Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2015

JO 19 SM 1502

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produk-tionsområden och riket om 2015 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 381 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2015 kommer att redovisas under våren 2016. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. I slutet av juni 2016 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Rekordhög hektarskörd av höstvete på riksnivå

God övervintring av de höstsådda grödorna har bidragit till höga skördenivåer. På riksnivå har hektarskörden av höstvete beräknats till 7 570 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats för landet som helhet. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 20 %. Förhållandena är likartade för höstråg, höstkorn och rågvete med hektarskördar som på riksnivå ligger 11 %, 10 % respektive 17 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt.

Uppsala, Östergötlands, Gotlands och Västra Götalands län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstvete. Jämfört med genomsnittsskördarna för de fem föregående åren ökade hektarskördarna av höstvete mest i Stockholms, Uppsala, Gotlands och Västmanlands län under 2015. Se vidare i figur A där 2015 års hektarskördar av höstvete jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under de aktuella åren.

 

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2014. Jämförelse med genomsnittet för 2019–2014, kg/hektar

 

                                                                                                                                     kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2010-2015.

 

Rekordhög hektarskörd av vårkorn på riksnivå

De vårsådda spannmålsgrödorna har överlag gett högre hektarskördar än föregående års förhållandevis låga skördenivåer. Vårkornets hektarskörd har på riksnivå beräknats till 5 200 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats någonsin. Avkastningen av havre har beräknats till 4 610 kilo per hektar vilket tangerar tidigare rekord. Vårveteavkastningen är på riksnivå 11 % högre än förra årets hektarskörd och 16 % högre än femårsgenomsnittet. Hektarskördarna av vårkorn och havre är för landet som helhet 10 % respektive 11 % högre än förra årets nivåer och 15 % respektive 16 % högre än femårsgenomsnitten. Hektarskörden av blandsäd är 13 % högre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet.

Svåra odlingsbetingelser i Norrland sänkte hektarskördarna

Norrland drabbades av regn i samband med vårbruket vilket ledde till försenad sådd. Den kyliga sommaren fördröjde mognaden och en regnig höst medförde stora obärgade arealer. I Västerbottens och Norrbottens län blev hektarskörden av vårkorn 20 % respektive 45 % lägre än fjolårsresultaten och 12 % respektive 28 % lägre än femårsgenomsnitten. Se vidare i figur B där 2015 års hektarskördar av vårkorn jämförs med motsvarande femårsgenomsnitt på länsnivå.

 

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2015. Jämförelse med genomsnittet för 2010–2014, kg/hektar

 

                                                                                                                                     kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2009-2014.

 

Regionala variationer

Från en del håll, särskilt från de sydöstra delarna av landet, har det rapporterats om problem med rötsot på höstkorn som en förklaring till låga skördenivåer. Det har också varit många kommentarer om problem med gulrost på den nya grödan vårrågvete.

Samtidigt som det förekommit både torka och för mycket regn som skadat grödorna har andra lantbrukare angett att 2015 varit något av ett rekordår med höga skördenivåer. På länsnivå kan en rekordhög hektarskörd av vårkorn noteras för Skåne län.

Planerad vårsådd blev i vissa fall träda

Ytterligare en aspekt som en del lantbrukare påpekat är att en del av den planerade vårsådden inte kunde genomföras på grund av för mycket regn. Detta förhållande bekräftas av att arealen med vårsäd var nästan 6 000 hektar mindre i augusti jämfört med den planerade arealen i maj enligt Jordbruksverkets register med arealbaserade stöd.

Stora höstsådda arealer ger större totalskörd

Den totala spannmålsarealen var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. De höstsådda spannmålsgrödorna ökade däremot med drygt 14 000 hektar medan de vårsådda minskade med mer än 21 000 hektar. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Det innebär att 2015 års omfördelning från vårsådda till höstsådda spannmålsgrödor i sig leder till en ökning av den totala spannmålsskörden.

Arealen av höstvete, som är den spannmålsgröda som brukar ge den högsta hektarskörden, ökade med 4 % jämfört med föregående år. Jämfört med femårsgenomsnittet är ökningen 27 %. Höstvetearealen uppgick till 394 350 hektar, och är därmed den största någonsin.

Årets totala skörd av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 6 170 200 ton. Det är 25 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren och 7 % mer än 2014 års spannmålsskörd. Den preliminära totalskörden innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Rekordhög hektarskörd och totalskörd av höstvete

Både hektarskörden och totalskörden av höstvete blev rekordhöga under 2015. Totalskörden har beräknats till 2 986 400 ton, vilket är 9 % mer än föregående år och 52 % mer än femårsgenomsnittet. Drygt 48 % av årets totala spannmålsskörd utgörs av höstvete.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 51 600 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Hög avkastning av ärter

Skörden per hektar av ärter har för landet som helhet beräknats till 3 720 kilo per hektar, vilket tangerar tidigare rekordnivåer. Årets hektarskörd motsvarar en ökning med 16 % jämfört med föregående år och en ökning med 29 % jämfört med femårsgenomsnittet. De regionala variationerna är stora. Det har från olika håll rapporterats om både rekordskördar och missväxt på grund av för stora regnmänger.

De högsta skördenivåerna per hektar på länsnivå fanns i år i Skåne och Gotlands län. Störst areal ärter fanns under 2015 i Uppsala län.

