Pressmeddelande från Jordbruksverket

Färre jordbruk och större gårdar under 1997

Under 1997 fortsatte jordbruken att minska i antal i Sverige, samtidigt som åkerarealen ökade. Även djurbesättningarnas medelstorlek ökade. Samhällets stöd till jordbruket uppgick till drygt 40 procent, men varierade mellan olika produktionsinriktningar och regioner. Närmare hälften av den sammanlagda stödnivån utgjordes av så kallade direktstöd, som till stor del finansieras av EU. De största stöden tillföll de större gårdarna eftersom de flesta stöd är sammankopplade med hur mycket som produceras. Detta framgår i Jordbruksverkets rapport, 1998:7 Utvecklingen inom jordbruket - svenskt jordbruk i diagram och tabeller.

Jordbruken i Sverige fortsatte att minska i antal 1997 och uppgick till 88 400. Jämfört med 1996 är detta en minskning med 2,5 procent. Den totala åkerarealen var i stort sett oförändrad vilket gjorde att storleken på genomsnittsgården ökade från 30,9 till 31,7 hektar. Även djurbesättningarna ökade i medelstorlek och antalet mjölkkor steg från 28,3 till 29,6 och antalet svin ökade från 243 till 279 per jordbruk.

Direktstöden till jordbruket, som till stor del finansieras av EU, uppgick under 1997 till 6,5 miljarder kronor. Jordbruket stöds också med hjälp av tullar, exportbidrag och lagringsstöd med mera för att hålla prisnivån uppe. Dessa stöd betalas av konsumenterna och uppskattas vara i samma storlek som direktstöden, det vill säga 6,5 miljarder kronor. En stor del av stöden hänger samman med produktion vilket gör att de större gårdarna också får de största stödbeloppen. Detta gäller främst gårdar i Sydsverige som inte ligger inom de traditionella stödområdena. Under 1997 gick 70 procent av stöden till 20 procent av jordbruken.

Inkomsterna i jordbruket, mätt som jordbrukssektorns totala driftsöverskott, ökade under 1997 med 800 miljoner kronor. Överskottet har dock varierat de senaste åren. Det ökade 1995 i samband med EU-inträdet, men föll 1996 främst till följd av höjda skatter och avgifter. Spannmålsproduktionen visade en kraftigt ökad lönsamhet under 1995. Lönsamheten minskade dock under 1996 och 1997 på grund av sjunkande priser. Trots fortsatt prisnedgång 1997 tyder kalkylerna för nötkött på att lönsamheten var oförändrad i norra Sverige medan en svag nedgång skedde i de södra delarna. Det fleråriga vallstödet som infördes under 1997 bedöms ha påverkat mjölk- och nötköttsproduktionen positivt. Lönsamheten för mjölkproduktion har trots detta sjunkit något under 1997. Inom grisköttsproduktionen steg lönsamheten under 1997 på grund av höjda priser efter några år av sänkt lönsamhet.

Kontaktpersoner:
Hans Jönrup, enhetschef statistikenheten, tel. 036-15 59 33
Marianne Johansson, handläggare, statistikenheten, tel. 036-15 59 57

© Jordbruksverket 1998, senast ändrad 1998-06-10.
Ansvarig för sidan: Informationsenheten