Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Arrendepriser på jordbruksmark 2016

JO 39 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna är genomsnittliga och då regionerna vi redovisar priserna för är förhållandevis stora så förekommer det lokala prisvariationer.

Priserna som redovisas är för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller betesmark. Vidare redovisas priser både inklusive och exklusive så kallade gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark. Detta görs dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser är rensade för arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och för andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms och per år. I tabell 9 redovisar vi även genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark där vi exkluderat arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset, till exempel stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi.

De som känner igen EU:s regionindelning NUTS2 ser snabbt att två regioner inte finns med i figurer och tabeller. Det beror på att vi i denna urvalsundersökning fått in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Vi har därför valt att slå ihop region Stockholm med Östra Mellansverige samt lägga ihop Nedre och Övre Norrland och kalla det Norra Sverige.

 

Arrendepriser i Sverige

Mellan åren 1995 och 2011 har det genomsnittliga priset för att arrendera mark i Sverige fördubblats. Takten på arrendeprisökningen har i snitt varit mellan 0‑7 % per år förutom mellan åren 2006 och 2007 och mellan 2010 och 2011 då arrendepriserna ökade med 16 respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg kraftigt under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling i spannmålsbygderna.

Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit nästintill oförändrad fram till och med år 2016. Enligt punktskattningen har arrendepriset gått upp med 7 % denna period men ökningen är inte statistiskt säkerställd. Mellan år 2015 och 2016, steg priset med 1 % och inte heller den ökningen är statistiskt säkerställd. En hektar jordbruksmark kostar i genomsnitt 1 705 kr/ha per år i Sverige att arrendera och en hektar åkermark kostar 1 798 kr/ha. Priset för att arrendera betesmark har i genomsnitt legat på runt 600 kr/ha under ett par tidigare undersökningar och så även under denna.

 

Arrendepriser jordbruksmark (åker och bete)

Det kostar i genomsnitt ungefär 10 gånger mer att arrendera en hektar jordbruksmark i Sydsverige (3 330 kr/ha) jämfört med Norra Sverige (363 kr/ha) år 2016. Det genomsnittliga arrendepriset för Sverige är 1 705 kr per hektar och år.

 

Figur B. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark 2004–2016 inklusive gratisarrenden efter regionindelning NUTS2, kr/ha

De arrendepriser som presenterats i figur C avser priser på jordbruksmark, det vill säga de genomsnittliga priserna för alla arrenden i undersökningen omfattande åkermark och/eller betesmark. Skillnaderna i arrendepris enligt figur C ska ses mot bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. Omkring 28 % av arrendena (år 2016) i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör någon procent av arrendena i Sydsverige. Utesluts gratis-arrenden vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild i norra Sverige. Tar man bort gratisarrendena i regionen Norra Sverige så ökar priset med omkring 35 % och prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige minskar då något. I Sydsverige påverkas priset marginellt om man exkluderar gratisarrendena.

 

Figur C. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark år 2016 exklusive respektive inklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2, kr/ha

 

Figur D. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2015 och 2016, inklusive gratisarrenden indelat efter produktionsområden, kr/ha

1 När medelfelet överstiger 35 % redovisas ej siffran.

 

Arrendepriserna är högre i de produktionsområden där de bra geografiska förutsättningarna och de goda odlingsjordarna finns. Högst pris genererar arrendena av jordbruksmark i Götalands södra slättbygder där genomsnittspriset år 2016 var ca 4 100 kr/ha.

Götalands södra slättbygder utgörs av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner runt Skånes västra och södra kust. Se karta på sidan 12 hur Sverige är indelat efter produktionsområden.

 

Arrendepriser åkermark

Figur E. Genomsnittligt arrendepris för åkermark 2015 och 2016 inklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2, kr/ha

I figur E redovisas priserna för de arrenden vilka enbart består av åkermark. När dessa jämförs med figur C, framgår att priset på arrenderad åkermark är något högre i landets södra delar, medan priset i de nordligare delarna inte skiljer sig från priset på arrenderad jordbruksmark. Detta beror på att arrendepriset på betesmark är mycket lägre än arrendepriset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är så stor i de norra delarna. Arrendepriset för en hektar åkermark inklusive gratisarrenden i Sydsverige låg år 2016 i genomsnitt på 3 548 kr, vilket är ca 7 % högre än arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden i samma område.

 

Arrendepriser betesmark

Ett genomsnittspris för enbart betesmark har också beräknats för hela riket. Det beräknade arrendepriset för enbart betesmark inklusive gratisarrenden var 563 kr/ha för 2015 och 562 kr/ha 2016. Både nivån och förändringen mellan åren ska tolkas med stor försiktighet då antalet arrendeavtal med enbart betesmark i beräkningsunderlaget är litet. Detta är också orsaken till att priserna hoppar en del över åren. Över tid kan man ändå utläsa att arrendepriset på betesmark gått upp precis som det gjort på åkermark, vilket blir tydligt när man lägger in en trendlinje i figuren (streckad linje).

Figur F. Genomsnittligt arrendepris för betesmark 2000–2016, inklusive gratisarrenden, kr/ha

 

 

Andel gratisarrenden och andel arrendeavtal som innehåller mer än bara mark

I figur G ser man tydligt hur pass mycket vanligare det är med gratisarrenden i norra Sverige jämfört med i södra Sverige.

Figur G. Andelen gratisarrenden år 2016 indelat efter regionindelning NUTS2, procent

 

 

 

 

Figur H. Andelen gratisarrenden i Sverige 2005–2016, procent

I figur H kan man se att andelen gratisarrenden i Sverige minskat över tiden.

 

Figur I. Andelen arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset år 2016, procent

Från och med arrendeprisundersökningen avseende år 2009–2010 inkluderas även frågan om det ingick något annat än mark i arrendeavtalet som påverkade arrendepriset. Detta för att försöka uppfylla Eurostats metodologi där man enbart vill ha ut de genomsnittliga priserna för de arrenden som bara omfattar mark.

I de fall där man upplever att man betalar ett marknadsmässigt pris ingick stödrätter i omkring 37 % av avtalen under år 2016. Andelen arrendeavtal där maskiner, byggnader och annan utrustning för jordbruksverksamheten ingår i avtalet var för år 2016 ca 5 % och tycks vara vanligare i södra Sverige jämfört med norra.

Övrigt till exempel bostadshus, ingick i ca 2 % av arrendeavtalen. I 61 % av arrendeavtalen ingår det inget, förutom mark, som påverkar priset. Andelarnas storlek ska tolkas med viss försiktighet då vi inte har beräknat något medelfel till dessa.