • Baljväxter, till exempel åkerbönor och ärtor samt oljeväxter, till exempel raps, som är skördade i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra baljväxter och oljeväxter i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet .
  • Rotfrukter och potatis som är skördade i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med dem. Du ska lagra rotfrukter och potatis i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet . Det gäller såväl otvättade som tvättade grödor.
Om du lagrar grovfoder i inplastade rundbalar på åker

Om balen är hel efter 3 månaders lagring anses fodret uppfylla kraven. Men om balen efter 3 månaders lagring skulle vara lerig eller jordig, eller om du misstänker att den har vildsvinsavföring på sig, behöver du rengöra den innan den förs ut ur kärnom­rå­det. I stället för att rengöra den kan den även lagras i 2 veckor. Lagringen måste då ske på ett sådant sätt att vildsvin inte kommer åt den, till exempel på en traktorkärra.

Lagringstider för grödor som ska användas till livsmedel

Det här gäller för grödor som kommer från kärnområdet.

  • Spannmål, till exempel havre, vete och majs, som är skördad i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med det. Du ska lagra spannmålet i minst 1 månad innan det får lämna kärnområdet.
  • Baljväxter, till exempel åkerbönor och ärtor samt oljeväxter, till exempel raps, som är skördade i kärnområdet ska du lagra på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med grödorna. Du ska lagra baljväxter och oljeväxter i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet.
  • Tvättade rotfrukter och potatis som är skördade i kärnområdet får lämna kärnområdet.
  • Otvättade rotfrukter och potatis ska du däremot lagra i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet. Du ska lagra dem på ett sätt som säkerställer att vildsvin inte kan komma i kontakt med dem. Du ska lagra rotfrukter och potatis i minst 1 månad innan de får lämna kärnområdet.
  • Frukt, bär och grönsaker (som inte nämns ovan) bedöms inte utgöra någon risk och du får därför föra ut dem ur den smittade kärnområdet.

Riskfritt att ge foder från kärnområdet när det har lagrats enligt kraven

När du har lagrat foder från kärnområdet enligt kraven är eventuell smitta borta och ditt foder går att använda precis som vanligt utanför den smittade zonen. Läs mer under rubriken Lagringstider för grödor som ska användas till foder och strö.

Till djur i kärnområdet kan du ge foder utan att lagra fodret först. Det gäller dock inte grisar.

Tillåtet att ta in foder till den smittade zonen

Det går bra att ta in foder till den smittade zonen. Men om du ska importera foder från ett land där afrikansk svinpest förekommer är det några saker du behöver tänka på.

Import av foder och strö från länder där afrikansk svinpest förekommer

Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.

Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i 3 månader och spannmål bör lagras i 1 månad.

Om du har köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta Jordbruksverket.

Skydda grisar mot afrikansk svinpest

I dagsläget finns inte några tamgrisar i den smittade zonen, men det kan vara bra för dig som har grisar på andra platser att känna till vad du kan göra för att skydda dina grisar från afrikansk svinpest. Det handlar framför allt om att se till att de inte kommer i kontakt med smittade vildsvin och att människor av misstag tar med sig smitta från vildsvin till grisarna.

Exempel på vad du kan göra för att skydda dina grisar mot afrikansk svinpest

Exempel på hur du kan förhindra att smitta kommer in i din besättning:

  • Se till att alla som vistas på din anläggning byter skor och kläder när de går in och ut från de utrymmen där du har dina grisar.
  • Se till att alla som vistas på din anläggning tvättar och desinficerar händerna och desinficerar sina skor vid ingången till de utrymmen där du har dina grisar.
  • Se till att ingen matar dina grisar med matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
  • Förhindra att dina grisar i stallar eller inhägnader kommer i direkt eller indirekt kontakt med vildsvin. Det gäller även foder och strö som du ska använda till grisarna. Du kan till exempel sätta upp stängsel.
  • Vänta i minst 48 timmar innan du har kontakt med dina eller andras grisar om du har jagat vildsvin i Sverige eller utomlands, på annat sätt kommit i kontakt med vildsvin eller besökt en grisbesättning i ett annat land. Det gäller också andra personer som kommer i kontakt med dina djur.
  • Inte låta obehöriga personer få tillträde till den anläggning där du har dina grisar.
  • Inte låta obehöriga transporter komma in på anläggningen.
  • Se till att det är möjligt att rengöra och desinficera utrymmen och byggnader.
  • Om grisarna hålls ute, tänka över vilka möjligheter som finns för att ta in dem om det skulle bli nödvändigt.
  • Upprätta och följa en biosäkerhetsplan. Information om biosäkerhetsplan kommer att finnas hos Smittsäkra.

För att ha kontroll på flödet till och från anläggningen kan du

  • föra en besöksjournal över vilka personer som får tillträde till djurutrymmena
  • föra journal över transporter till och från anläggningen.

Om du har minigrisar som sällskapsdjur

Även en minigris kan få afrikansk svinpest. För att undvika att din minigris blir smittad kan du till exempel göra det här:

  • Hålla din minigris inomhus eller i en inhägnad där den inte kan få kontakt med vildsvin. Om du rastar din minigris, tänk på att inte göra det i områden där vildsvin kan ha vistats.
  • Vara försiktig så att du eller andra inte tar med sig smitta till din gris. Smitta kan även spridas genom indirekt kontakt med smittade djur, till exempel om du råkar trampa i vildsvinsspillning och sedan går in till din gris med smutsiga skor.
  • Tvätta händerna före och efter att du hanterar din gris.
  • Se till att din gris inte kan komma åt matrester som kan innehålla någon typ av köttprodukt.
  • Tillämpa en 48-timmars karens. Det innebär att personer som har jagat vildsvin eller på något annat sätt kommit i kontakt med vildsvin, eller som har besökt en grisbesättning i ett annat land ska vänta 48 timmar innan de får vara i närheten av minigrisarna.

