Pressmeddelande från Jordbruksverket 2000-06-20

Antalet jordbruk fortsätter att minska

1999 uppgick antalet jordbruksföretag i Sverige till 80 500. Året före Sveriges EU-inträde 1994 var antalet jordbruksföretag 92 500. Detta innebär en årlig minskningstakt på 3,5 % under perioden 1994-1999. Samtidigt blir de enskilda företagen större. Den genomsnittliga åkerarealen har ökat från 29 hektar 1990 till 34 hektar 1999. Även djurbesättningarnas medelstorlek har ökat. Under 1990-talet har antalet mjölkkor per gård ökat från 22 till 32 och antalet svin från 158 till 352. Detta är några av de uppgifter som presenteras i Jordbruksverkets rapport "Utvecklingen i jordbruket 1999".

Den totala arealen åkermark har varierat obetydligt under senare år och uppgick 1999 till 2,7 miljoner hektar. Däremot har åkerarealens användning förändrats sedan EU-inträdet. Spannmålsarealen var 1999 ungefär densamma som 1994, 1,2 miljoner hektar, medan arealen sockerbetor under samma period har ökat med 12 % och arealen oljeväxter minskat med drygt 40 %. Baljväxtarealen, som var liten före EU-inträdet, har ökat med 135 %. Potatis omfattas inte av någon reglering inom EU och potatisarealen har varit i stort sett oförändrad sedan EU-inträdet.

De genomsnittliga producentpriserna på jordbruksprodukter fortsatte att sjunka under 1999 och var ca 0,5 % lägre än 1998. Sedan 1994 har producentpriserna sjunkit med ca 10 %. Effekterna av prissänkningarna har för jordbruket som helhet motverkats av ökade direktbidrag som blev en följd av EU-inträdet. 1999 uppgick dessa stöd till 7 miljarder kronor, en ökning med 3,5 miljarder kronor sedan 1994. De största stöden är arealstöd och miljöstöd, vilka uppgick till 3,4 respektive 2,0 miljarder kronor 1999. Huvuddelen av dessa pengar kommer från EU.

Inkomsterna från jordbruksproduktion, mätt som skillnaden mellan intäkter och kostnader inom jordbrukssektorn, uppgick 1999 till 4,2 miljarder kronor vilket är oförändrat jämfört med 1998. Inkomsten har varierat en hel del under 1990-talet, från 2,5 miljarder kronor 1992 till 5,8 miljarder kronor år 1995.

Lönsamhetsutvecklingen har under senare år varierat mellan olika produktionsgrenar. Inom mjölk- och nötköttsproduktionen har den varit i stort sett oförändrad medan den sjunkit något inom spannmålsproduktionen. Grisköttsproduktionen har sedan 1994 drabbats av starkt sänkt lönsamhet, främst till följd av sjunkande priser på griskött. Sedan EU-inträdet har producentpriset på griskött sjunkit med 30 %.

Rapporten "Utvecklingen inom jordbruket 1999" kan beställas via fax 036-34 04 14. Priset är 100:- (exkl moms).

Kontaktpersoner:
Tomas Eriksson, handläggare statistikenheten, tel 036-15 56 98
Anders Grönvall, handläggare statistikenheten, tel 036-15 56 97


© Jordbruksverket 2000, senast ändrad 2000-06-20.
Ansvarig för sidan: Informationsenheten.