Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2019

JO 29 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Totalskördar
Hektarskördar
Väder

I detta Statistiska meddelande redovisas resultatet av skördeprognoser avseende spannmål och oljeväxter för år 2019. Preliminär skördestatistik för år 2019 kommer att redovisas på riksnivå i november och på länsnivå i december 2019. Slutliga skördeuppskattningar för 2019 redovisas våren 2020.

Jordbruksverket har utvecklat en prognosmetod för att uppskatta skörden av olika grödor utifrån väderdata och tidigare års skördar. Metoden bygger på statistiska regressionsmodeller där skördarna för olika grödor beskrivs som funktioner av olika mått på väder. Modellerna tar hänsyn till skörde- och väderdata från januari 1965 till och med sommaren 2019 samt arealer för 2019. Skördedata som används är hektarskördar på länsnivå för aktuella grödor och väderdata är månadsmedelvärde för medeldygnstemperatur respektive månadsvärde för nederbörd från en väderstation per län. Modellen säger inte något om kvaliteten på de grödor som skördas.

Skördeprognosen omfattar nio spannmålsgrödor, höstvete, vårvete, höstråg, höstkorn, vårkorn, havre, blandsäd, höstrågvete och vårrågvete samt fyra oljeväxtgrödor, höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. För varje gröda prognostiseras hektarskörd och totalskörd. Dessutom prognostiseras totalskördar för spannmål totalt och oljeväxter totalt. I tablåerna E och F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet redovisas procentuella skillnaden mellan tidigare års skördeprognoser och slutliga skördar.

På grund av att förra årets skördeprognos inte klarade av att förutse vilka konsekvenser torkan fick har Jordbruksverket i år även valt att skicka ut en enkät till ett urval på 200 lantbruksföretag för att se om korrigeringar skulle behöva göras för årets prognos. Då resultatet av enkätundersökningen ligger i linje med var prognosen visar har vi därför kommit fram till att någon justering av prognosen inte behöver göras.

Totalskördar

Prognosen för den totala skörden av respektive gröda beräknas genom att multiplicera den prognostiserade hektarskörden med den totala grödarealen. De arealer som används är preliminära och hämtades från Jordbruksverkets administrativa stödregister den 7 augusti 2019 och avser all stödansökt grödareal vid tidpunkten. Den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna avseende 2019, som publiceras våren 2020, baseras på de slutliga arealerna i JO 10 SM 1902 (Jordbruksmarkens användning 2019, slutlig statistik).

Förra årets spannmålsskörd blev rekordlåg, främst på grund av torkan förra sommaren men även till följa av lägre arealer av höstsått spannmål. Årets spannmålsskörd förväntas emellertid att bli den tredje största under 2000-talet: detsamma gäller för oljeväxtskörden som också är den tredje största under 2000-talet. I figur A visas den totala spannmålsskörden för åren 2000–2018 samt prognosen för 2019.

 

Figur A. Total spannmålsskörd 2000–2018 samt prognos för 2019

I tablå A redovisas prognoserna för totalskördar för 2019 gällande spannmålsgrödor och oljeväxter. Spannmålsskörden uppskattas bli knappt 5,9 miljoner ton för år 2019, vilket är en ökning med 10 % jämfört med de fem senaste åren 2014–2018 samt med 80 % jämfört med den på grund av torka exceptionellt låga skörden 2018. Att spannmålsskörden förväntas öka jämfört med femårssnittet beror på ökade arealer av höstsådda spannmålsgrödor, vilka ger högre avkastning, samt att hektarskördar av flertalet spannmålsgrödor förväntas bli högre.

Höstvete väntas svara för ungefär 52 % av den totala spannmålsskörden och förväntas få en totalskörd på 3,1 miljoner ton. Det är en ökning med 22 % jämfört med genomsnittet för 2014–2018 och mer än en fördubbling jämfört med 2018. Den näst största grödan är vårkorn som förväntas få en totalskörd på 1,3 miljoner ton. Det är en ökning med 29 % jämfört med 2018 men en minskning med 4 % jämfört med genomsnittet för åren 2014–2018. Höstråg förväntas öka med 61 % jämfört med genomsnittet för 2014–2018, vilket är den största procentuella ökningen jämfört med femårsgenomsnittet. Den stora ökningen beror främst på att arealerna har ökat med 70 %. Totalskördarna för vårrågvete förväntas minska mest procentuellt, den minskar med 50 % jämfört med 2014–2018. Det beror främst på minskade arealer. Vårrågvete är den minsta spannmålsgrödan och står enligt prognosen för endast 0,1 % av den totala spannmålsskörden.

Totalskörden av oljeväxter uppskattas bli 0,35 miljoner ton vilket är en ökning med 13 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren 2014–2018 och 63 % jämfört med 2018. Höstraps svarar för drygt 97 % av oljeväxtskörden och förväntas få en totalskörd på 0,34 miljoner ton. Totalskörden av höstraps förväntas öka med 16 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren, 2014–2018. Ökningen beror främst på större arealer. Vårraps förväntas få mindre totalskörd i år jämfört med både 2018 och genomsnittet för 2014–2018. Minskningen jämfört med genomsnittet 2014–2018 förväntas bli 39 % för vårraps. Det beror främst på mindre arealer.

I tablå F i avsnittet Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken finns information om hur stor procentuell skillnad det varit mellan prognostiserad totalskörd och totalskörd enligt slutlig skördestatistik för åren 2014–2018. Skillnader redovisas för enskilda grödor samt spannmål och oljeväxter totalt.

 

Tablå A. Hektarskörd, areal och total skörd

Gröda

Hektarskörd (Kg)

Areal (Ha)

Total skörd (tusen ton)

 

Prognos
2019

Preliminär 20191

Prognos
2019


2018

Genom-snitt 5 år2

Höstvete

7 260

423 337

3 072

1 400

2 528

Vårvete

4 630

48 502

225

220

302

Höstråg

6 320

33 410

211

88

131

Höstkorn

6 190

20 914

129

55

94

Vårkorn

4 840

278 231

1 346

1 040

1 409

Havre

4 500

149 962

675

364

644

Höstrågvete

6 100

27 860

170

64

164

Vårrågvete

3 460

1 046

4

3

8

Blandsäd

3 630

10 380

38

22

44

Summa spannmål

 

993 641

5 869

3 256

5 322

 

 

 

 

 

 

Höstraps

3 350

101 100

339

203

292

Vårraps

2 090

4 494

9

13

15

Höstrybs

2 030

1 232

3

1

1

Vårrybs

1 010

943

1

1

1

Summa oljeväxter

 

107 769

351

218

310


1 Enligt Jordbruksverkets administrativa register, 2019-08-07. Arealerna kan skilja sig jämfört med de arealer som redovisas i JO 10 SM 1901. Detta beror på att viss bearbetning av underlaget genomförs till JO 10 SM 1901 samt att den publikationen avser arealer på företag som ingår i Lantbruksregistret medan här avses all stödansökt areal vid tidpunkten.

2 Genomsnittet är beräknat utifrån den slutliga statistiken för skördeuppskattningarna år 2014–2018.
År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. Vårrågvete svarar för ca 9 % av den totala arealen rågvete under 2015, 2016 och 2018 samt ca 7 % under 2017. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på totalskördar av rågvete 2014 samt totalskörd av höstrågvete 2015–2018.
Genomsnittet för vårrågvete är baserat på totalskördar för 2015–2018.

 

Hektarskördar

Prognoser för hektarskördar år 2019 presenteras i tablå B. Prognoserna jämförs med genomsnittliga hektarskördar för åren 2014–2018 och med hektarskördarna 2018 enligt den slutliga skördestatistiken.

Höstvete är den spannmålsgröda som förväntas få störst hektarskörd 2019. Enligt prognosen blir den 7 260 kg/ha vilket är en ökning med 8 % jämfört med genomsnittet för 2014–2018 och en ökning med 52 % jämfört med 2018. Samtliga spannmålgrödor förväntas att få en högre hektaravkastning 2019 än genomsnittet för 2014–2018. Vårrågvete förväntas ha den lägsta ökningen jämfört med femårsgenomsnittet för 2014–2018 och är även den spannmålsgröda med lägst hektaravkastning för 2019, 3 460 kg/ha. Blandsäd förväntas öka mest med 12 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren.

Bland oljeväxterna får höstraps den högsta hektarskörden enligt prognosen. Hektarskörden uppskattas till 3 350 kg/ha. Det är ökning med 2 % jämfört med genomsnittet för 2014–2018 och en ökning med 43 % jämfört med 2018. Vårrybs är den enda oljeväxtgrödan som förväntas få en lägre hektarskörd än både 2018 och genomsnittet för de senaste fem åren. Enligt prognosen blir hektarskörden av vårrybs 1 010 kg/ha.

Procentuella skillnader mellan tidigare års prognoser av hektarskördar och hektarskördar enligt slutlig skördestatistik redovisas i tablå E i avsnitt Statistikens tillförlitlighet under Fakta om statistiken. Redovisning sker per gröda och för åren 2014–2018.