Tänk på att du måste ha en anläggning registrerad hos Jordbruksverket om du har en minigris.

Frivilligt smittskyddsprogram

Smittsäkrad Besättning Gris är ett frivilligt smittskyddsprogram som är godkänt av Jordbruksverket och drivs av Gård & Djurhälsan i samarbete med Distriktsveterinärerna, Lundens Djurhälsovård och Sveriges Grisföretagare.

Från och med december 2023 kommer de besättningar som redan är anslutna till Smittsäkrad Besättning Gris också att kunna ansluta sig till en ASF-modul inom programmet för att kunna uppnå så kallad ASF-status. Besättningar som uppfyller kraven för ASF-status bedöms ha ett gott skydd mot att få in smittan från vildsvin.

Ett bra sätt att få hjälp i arbetet med att förstärka biosäkerheten på din anläggning kan vara att ansluta sig till smittskyddsprogrammet Smittsäkrad Besättning Gris, och där även ansluta sig till ASF-modulen.

Om det finns smitta i din närhet

Om afrikansk svinpest bekräftas i ditt närområde kan din anläggning hamna i en restriktionszon. Eventuellt kan det bli möjligt att flytta grisar och produkter inom och från zonen, då kommer det att ställas specifika krav på din anläggning. Om det blir ett utbrott av afrikansk svinpest kommer vi att informera dig om vad som gäller.

Det finns också mer information om förebyggande arbete på vår sida om sjukdomar, hygienregler och antibiotikaresistens hos grisar.

Jakt, kadaversök och smittskyddsavlivning i den smittade zonen

I både kärnområdet och ytterområdet är det tillåtet att jaga allt utom vildsvin. Om du jagar med hund ska den hållas kopplad. Det är bara tillåtet att jaga vildsvin på uppdrag av Jordbruksverket.

Kadaver av vildsvin

I den smittade zonen får kadaver av skjutna och självdöda vildsvin bara hanteras av personer som har gått en av Jordbruksverket anvisad utbildning i biosäkerhet, eller som Jordbruks­verket bedömer har motsvarande kompetens.

Smittskyddsavlivning för att minska antalet vildsvin i den smittade zonen

Det pågår ett arbete med att smittskyddsavliva vildsvin i den smittade zonen. Smittskydds­avliv­ning med jaktliknande metoder innebär att det varken är fråga om jakt enligt jakt­lagstiftningen eller avliv­ning enligt reglerna som finns för hållna djur, utan en insats med stöd av epizooti­lagen.

Syftet är att bekämpa smittan där den finns och förhindra att den sprids vidare. Ju tidigare vi kan få kontroll över smittan desto snabbare kan vi se över de restriktioner som finns. Även om det fortfarande kommer att ta tid innan allt blir som vanligt igen.

Målet är att på ett lugnt och systematiskt sätt avliva alla vild­svin som finns kvar i kärnområdet och kraftigt minska antalet vildsvin i den övriga delen av den smittade zonen. Vi kommer att använda fällor och åteljakt och ha en löpande dialog med Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA) och Svenska Jägar­förbundet. Det är utvalda jägare som kommer att få verkställa avliv­ningen på ett sätt som skrämmer och stressar vild­svinen så lite som möjligt.

Om de olika faserna i arbetet med att bekämpa afrikansk svin­pest kan du läsa under rubriken Bekämpnings­arbetets faser, Jordbruks­verkets roll och de två första månaderna efter utbrottet.

 Jägare som sökt efter vildsvinskadaver i den smittade zonen och följt reglerna för rengöring kan jaga utanför zonen

Jägare som sökt efter döda vildsvin i den smittade zonen genomgår en biosäkerhets­utbildning och har fått noggranna instruktioner om hur de ska rengöra sina skor och kläder och sin utrustning efter varje pass. Om man följer detta finns ingen ökad smittrisk från dessa personer. De kan därför delta i jakt utanför den smittade zonen.

Hundar som deltagit i kadaversök kan vara med i arrangemang utanför den smittade zonen om man har följt reglerna

Hundar som deltagit i sökandet i den smittade zonen och deras utrustning ska tvättas enligt de instruktioner som ges inom ramen för den biosäkerhets­utbildning som hundföraren ska genomgå. Om man följer detta finns det ingen ökad smittrisk och hundarna kan vara med i arrangemang utanför den smittade zonen tillsammans med andra hundar.

Om du jagar i närområdet utanför den smittade zonen måste du se till att din hund inte driver i den smittade zonen

Om du jagar med hund i närområdet utanför den smittade zonen måste du försöka använda vetskapen om hur din hund driver, tillsammans med kunskap om var gränsen till den smittade zonen går så att du med så stor säkerhet som möjligt ser till att hunden inte driver i den smittade zonen.

Huvudskälet till detta är att hunden kan störa vildsvin vilket försvårar bekämpningsarbetet.

Det här gäller för att åtla och utfodra vilt

Oavsett var i landet du befinner dig ska du använda foder som är säkert ur smitt­syn­punkt när det bland annat gäller afrikansk svinpest. Om du använder foder som kom­mer från andra länder finns det regler som du måste följa och från vissa länder utan­för EU är det förbjudet att ta in foder.

Får man använda köttet från vildsvin som avlivats i ytterområdet?

