Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 29 SM 1501

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2015
Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2015
pil.gifI korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Årets spannmålsskörd uppskattas bli 6,1 miljoner ton

Den totala spannmålsskörden för 2015 uppskattas bli knappt 6,1 miljoner ton. Detta är 5 % mer än förra årets skörd och 23 % mer än den genomsnittliga skörden för de fem senaste åren. Höstvete uppskattas öka mest med 197 000 ton till 2,9 miljoner ton. Ökningen beror på både ökad areal och högre hektarskörd. Höstvete svarar för den största andelen av spannmålsskörden, knappt 50 %. Den näst största andelen  står vårkorn för, 25 % vilket motsvarar 1,5 miljoner ton.

Att totalskörden för spannmål blir större i år jämfört med förra året förklaras främst av att den odlade höstvetearealen är så stor, knappt 400 000 hektar, samt att hektarskörden förväntas bli 7 460 kg, vilket är den största någonsin.

Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli 0,32 miljoner ton vilket är ca 1 % mindre än förra året. Detta kan förklaras av att hektarskörden för höstraps minskar med 6 % och att höstraps svarar för 93 % av den totala oljeväxtarealen. Årets skörd av oljeväxter förväntas bli 6 % större än genomsnittet för de fem senaste åren.

2015 har varit varmare än normalt i nästan hela Sverige under perioden januari till april för att sedan bli kallare än normalt under perioden maj till juli i hela Sverige. När det gäller nederbörd så har det varit varierande jämfört med normalt. Varannan månad, januari, mars, maj och juli, har det varit mer nederbörd än normalt i nästan hela landet och resterande månader har det varit mindre nederbörd i nästan hela landet.

Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I modellen används de vädervariabler som bäst förklarar variationerna i hektarskördarna. I beräkningarna används förutom väderdata även odlade arealer för år 2015. Prognoserna bygger på att årets väder från och med augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Redovisning görs endast totalt för hela landet då regionala uppgifter är för osäkra för att redovisas.