 

 

Tablå B. Hektarskörd, kg/ha

Gröda

Prognos
2019

Hektarskörd
2018

Genomsnitt
2014­­­–2018

Höstvete

7 260

4 790

6 730

Vårvete

4 630

2 760

4 290

Höstråg

6 320

4 510

6 020

Höstkorn

6 190

3 770

5 720

Vårkorn

4 840

3 000

4 580

Havre

4 500

2 570

4 060

Höstrågvete

6 100

4 020

5 470

Vårrågvete

3 460

2 430

3 330

Blandsäd

3 630

2 280

3 240

 

 

 

 

Höstraps

3 350

2 340

3 290

Vårraps

2 090

1 470

1 880

Höstrybs

2 030

870

1 470

Vårrybs

1 010

1 070

1 200


   År 2014 och tidigare var rågvete inte uppdelat på höst- respektive vårgröda. Vårrågvete svarar för ca 9 % av den totala arealen rågvete under 2015, 2016 och 2018 samt ca 7 % under 2017. Detta medför att genomsnittet för höstrågvete är baserat på hektarskördar av rågvete 2014–2015 samt hektarskörd av höstrågvete 2015–2018.
Genomsnitt för vårrågvete är baserat på hektarskördar för 2015–2018.

 

Väder

I januari i år var det kallare än normalt i nästan hela landet. Februari, mars och april var sedan varmare än normalt i hela landet och följdes av maj som var kallare än normalt i nästan hela landet. I juni var det varmare än normalt i hela landet medan juli var kallare i nästan hela landet. Floda i Södermanland är den enda stationen som vi hämtar data från som var varmare än normalt under perioden, februari till juli. Nederbörden har varierat hittills i år. I mars och maj var det mer nederbörd än normalt i nästan hela landet. Där emellan hade april mindre nederbörd i hela landet. Under juni och juli var det sedan mindre nederbörd vid de flesta av de mätstationer som ingår i skördeprognosen. Hur temperaturen varit under 2019 jämfört med normalt redovisas i tablå C och tablå D visar hur nederbörden varit jämfört med normalt.

Tablå C och D visar vilka väderstationer som används samt hur temperaturen och nederbörden varit under 2019 jämfört med genomsnittet under de senaste 30 åren. För att få jämförbarhet mellan olika typer av väderdata beskrivs dessa i formeln (v‑m)/s där v är årets väderdata, m är medelvärdet över de senaste 30 åren och s är standardavvikelsen. Värdet 0 betyder att variabeln i år är lika med genomsnittet under de senaste 30 åren. Positiva värden betyder att årets variabelvärde är större än normalt medan negativa värden betyder att årets variabelvärde är mindre än normalt. Höga värden (över 1,5) ger en indikation på att skillnaden jämfört med genomsnittet är relativt stor.

Tilläggas bör att om till exempel den normerade skillnaden i temperatur är lika för två regioner så betyder det inte nödvändigtvis att båda regionerna har haft exakt lika stor skillnad gentemot genomsnittstemperaturen mätt i grader. Detta eftersom skillnaden mellan årets temperatur och genomsnittstemperaturen divideras med hur stor variationen i temperaturen varit under dessa 30 år. Denna variation skiljer sig åt mellan varje region. T.ex. har Skara (Västra Götaland), Karlstad (Värmland) och Frösön (Jämtland) en normerad skillnad på -0,7 i maj gällande temperaturen. För Skaras del innebär det att årets temperatur var 1,1 grader lägre än genomsnittet. I Karlstad var den 1,1 grader lägre och på Frösön 1,3 grader lägre än genomsnittet. Därför är det svårt att ge en uppskattning om vad värdena i tabellen motsvarar räknat i grader och millimeter.

Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår, det vill säga medelvärdet för de senaste 30 åren. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Modellen säger inte heller något om kvaliteten på de grödor som skördas.

 

Temperatur

I tablå C kan man se hur temperaturerna 2019 har varit jämfört med normalt. I februari–april samt juni har det varmare än normalt i stora delar av landet medan det varit kallare än eller normalt i maj och juli för alla mätstationer utom Floda i Södermanland.