Jägare som är med och avlivar vildsvin i samband med smittskyddsavlivning kan få använda köttet i sitt eget hushåll för privat enskilt bruk. För att använda köttet ska hen söka tillstånd för att flytta köttet.

Hjälp till att ta prover om du jagar vildsvin i närheten av den smittade zonen

I de kommuner som gränsar till den smittade zonen utförs en förstärkt övervakning. Syftet är att snabbt upptäcka om smittan sprider sig ut ur zonen. Som en del i denna övervakning ber vi dig som jagar vildsvin att ta prover från fällda vildsvin i kommunerna Sala, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar. Efter att den smittade zonen minskades i slutet av november avslutar vi den förstärkta övervakningen i kommunerna Avesta och Västerås.

Det är helt frivilligt att ta och skicka in prover. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har skickat ut provtagningspaket och instruktioner till Svenska jägareförbundet i Västmanland. Du kan också beställa provtagningspaket direkt från SVA. Du betalar inte något för provtagningspaket och analyser.

Frågor och svar

Om du inte hittar svar på din fråga här så kan du också kolla på SVA:s webbplats.

Allmänt om smittspridning

Hur smittar afrikansk svinpest?

Hos sjuka djur finns viruset i alla kroppsdelar, kroppsvätskor och utsöndringar. De största virusmängderna finns i djurets blod. Smittspridning kan ske genom

  • direktkontakt mellan infekterade och friska vildsvin och grisar
  • att djuren kommer åt infekterade kadaver eller kött
  • indirekt överföring via till exempel personer, bilar eller redskap.

Afrikansk svinpest smittar inte till människa eller andra djurslag.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Varför är det viktigt att bekämpa afrikansk svinpest?

Afrikansk svinpest är en plågsam och dödlig sjukdom för vildsvin och tamgrisar. Det finns inget botemedel eller vaccin mot sjukdomen.

Även om sjukdomen inte kan smitta människor eller andra djur så påverkas vi av bekämpningen och hur vi får röra oss.

Sjukdomen har också en stor ekonomisk påverkan på vårt samhälle. Bekämpningsarbetet är kostsamt och kräver stora personella och materiella resurser. Utbrottet påverkar även andra länders vilja att importera svenskt griskött. Lokalt har restriktionerna som införts i den smittade zonen bland annat stoppat olika verksamheter i skog och mark.

Om afrikansk svinpest sprider sig till fler områden i Sverige och tar sig in i en tamgrisbesättning kommer det att få stor påverkan på vår livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Restriktionerna kommer då att påverka ännu fler personer och verksamheter.

Det kan ta flera år att utrota sjukdomen i Sverige, men de första månaderna är de mest kritiska för att hejda smittspridningen. Om vi hjälps åt att följa de restriktioner som gäller i den smittade zonen och arbetar förebyggande i resten av landet så ser förutsättningarna för att lyckas ljusa ut.

Hur länge kan virus överleva på växter och mark som smittade vildsvin varit i kontakt med?

Afrikansk svinpestvirus är ett höljeförsett virus som är känsligt för uttorkning och solljus och inaktiveras därför på kort tid i miljön. Det är känsligt för de flesta desinfektions­medel. Uppvärmning till 60 grader i 30 minuter (eller högre temperatur under kortare tid) avdödar virus.

Man kan räkna med att virus på utrustning, kläder och skor som lämnas utan åtgärd inaktiveras inom 2 veckor.

Däremot är viruset motståndskraftigt och kan leva länge, flera månader, i döda vildsvin och grisar, och i kött från dessa djur.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Vad gäller för avfall från hushåll och restauranger?

Om vildsvin får tag på avfall som innehåller virus kan de bli smittade, till exempel med afrikansk svinpest. Därför är det viktigt att alla som hanterar avfall från hushåll och restauranger gör det på ett säkert sätt. Om du har frågor om hanteringen av detta avfall ska du i första hand vända dig till din kommun.

De som hanterar den här typen av avfall ska följa de miljöregler som finns i bland annat miljöbalken. Det är antingen kommunen eller länsstyrelsen som har tillsynen och kontrollerar att reglerna följs. Naturvårdsverket vägleder kommuner och länsstyrelser i deras tillsynsarbete.

Jag bor precis i närheten av den smittade zonen. Vad behöver jag tänka på?

I dagsläget råder inga restriktioner utanför den smittade zonen.

Om du hittar sjuka och döda vildsvin ska du rapportera det till Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA). Det gäller oavsett var du bor i Sverige, men speciellt i det aktuella området.

Om du har tamgrisar som blir sjuka och dör ska du genast kontakta din veterinär.

Jag har kört på ett vildsvin i den smittade zonen. Vad gör jag?

Oavsett om du kört på vildsvinet i eller utanför den smittade zonen ska du kontakta Polisen. Polisen har fått olika instruktioner från myndigheterna beroende på var vildsvinet kördes på.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Finns det några begränsningar för den som har vistats i den smittade zonen och vill delta i aktiviteter och evenemang utanför zonen? Får man ta med sig sitt sällskapsdjur eller sin häst?

Det går bra att ta med sig hundar och andra sällskapsdjur på aktiviteter och evenemang utanför zonen. Det gäller även hästar. Hundar måste dock ha varit kopplade.

Kan andra djur än vildsvin sprida smittan?

Det är bara grisar och vildsvin som kan smittas av afrikansk svinpest och i sin tur kan sprida smitta till andra djur. Träck från andra djur (till exempel sällskapsdjur, räv och varg) som kan ha ätit på kadaver eller på annat sätt fått i sig viruset, utgör ingen smittorisk.