Den totala skörden har beräknats till 83 300 ton. Odlingsarealen av ärter ökade med 55 % eller nästan 8 000 hektar jämfört med 2014.

Rekordhög hektarskörd av åkerbönor på riksnivå

Hektarskörden av åkerbönor har på riksnivå beräknats till 3 980 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats under de 12 år som åkerbönor ingått i skördeundersökningen. Hektarskörden ökade med 23 % jämfört med fjolårsresultatet och med 27 % jämfört med femårsgenomsnittet. På länsnivå nådde hektarskörden av åkerbönor en rekordnivå i Skåne län. Åkerbönor brukar mogna sent och en stor andel av arealen skördades under oktober och november.

Totalskörden har beräknats till 100 000 ton och är därmed för femte året i rad större än totalskörden av ärter. Arealen av åkerbönor ökade med 33 % eller med drygt 6 000 hektar jämfört med fjolåret. Störst areal åkerbönor på länsnivå odlades i Västra Götalands län.

Rekordhög hektarskörd av höstraps på riksnivå

Hektarskörden av höstraps har på riksnivå beräknats till 3 940 kilo per hektar, vilket är den högsta någonsin. Denna hektarskörd är 6 % högre är fjolårsresultatet och 17 % högre än femårsgenomsnittet. Gynnsam höst i samband med sådden 2014 och därefter en mild vinter har bidragit till god övervintring. Det finns enstaka rapporter om att höstrapsen har drösat en del före tröskningen, men annars verkar skörden oftast ha kunnat genomföras under gynnsamma förhållanden. Södermanlands, Östergötlands och Västra Götalands län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av höstraps.

Stor totalskörd av raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs har beräknas till 359 600 ton. Den är därmed 11 % större än förra årets resultat och 19 % större än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen av raps och rybs var i stort sett densamma som förra året. Men vårrapsarealen minskade med uppemot 10 000 hektar. Jämfört med 2013 är minskningen mer än 90 000 hektar. En av orsakerna till att arealen för vårraps minskat de två senaste åren är att det är förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Förbudet gäller i en tvåårsperiod sedan 1 december 2013. Höstrapsarealen ökade istället med nästan 9 000 hektar jämfört med föregående år och med uppemot 17 000 hektar jämfört med 2013. Denna omfördelning till den mer högavkastande höstsådda rapsen, samt höstrapsens höga hektarskörd, bidrog till att totalskörden av raps och rybs blev den högsta på 25 år.

Totalskörden av oljelin ökade

Avkastningen per hektar av oljelin var 17 % högre än förra året och 24 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden har beräknats till 13 900 ton, vilket är 26 % mer än förra årets totalskörd. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var 8 % större än fjolårets.

Odlingsbetingelser

Torrt väder under 2014 års sensommar och höst ledde återigen till stora höstsådda arealer. Vintern var mild och gynnsam vilket gav de höstsådda grödorna en bra start. Vårbruket startade tidigt, men regn medförde avbrott på vissa håll och särskilt i de norra delarna av landet blev vårsådden försenad, eller uteblev helt. I juni var det kallare än vad som är normalt och det kyliga, regniga och blåsiga vädret fortsatte under juli och början av augusti. Det har från olika håll rapporterats om både torkskador och problem med för mycket regn. Mognadsprocessen fördröjdes av det kyliga vädret så när eftersommaren till slut bjöd på dagar med sol och värme i slutet av augusti gick det ändå inte alltid att skörda eftersom grödorna inte var mogna. Under september kom stora regnmängder som medförde att en del fält inte längre blev farbara. Skördearbetet fick skjutas upp och pågick på många håll långt in i november. Särskilt norra Sverige drabbades hårt av stora regnmängder.

Stora obärgade arealer i Norrland

I övre Norrland blev mer än 8 % av spannmålsarealen obärgad och i nedre Norrland var motsvarande andel runt 5 %. I Mellersta Sveriges Skogsbygder blev närmare 2 % av spannmålsarealen oskördad. I de resterande delarna av landet var andelen obärgad areal lägre. För landet som helhet var det 0,6 % av spannmålsarealen som inte kunde skördas under 2015.

Den obärgade arealen av ärter motsvarar uppemot 3 % av den totala arealen ärter i landet. Andelen obärgad areal för åkerbönor blev endast 0,1 % på riksnivå. Den milda och förhållandevis torra senhösten medförde att de sent mognade åkerbönorna kunde tröskas långt in i november.

Av raps- och rypsarealen blev 0,4 % obärgad, vilket är en något lägre andel än de närmast föregående åren. För oljelin blev 0,3 % av arealen obärgad.

Viltskador i lantbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten visade att av de lantbrukare som odlade spannmål, trindsäd och oljeväxter hade nästan 38 % viltskador i en eller flera av grödorna. Vildsvin var det djurslag som orsakade störst skada i alla grödor utom i havre, där älg orsakade största skada. Totalt förstördes 42 700 ton spannmål av vildsvin 2014. Mer än en fjärdedel av lantbrukarna angav att förekomsten av vilt påverkar valet av vilka grödor som odlas. Ärter och havre är grödor som många avstår att odla. Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 ( JO 16 SM 1502) som publicerades i juli 2015.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Statistikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Vid denna preliminära beräkning av totalskördar används preliminära grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. Det är samma arealunderlag som användes i Jordbruksverkets Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2015 (JO 29 SM 1501). De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder.