Kött och klimat

Animalieproduktionen står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Konsumtionen av kött är därför – oavsett var och hur det har producerats – förknippad med stor klimatpåverkan. De höga växthusgasutsläppen från produktionen av kött beror till största delen på att det går åt mycket mark för att producera foder.

Metan och lustgas ger störst klimatpåverkan från jordbruket

Jordbruket skiljer sig från andra samhällssektorer i fråga om vilka växthusgaser och källor som ger störst klimatpåverkan. I de andra samhällssektorerna står koldioxid från användning av fossil energi generellt sett för den största klimatpåverkan. I jordbruket är det istället metan och lustgas från biologiska processer som står för de stora utsläppen, till exempel från kväveomsättning i marken och från djurhållning och stallgödselhantering. Ökade utsläpp av koldioxid kopplat till förändrad markanvändning är också en viktig anledning till de höga utsläppen från livsmedel och andra jordbruksprodukter.

Metan som växthusgas

Just metan skiljer sig från koldioxid med avseende på att det är en betydligt starkare växthusgas men med en betydligt kortare uppehållstid i atmosfären. Detta betyder att så länge metan-utsläppen inte minskar kommer metanets klimatpåverkan att vara fortsatt hög. Om de globala utsläppen av metan håller sig på dagens nivå innebär detta en marginell ökning av jordens medeltemperatur över tid orsakad av metan. För koldioxid däremot ger konstanta utsläpp på dagens nivå en ökning av jordens medeltemperatur som går långt över 2-gradersmålet. För att nå 2-gradersmålet måste utsläppen av fossil koldioxid ner till noll medan det finns utrymme för en del utsläpp av metan. En minskning av metanutsläpp gör att man vid nollutsläpp av koldioxid kan sänka den globala medeltemperaturen ytterligare alternativ att ”vi” köper oss tid för att få ner utsläppen av koldioxid till noll.

Utsläppen sker både i Sverige och utomlands

Eftersom en stor del av den svenska köttkonsumtion består av kött från andra länder är vårt "matavtryck", och därmed de växthusgasutsläpp som vi orsakar genom vår konsumtion av kött, mycket större än de utsläpp som produktionen inom landet ger upphov till. Med matavtryck avses den yta som var och en tar i anspråk genom den mat vi äter.

Köttkonsumtionen behöver minska

Utsläppen av växthusgaser från privat konsumtion är ungefär åtta ton per person och år i Sverige. Maten beräknas stå för cirka två av dessa åtta ton. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan, och då är ändå inte indirekta utsläpp från förändrad markanvändning (till exempel effekterna av avskogning) inräknade.

Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person behöver vi till år 2050 komma ner på en nivå under två ton per person och år för vår totala konsumtion av mat, resor, boende med mera. För att nå ner till dessa nivåer behöver våra utsläpp från samtliga delar av vår konsumtion minska. En minskad konsumtion av kött kan bidra till en del av denna utsläppsminskning.

Välj kött med omsorg

Det är också viktigt att välja kött med omsorg. Välj kött från djurhållning som är förenlig med en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Till höger finns några tips på användbara verktyg för hur man kan producera respektive välja kött med omsorg, med utgångspunkt från klimat och andra hållbarhetsaspekter. Där finns också länkar till våra rapporter Klimatvänligt jordbruk 2050 och Hållbar köttkonsumtion.