Rovdjur kan flytta på smittade kadaver (kortare sträckor) men detta bidrar inte till smittspridning på annat sätt än vildsvinens normala rörelser inom sitt hemområde. Om ett rovdjur får blod från ett smittat vildsvin i pälsen neutraliseras virus när djuren rengör sig själva genom att slicka och putsa sig.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA)

Vart vänder jag mig om jag vill hjälpa till? (jägare, frivilliga, företag som har olika produkter)

Det är många som hör av sig och vill vara med att hjälpa till på olika sätt i arbetet med att bekämpa afrikansk svinpest. Vi har i dagsläget ingen möjlighet att ta emot frivilliga privatpersoner i arbetet. Om situationen förändras och behov av frivilliga resurser uppstår så kommer vi att informera om det.

Varför är det inte säkert att jag får ersättning när Jordbruksverket inför restriktioner som påverkar min verksamhet?

Bara den som direkt och primärt drabbats av vissa kostnader och inkomstförluster på grund av restriktionerna kan få ersättning. Det beror på att Jordbruksverket måste följa epizooti­lagen när vi handlägger ansökningar om ersättning. Vanligtvis innebär detta inga problem efter­som Jordbruksverkets restriktioner oftast berör enskilda djurägare. Vem som anses vara direkt och primärt drabbad av ett beslut när restriktionerna omfattar ett större område är inte lika tydligt.

I samband med att vi utrett våra förutsättningar att inom ramen för epizootilagen kunna er­sätta andra än primärproducenter har vi tydligt redovisat till Regeringskansliet vilka typer av verksamheter som inte förväntas kunna ersättas med det lagstöd vi har.

Jordbruksverkets uppgift är alltså att fatta beslut utifrån befintlig lagstiftning och att förmedla en saklig och korrekt bild till Regeringskansliet av vilka effekter som vårt beslut innebär och de möjligheter och begränsningar som finns inom epizootilagen.

Om du är osäker om du är direkt och primärt drabbad kan du läsa mer på vår sida om ersättning till andra företag och verksamheter.

Vad gäller för vägunderhåll?

I ytterområdet finns inte några restriktioner för vägunderhåll.

I kärnområdet är det tillåtet med underhåll av en anlagd väg, så länge du håller dig vägen. Du får till exempel

  • ploga
  • grusa
  • salta
  • sladda
  • sätta upp och ta bort snökäppar.

Om du inte använder dig av maskiner och fordon för vägunderhåll så får du röra dig utanför anlagd väg. Däremot behöver du söka undan­tag om du använder maskiner och fordon utanför anlagd väg till exempel för att dika, rensa vägdiken, byta trummor och slå av gräs i vägkanten.

Om du ska sätta upp snökäppar i kärnområdet ska du rengöra spettet du använder noggrant efter utsättning (gäller även om du använder dig av maskin).

Om du undrar över snöröjning kopplat till stängslet och grindarna i stängslet kan du läsa högre upp på sidan i stycket Karta över den smittade zonen – Det här gäller för stängslet.

Idrottsaktiviteter och friluftsliv

Vad gäller för idrotts- och friluftsaktiviteter?

Ytterområdet

I den smittade zonens ytterområde finns det inte kvar några restriktioner som påverkar idrotts- och friluftsaktiviteter. Det betyder att du får röra dig som vanligt i skog och mark, även i större grupp. Det innebär i sin tur att det är tillåtet med större arrangemang som till exempel tävlingar, träningar, läger och tipsprome­na­der.

Även om det inte längre finns några restriktioner ska du vistas i området på ett sådant sätt att du inte stör eventuella vildsvin eller det bekämpningsarbete som pågår.

Du får inte ha hundar lösa.

Kärnområdet

I den smittade zonens kärnområde finns det fortfarande restriktioner som påverkar idrotts- och friluftsaktiviteter.

  • I kärnområdet får du ensam eller i en mindre grupp röra dig till fots, med cykel och med häst i skog och mark, samt på is och i sjöar.
  • Du får inte ordna eller delta i organiserade tävlingar och större organiserade träningspass eller arrangemang i skog och mark utanför etablerad tävlingsbana. Det kan till exempel vara tipspromenader, orienteringstävlingar, scoutläger och träning i större grupper.
  • Du får inte köra motordrivna fordon eller maskiner i skog och mark, till exempel motocrosscykel, skoter eller traktor. Fordon och maskiner får du bara använda på en etablerad tävlingsbana. När du använder fordon eller maskiner på en etablerad tävlingsbana behöver du rengöra dem innan de lämnar kärnområdet.
  • Du får inte köra bil utanför anlagda vägar om du ska ta dig till en aktivitet, till exempel om du ska fiska. Då måste du köra på en anlagd väg.

Under rubriken Restriktioner i kärnområdet kan du läsa mer om till exempel mindre grupper, anlagda vägar och etablerade tävlingsbanor.

Större grupper som utövar idrottsaktiviteter i kärnområdet får bara göra det på en etablerad tävlingsbana. Det gäller alltså alla större arrangemang som till exempel tävlingar och träningar. Här kan du läsa om vad det innebär för olika sporter.

Discgolf

Om ni är en större grupp som går ut och ska spela discgolf ska hela banan bestå av ett underhållet ytmaterial, såsom klippt gräs. Om delar av banan går genom skog och mark (eller om du behöver röra dig i skog och mark för att komma till nästa del av banan) får ni inte spela.

Längdskidåkning och utförsåkning

Större grupper får enbart åka i dragna spår på en skidanläggning (till exempel en skidstadion), på en golfbana med dragna spår eller motsvarande. Ni får inte åka i preparerade spår i skog och mark.

