Jordbruksverket.se använder kakor (cookies) för att fungera på ett bra sätt. Här kan du läsa mer om hur vi använder kakor.

Lyssna |

English/Deutsch

Mina sidor

Du är här:
Startsida
Miljö & klimat
Begränsad klimatpåverkan
Kött och klimat

Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2017-02-21. Besök webbplatsen om du vill vara säker på att läsa den senaste versionen.

Mina Sidor: Version: 2.7.3 Tid: 20171002-1339

Kött och klimat

Animalieproduktionen står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Konsumtionen av kött är därför — oavsett var och hur det har producerats — förknippad med stor klimatpåverkan. De höga växthusgasutsläppen från produktion av kött beror till största delen på att det går åt mycket mark för att producera foder.

Metan och lustgas ger störst klimatpåverkan från jordbruket

Jordbruket skiljer sig från andra samhällssektorer i fråga om vilka växthusgaser och källor som ger störst klimatpåverkan. I de andra samhällssektorerna står koldioxid från användning av fossil energi generellt sett för den största klimatpåverkan. I jordbruket är det istället metan och lustgas från biologiska processer som står för de stora utsläppen, till exempel från kväveomsättning i marken och från djurhållning och stallgödselhantering. Ökade utsläpp av koldioxid kopplat till förändrad markanvändning är också en viktig anledning till de höga utsläppen från livsmedel och andra jordbruksprodukter.

Bild: Susanna Degaardt.

Utsläppen sker både i Sverige och utomlands

Eftersom en stor del av den svenska köttkonsumtion består av kött från andra länder är vårt "matavtryck", och därmed de växthusgasutsläpp som vi orsakar genom vår konsumtion av kött, mycket större än de utsläpp som produktionen inom landet ger upphov till. Med matavtryck avses den yta som var och en tar i anspråk genom den mat vi äter.

Köttkonsumtionen behöver minska

Utsläppen av växthusgaser från privat konsumtion är ungefär åtta ton per person och år i Sverige. Maten beräknas stå för cirka två av dessa åtta ton. Kött är den livsmedelsgrupp som står för störst andel av den livsmedelsrelaterade klimatpåverkan, och då är ändå inte indirekta utsläpp från förändrad markanvändning (till exempel effekterna av avskogning) inräknade.

Om utrymmet för utsläpp av växthusgaser fördelas per person behöver vi till år 2050 komma ner på en nivå under två ton per person och år för vår totala konsumtion av mat, resor, boende med mera. Utsläppen från produktionen av kött kan minska en del genom förändrade produktionsmetoder, men det räcker inte för att vi ska komma ner till en nivå under två ton. Ur ett hållbarhetsperspektiv behöver därför vår konsumtion av kött minska om det också ska finnas något utrymme för de utsläpp som våra andra behov ger upphov till.

Välj kött med omsorg

Det är också viktigt att välja kött med omsorg. Välj kött från djurhållning som är förenlig med en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling.

Illustration av hur stor del av minskningen av utsläppen till år 2050 som uppskattningsvis behöver komma från livsstilsförändringar

Till höger finns några tips på användbara verktyg för hur man kan producera respektive välja kött med omsorg, med utgångspunkt från klimat och andra hållbarhetsaspekter. Där finns också länkar till våra rapporter Klimatvänligt jordbruk 2050 och Hållbar köttkonsumtion.

Skriv ut sidan