 

Tablå C. Normerad skillnad för temperatur mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren

Län

Station

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Stockholms

Stockholm-Bromma

-0,4

1,0

0,5

0,8

-0,4

2,0

-0,8

Uppsala

Uppsala

-0,6

1,0

0,5

1,1

-0,3

2,1

-0,8

Södermanlands

Floda

-0,7

1,1

1,0

1,4

0,8

2,1

0,6

Östergötlands

Norrköping

-0,4

1,2

0,8

0,9

-0,5

2,3

-0,3

Jönköpings

Prästkulla

-0,2

1,3

0,8

0,8

-0,9

2,8

0,3

Kronobergs

Växjö

-0,2

1,2

0,9

1,1

-0,8

2,3

-0,1

Kalmar

Kalmar

-0,2

1,2

1,1

0,3

-0,3

2,5

-0,6

Gotlands

Visby flygplats

-0,3

1,0

0,8

0,9

-0,2

2,5

-0,9

Blekinge

Bredåkra

-0,2

1,3

1,1

1,3

-0,4

2,4

-0,2

Skåne

Malmö

0,2

1,2

1,2

0,8

-0,5

2,3

0,1

Hallands

Ullared

-0,1

1,0

0,8

1,1

-1,0

1,7

-0,1

Västra Götalands

Skara

-0,2

1,2

0,8

1,3

-0,7

1,6

-1,3

Värmlands

Karlstad

-0,6

1,0

0,5

2,0

-0,7

1,1

0,0

Örebro

Örebro flygplats

-0,3

1,2

0,8

1,7

-0,4

1,7

-0,1

Västmanlands

Västerås

-0,6

1,0

0,5

1,1

0,0

1,8

-0,4

Dalarnas

Falun-Lugnet

-0,3

1,0

0,3

1,1

-0,4

1,6

-0,4

Gävleborgs

Järvsö

0,2

1,1

0,5

0,6

-0,7

1,1

0,0

Västernorrlands

Forse

-0,8

0,6

-0,1

0,9

-0,8

0,8

-0,6

Jämtlands

Frösön

-0,3

0,7

-0,4

1,5

-0,7

0,8

0,0

Västerbottens

Umeå

-1,6

0,3

0,2

1,5

-0,1

0,7

-0,5

Norrbottens

Boden

-1,4

0,4

0,5

2,3

0,0

1,3

-0,3


 

Nederbörd

Tablå D visar att nederbörden varierat i landet jämfört med normalt på respektive mätplats. Framför allt var det mer nederbörd än normalt i mars samt maj medan den var mindre i april, juni och juli.

 

 

Tablå D. Normerad skillnad för nederbörd mellan årets väderdata och genomsnittsdata under de senaste 30 åren

Län

Station

Jan

Feb

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Stockholms

Vallentuna

-0,2

1,4

2,1

-1,2

1,1

-1,1

-0,2

Uppsala

Uppsala

-0,1

0,7

1,9

-1,6

1,0

-0,8

0,1

Södermanlands

Floda

-0,1

-0,2

2,7

-1,6

0,2

-0,5

-1,1

Östergötlands

Norrköping

0,1

0,1

1,8

-1,5

0,3

-0,9

0,1

Jönköpings

Prästkulla

-0,2

0,7

2,7

-1,1

0,0

-1,0

-0,3

Kronobergs

Växjö

-0,4

0,8

2,8

-1,5

0,1

-0,7

-0,3

Kalmar

Kalmar

0,2

1,0

0,6

-1,4

0,2

-1,2

-0,6

Gotlands

Visby

0,1

1,8

3,9

-1,6

1,4

-0,2

0,9

Blekinge

Lyckeby

0,3

1,2

1,8

-0,2

0,4

-1,1

-0,2

Skåne

Malmö

0,4

1,6

3,7

-1,4

-0,5

0,0

-0,6

Hallands

Ullared

-0,4

1,5

3,8

-0,4

0,7

-1,2

0,6

Västra Götalands

Skara

-0,4

-0,1

3,8

-1,6

1,4

-0,4

-0,3

Värmlands

Väse

-0,2

0,7

2,6

-1,7

0,3

-0,5

-0,4

Örebro

Örebro

0,5

0,2

2,4

-1,6

0,3

0,3

-0,6

Västmanlands

Västerås

0,3

0,5

1,3

-1,6

1,5

-0,5

0,2

Dalarnas

Falun-Lugnet

0,2

0,6

2,8

-0,9

0,5

-1,3

-0,8

Gävleborgs

Järvsö

0,3

1,0

3,5

-0,7

2,0

1,3

-0,7

Västernorrlands

Multrå

-0,5

0,3

0,8

-1,1

0,8

-0,8

-1,1

Jämtlands

Tullus

-0,6

-0,3

0,7

-1,4

1,1

0,5

-1,1

Västerbottens

Tavelsjö

-1,3

0,0

2,1

-1,2

2,6

0,1

-0,8

Norrbottens

Harads

-0,8

-0,1

1,4

-1,3

3,9

-0,3

-1,9