Sporter på is

Om det är större grupper ska ni vara på en is som permanent är avsedd för och som regelbundet används för skridskoåkning, till exempel en bandyplan eller en hockeyrink.

Grusplaner i skog och mark som spolas av de boende i området för rekreationsändamål är ett exempel på en skridskobana som inte räknas som en etablerad tävlingsbana. Den är därmed inte tillåten att använda för större grupper vid tävling eller träning.

Cykling

Större grupper får cykla i kärnområdet, men enbart på

  • anlagda vägar
  • banor som är skyltade som cykelbanor med en rund blå skylt
  • anlagda cykelanläggningar (till exempel en cykelstadion eller en gocartbana).

Ni får inte cykla på preparerade cykelleder ute i skog och mark, eller på frusna sjöar och vattendrag.

Motorsport

Motorsport i kärnområdet får bara ske på en anlagd permanent bana, till exempel motocrossbana och gocartbana (till exempel en stadion). Du får inte använda preparerade banor ute i skog och mark.

Om det inte finns möjlighet att rengöra fordonet innan du lämnar tävlingsbanan rengör du det när du kommer hem.

Fotboll och friidrott

Om ni är en större grupp får ni vara på en fotbollsplan eller friidrottsanläggning om de räknas som etablerade tävlingsbanor.

Grusplaner i skog och mark som används för rekreationsändamål till exempel på fotbollsplaner som inte räknas som etablerad tävlingsbana.

Ridning

Om ni är en större grupp får ni rida på anlagda vägar, permanenta uteridbanor eller i ridhus.

Anlagda stigar för ridning i skog och mark är inte tillåtna att rida på.

Vad gäller för skötsel av tävlingsbanor?

Det här gäller för idrottsföreningar och andra som sköter en etablerad tävlingsbana.

Ytterområdet

I zonens ytterområde finns inte längre några restriktioner som påverkar skötseln av tävlingsbanor.

Även om det inte längre finns några restriktioner ska du vistas i området på ett sådant sätt att du inte stör eventuella vildsvin eller det bekämpningsarbete som pågår.

Kärnområdet

I zonens kärnområde får du röra dig i skog och mark, vilket gör att du som ansvarig för en idrottsverksamhet även kan röra dig utanför en etablerad tävlingsbana. Du kan till exempel underhålla elljusspår och skidspår till fots. Det finns då inga krav på rengöring av skor och utrustning.

Men i zonens kärnområde får du inte köra motordrivna fordon eller maskiner i skog och mark (till exempel pistmaskin, en skoter eller traktor). Fordon och maskiner får du bara använda på en etablerad tävlingsbana. Om du använder fordon eller maskiner på en etablerad tävlingsbana behöver du rengöra dem innan de lämnar kärnområdet.

Får jag släppa lös min hund eller släppa ut min katt i den smittade zonen?

Nej, du får inte släppa lös hunden, varken i ytterområdet eller i kärnområdet. Dels för att inte riskera att hunden skrämmer vildsvinen så att de rör sig ut ur den smittade zonen, dels för att hunden kan föra med sig smitta om du tar med dig hunden ut ur zonen.

Du får dock släppa lös hunden om du håller den under uppsikt i en inhägnad trädgård eller i ett inhägnat område avsett för hund.

Det finns inga restriktioner för att släppa ut katten i dagsläget eftersom det inte finns samma risk för att den skrämmer vildsvinen eller för med sig smitta som för hunden.

Kött

Kan jag bli smittad av att äta vildsvins- eller griskött?

Nej, afrikansk svinpest smittar inte människor.

Finns det risker med annat viltkött från området, från djur som fällts innan restriktionerna?

Nej, smittan kan bara finnas i vildsvinskött.

När jag köper kött, korv och charkprodukter i affären får jag då köpa produkter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest?

Ja, det får du göra. Det finns inte några förbud att köpa köttprodukter, som kött, korv eller charkvaror som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Du kan fortsätta att handla och äta dessa produkter som vanligt eftersom afrikansk svinpest inte är farlig för människor. Men produkterna kan sprida eventuell smitta till vildsvin, därför är det viktigt att du slänger matrester i hushållssoporna och inte lämnar matrester i naturen.

I EU finns det regler som gör att vi får handla med kött, korv och charkprodukter som har sitt ursprung i länder där det finns afrikansk svinpest. Förutsättningen är att köttet inte kommer från djur som levt i en smittad zon. Men eftersom smittan kan sprida sig utanför zonen, kan du inte vara helt säker på att produkterna du köper är utan smitta.

Biosäkerhetsutbildning

Jordbruksverket har i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) tagit fram en digital utbildning i biosäkerhet. Den vänder sig till dig som behöver få utbildning för att få utföra vissa uppdrag i den smittade zonen. Det kan till exempel handla om

  • kadaversök
  • smittskyddsavlivning
  • eftersök av skadat vilt.

Utbildningen finns i vår kurskatalog. När du har skapat ett konto väljer du Öppen katalog, och sedan Krisorganisation.

Räddningstjänst

Information till räddningstjänsten

Det här avsnittet riktar sig till dig som arbetar inom räddningstjänst, polis och ambulans.

I ytterområdet finns inte längre några förbud för vare sig fordon eller personer att vistas i skog och mark utanför anlagda vägar.

I kärnområdet får ni vara i skog och mark. Utryckningsfordon får vara utanför anlagd väg under pågående akutinsats. Ingen rengöring behövs av varken skor eller utrustning. Fordon ska rengöras och desinficeras innan de lämnar kärnområdet. Om det blir omöjligt i samband med en akutinsats (till exempel vid personskador) får fordonet rengöras så snart det är möjligt och innan nästa utryckning. När det är kallt ute är det lite nytt att tänka på när det gäller rengöring. Läs under rubriken Rengöring av fordon, maskiner och redskap som använts i kärnområdet.

Du kan kontakta Jordbruksverket dygnet runt för att rådfråga om smittskyddet i samband med akuta insatser i kärnområdet. Kontaktuppgifter kan du få via ordinarie larmoperatör eller Jordbruksverkets tjänsteman i beredskap via det nationella TiB‑numret.

Undersökning om informationen kring afrikansk svinpest

För att ta reda på hur väl vi har nått ut med vår information om afrikansk svinpest och de restriktioner som gäller, så lät vi i oktober och november genomföra en undersökning.

Undersökningen visar bland annat det här:

  • En mycket stor andel av de boende i den smittade zonen förstår varför restriktionerna behövs.
  • 97 procent av de boende i den smittade zonen uppger att de följer restriktionerna.
  • 3 av 4 av de boende i den smittade zonen uppger att de har ett stort förtroende för myndigheternas arbete, och högst förtroende har de för jägarna.
  • Nyhetsmedia är den viktigaste kanalen för alla målgrupper som har deltagit i undersökningen (boende i zonen, boende i närområdet, boende i resten av Sverige).
  • Boende i den smittade zonen tar till sig information via fler kanaler, till exempel genom bekanta och via Jordbruksverket.

Undersökningen genomfördes som en webbenkät av företaget Verian (f.d. Kantar Public).

Så går bekämpningsarbetet till

Den 6 september 2023 bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.

Tre olika faser för att bekämpa afrikansk svinpest

För att bekämpa utbrott av afrikansk svinpest har vi ett nära samarbete med flera olika myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga. Bekämpningen sker i tre olika faser där allas olika ansvar har betydelse. Tillvägagångssättet i Sverige liknar det som tidigare har använts i andra europeiska länder där man har lyckats få bukt med smittan. Metoden är alltså väl beprövad.

Just nu befinner vi oss i fas 2.

Första fasen – spårning av smitta

Vid ett utbrott av afrikansk svinpest är det viktigt att först spåra hur utbredd själva smittan är. Det här gör vi i första fasen:

  • Fastställer hur stort område som kan vara drabbat av smitta, den smittade zonen.
  • Begränsar all aktivitet i den smittade zonen för att inte störa vildsvinen. Det minskar risken för att vildsvin tar med sig smittan ut ur zonen och att människor inte sprider smitta vidare.
  • Söker igenom hela den smittade zonen för att hitta döda och sjuka vildsvin. Det gör vi tillsammans med lokala jägare. Vi behöver söka igenom den smittade zonen flera gånger eftersom alla sjuka djur inte dör samtidigt.
  • Upprättar en operativ ledningscentral på plats i den smittade zonen. Ledningscentralen samarbetar med Jordbruksverkets nationella ledningscentral.
  • Sätter upp en provtagningscentral där vi också ställer upp vår mobila förbrännings­ugn.
  • Identifierar ett område som ska stängslas in. Syftet med att stängsla in området är att minska risken för att vildsvin som bär på smitta ska lämna området och sprida smittan. Stängslet minskar också risken för att friska vildsvin tar sig in i området.
  • Stängslet kommer att sitta kvar så länge det finns risk för smitta i området.
  • Avgör om tamgrisar och hägnade vildsvin i den smittade zonen behöver avlivas.

Så länge viruset finns hos vildsvin i området riskerar tamgrisar att bli smittade. Om sjukdomen konstateras hos en tamgris skulle det leda till ännu hårdare följder, till exempel kostsamma restriktioner för grishållarna. I andra länder har behöriga myndigheter beslutat att avliva tamgrisar vid utbrott av afrikansk svinpest hos vildsvin. I Sverige är det Jordbruksverket som ansvarar för beslut om avlivning.

Det här har hänt i Fagersta

Jordbruksverket söker tillsammans med lokala jägare för att hitta döda och sjuka vild­svin. Jordbruksverket får hjälp av Frivilliga Automobilkåren (FAK) med att packa de döda vildsvinen i täta säckar och köra dem till provtagningsanläggningen. Där tar en veterinär prover från djuren som sedan skickas till Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA) för analys. Därefter förbränns kadavren i en för ändamålet uppställd förbrännings­ugn.

Det här är ett samarbete i flera led mellan Jordbruksverket, Statens veterinär­medicinska anstalt (SVA), den drabbade kommunen, FAK och lokala jägare.

Jordbruksverket beslutade att avliva ett 60-tal tamgrisar inom den smittade zonen.

Andra fasen – smittskyddsavlivning av vildsvin

När området är instängslat börjar vi smittskyddsavliva vildsvin. Det görs i hela den smittade zonen. Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har en plan för hur smittskyddsavlivningen ska gå till.

Arbetet sker i samarbete mellan Jordbruksverket, SVA, Svenska Jägar­förbundet och lokala jaktlag.

Restriktionerna för den smittade zonen ses över i den här fasen av utbrottet.

Tredje fasen – friförklaring av områden

Vi inleder den sista fasen i bekämpningen då vi inte längre hittar några smittade kadaver inom den smittade zonen. Det kan gå upp till ett år från att det sist smittade kadavret hittats innan området kan bli friförklarat. Det är lämpligt att minst en sommar­period passerar efter det sista fyndet innan ett område kan anses vara fritt från afrikansk svinpest.

Jordbruksverkets roll

Jordbruksverket har ansvar för att leda och samordna förebyggande åtgärder och bekämpa allvarliga djursjukdomar så kallade epizootisjukdomar, bland annat afrikansk svinpest, foderföroreningar och växtskadegörare.

För att kunna hantera dessa händelser krävs kunskap om varandras roller och ansvar, samt att det sker en kontinuerlig samverkan mellan aktörer på alla nivåer, det vill säga både lokal, regional och central nivå.

När det gäller arbetet att bekämpa afrikansk svinpest är det Jordbruksverket som ansvarar för de beslut som tas kopplat till bekämpningen. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bistår med riskbedömningar. Arbetet kräver också ett nära samarbete med flera andra myndigheter, kommuner, organisationer och frivilliga där var och en agerar utifrån sitt uppdrag och sina specifika kompetenser.

De två första månaderna efter utbrottet

Den 6 september 2023 bekräftades Sveriges första fall av afrikansk svinpest. Flera aktörer samarbetar för att bekämpa utbrottet och målbilden är att utrota smittan helt. Det kräver omfattande insatser – och inte minst förståelse för att arbetet kommer att pågå under lång tid.

Under den första månaden var fokus att identifiera hur utbredd smittan är i den smittade zonen. Ett stort antal jägare sökte av skog och mark i jakt på vildsvinskadaver.

Under den andra månaden efter utbrottet var fokus fortsatt att fastställa hur utbredd smittan är genom att söka efter vildsvinskadaver och att begränsa risken för att smittan sprider sig vidare. Stängslingen inleddes av det område där samtliga smittade vildsvinskadaver hittats.

Tidslinje med beslut, åtgärder och händelser

Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den första månaden:

  • 6 september: Provsvar från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, visar att ett vildsvinskadaver utanför Fagersta var smittat med afrikansk svinpest. Åtgärder enligt epizootilagen initieras omedelbart med första möte mellan SVA, Jordbruksverket med flera. EU informeras.
  • 7 september: Jordbruksverket fattar beslut om en smittad zon, samt beslutar att en operativ ledningscentral ska upprättas på plats.
  • 8 september: Jordbruksverket upprättar en operativ ledningscentral i Fagersta. SVA kommer till Fagersta och möter representanter för Svenska Jägareförbundet och lokala jaktledare för att få igång arbetet med att definiera smittans utbredning. Biosäkerhetsinstruktion gås igenom och strategi för första sökområde tas fram.
  • 9‑10 september: Jägare börjar söka igenom det område där de första smittade kadavren hittades, för att lokalisera fler döda vildsvin.
  • 11 september: Jordbruksverket beslutar att avliva alla tamgrisar i den smittade zonen som en förebyggande åtgärd. Landsbygdsministern besöker Fagersta och träffar kommunrepresentanter, ansvariga myndigheter, jägare och företrädare för berörda branscher.
  • 11‑12 september: Jordbruksverket och SVA genomför tillsammans med kommunerna och Svenska Jägareförbundet informationsträffar i Fagersta och Norberg.
  • 12 september: Provtagningscentral och förbränningsanläggning tas i bruk i Fagersta. Jordbruksverket fattar beslut om ersättning till de jägare som deltar i hanteringen av utbrottet.
  • 15 september: Jordbruksverket meddelar att det finns möjlighet att ansöka om undantag från vissa av restriktionerna.
  • 18 september: Digitalt möte mellan Jordbruksverket, SVA och Belgien för att inhämta erfarenheter från deras framgångsrika bekämpningsåtgärder.
  • 19‑23 september: EU‑representanter med erfarenhet av bekämpning av afrikansk svinpest besöker den smittade zonen och den operativa ledningscentralen.
  • 21 september: Jordbruksverket fattar beslut om att stängsla in det område i den smittade zonen där smittade kadaver hittats.
  • 22 september: Jordbruksverkets e‑tjänst för att ansöka om undantag från restriktionerna i den smittade zonen är i drift.
  • 5 oktober: Jordbruksverket ber Trafikverket om hjälp att runt det område i den smittade zonen där smittade kadaver hittats, stängsla, underhålla stängslet samt att ta bort stängslet när det blir aktuellt.

Under hela tiden har det varit regelbundna samverkansmöten med myndigheter, organisationer och kommuner samt presskonferenser. Dessa fortsätter.

Här är ett urval av beslut, åtgärder och händelser under den andra månaden:

  • 11 oktober: Stängslingen inleds av det så kallade kärnområdet där smittade kadaver hittats.
  • 18 oktober: Hela sträckan för stängslingen beslutas.
  • 19 oktober: Jordbruksverket beslutar att längdskidtävlingen Engelbrektsloppet får genomföras i februari 2024 under förutsättning att olika villkor uppfylls.
  • 19 oktober: Jordbruksverket får en justering i regleringsbrev från regeringen som gör att vi inom ramen för epizootilagen kan ersätta fler grupper än enbart djurägare och växtodlare.
  • 24 och 25 oktober: Informationsmöten om ersättningar till drabbade hålls i Fagersta och i Sala.
  • 26 oktober: Jordbruksverket börjar med kontroller i den smittade zonen.
  • 31 oktober: Jordbruksverket publicerar ett webbformulär för att jägare och andra som deltar i sökandet enklare ska kunna ansöka om ersättning.
  • 24 november: EU beslutade om nya zoner genom en omröstning av alla länder som är med i EU.
  • 30 november: Jordbruksverket fattade ett beslut om att minska den tidigare smittade zonen, samt dela upp den smittade zonen i ett kärnområde och ett ytterområde.

Sjukdomen afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest (ASF) är en smittsam och dödlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Viruset som orsakar sjukdomen är mycket motståndskraftigt och överlever länge i miljön och i kött från infekterade djur, även om köttet varit fryst. Afrikansk svinpest smittar inte till människa. Den kan vara mycket kostsam att bekämpa.

Smittläget för afrikansk svinpest i världen

I september 2023 fick vi det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige.

Sedan det första fallet i Europa år 2014 har sjukdomen spridit sig i Sveriges närområde. Den finns nu i till exempel Tyskland, Italien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Bulgarien, Ungern och Ryssland. Spridningen är snabb också i Asien. I vissa av länderna förekommer sjukdomen bara hos vildsvin, men i de flesta länder finns den hos både tamgrisar och vildsvin.

Om du klickar på länken här nedanför hittar du Situation reports som visar läget vid olika tidpunkter. Det mest aktuella ligger till vänster. I rapporten finns en karta över de senaste utbrotten och i vilka länder i världen afrikansk svinpest finns just nu.

Så sprids afrikansk svinpest

Mellan svinbesättningar kan virus överföras med levande djur, kläder, bilar och redskap. En annan viktig källa för smittspridning är animaliska livsmedel. Viruset överlever under långa perioder i fryst kött, icke värmebehandlade produkter och i torkade eller saltade produkter, exempelvis korv. Det är därför förbjudet att utfodra både tama grisar och vildsvin med matavfall. Ta inte heller med dig köttprodukter hem från ett land där svinpest förekommer.

Exempel på situationer som kan leda till smittspridning:

  • Markko i Lettland har arbetat med sina sjuka grisar och använder samma kläder då han hjälper sin granne Johani med vaccination av smågrisar. Markkos besättning visar sig ha varit smittad med afrikansk svinpest och kläderna för med smittan så att Johanis besättning också drabbas av afrikansk svinpest.
  • Anna åker till Estland över helgen för att jaga. Hon hittar ett vildsvin som nyligen självdött, och hon hjälper till att forsla det ut ur skogen. När Anna kommer hem till Sverige efter helgen går hon till stallet och ser till sina tamgrisar.
    I sulmönstret på Annas stövlar har det fastnat blod från det självdöda vildsvinet. Då Anna använder samma stövlar hos sina egna grisar utan att först rengöra stövlarna smittas hennes grisar av afrikansk svinpest.
  • Familjen Svensson har varit på semesterresa i Italien och tar med sig en lokalproducerad kallrökt korv tillbaka till Sverige. På vägen hem från flygplatsen upptäcker de att korven ser dålig ut och kastar den i diket.
    Korven blir samma natt uppäten av ett vildsvin. Korven innehåller smittat ryskt griskött, och vildsvinet smittas av afrikansk svinpest.

Filmen nedan visar hur vi kan ligga ett steg före när det gäller att förhindra att afrikansk svinpest sprids i Sverige. Filmen är på engelska.

Så förhindrar vi att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige

Det finns flera saker som vi alla kan hjälpas åt med för att förhindra att afrikansk svinpest sprider sig i Sverige. Det här gäller oavsett om vi har ett utbrott i Sverige eller inte. Om det pågår ett utbrott så finns det restriktioner som du måste följa i det området, till exempel så är det förbjudet att vistas i skog och mark.

Vad allmänheten kan göra

  • Släng matrester i soporna. Lämna dem inte i markerna efter en picknick eller vid rastplatser utmed vägar.
  • Kompostera ditt matavfall i sluten behållare som vildsvin inte kan komma in i.
  • Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vad grishållare kan göra

Mata inte grisar med matrester. Det är förbjudet på grund av risken för smittspridning.

Se till att besökare i dina djurstallar använder skyddskläder och tvättar händerna då de går in i stallarna.

Undvik om möjligt att föra in strö, grovfoder och spannmål till alla djur från länder där afrikansk svinpest förekommer.

Om du måste köpa in strö, grovfoder eller spannmål från ett land där afrikansk svinpest förekommer bör du först lagra materialet på en vildsvinssäkrad plats före användning eller vidareförmedling. Strö och grovfoder bör lagras i tre månader och spannmål bör lagras i en månad.

Om du köpt grovfoder eller halm från ett land där afrikansk svinpest förekommer och du hittar rester av djurkroppar i fodret som inte kan uteslutas vara från vildsvin eller tamgris ska du kontakta oss på djurhälsoenheten. foderdjurprodukter@jordbruksverket.se

Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vad jägare kan göra

  • Rapportera fynd av sjuka eller självdöda vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
  • Rengör kläder och utrustning om du varit på vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land. Vildsvinens blod och avföring är smittförande. Rengör först mekaniskt med borste och vatten så all synlig smuts och blod försvinner, och förvara sedan kläderna och utrustningen luftigt inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan du använder dem igen.
  • Tvätta din jakthund efter att du jagat med den utomlands i ett smittat land.
  • Besök inte svenska grisbesättningar inom 48 timmar efter vildsvinsjakt utomlands i ett smittat land.
  • Kött och obehandlade jakttroféer kan innebära en smittrisk och får inte lämnas så att grisar eller vildsvin kan komma åt dem.

Informations­material att sprida

Vi har tagit fram filmer, illustrationer och affischer som kan användas på webb, i sociala kanaler och i tryck för att upplysa om vad olika målgrupper kan göra för att minska smittspridningen av afrikansk svinpest. Materialet är fritt för dig att använda.

Författningar och beslut

Söker efter 2023:15

Beslut

Senast granskad: 2024-02-22

Till toppen