Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 19 SM 1602

Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2016
Preliminär statistik för län och riket
Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2016 Preliminary statistics for counties and the whole country
pil.gifI korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Torkan drog ner skördenivåerna mest i Skåne och Halland

Jämfört med föregående års ovanligt höga hektarskördar är årets skördenivåer av spannmålsgrödorna lägre i flertalet av länen. Från södra Sverige finns rapporter om grödor som brådmognat på grund av vattenbrist. I Skåne och Hallands län har hektarskördarna minskat mest jämfört med fjolåret och de är också lägre än femårsgenomsnitten, tioårsgenomsnitten och normskördarna för flertalet av grödorna. I de fyra nordligaste länen är årets hektarskördar tvärtom högre än föregående års resultat. Den totala spannmålsskörden har beräknats till drygt 5,4 miljoner ton. Den är 12 % mindre än förra året och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren.

Låg hektarskörd av höstraps – särskilt i Skåne

Hektarskörden av höstraps är signifikant lägre än föregående års nivå i alla län utom i Södermanlands län. I Skåne län är avkastningen av höstraps 27 % lägre än fjolårsresultatet, 23 % lägre än femårsgenomsnittet och 28 % lägre än normskörden. Totalskörden av raps och rybs beräknas till 268 100 ton, vilket är 25 % mindre än förra årets resultat och 16 % mindre än femårsgenomsnittet.

Hög hektarskörd av ärter

Ärter har ofta gett bra skörd per hektar även om det också förekommit missväxt. På riksnivå tangerar hektarskörden av ärter tidigare rekordnivåer. Totalskördarna av ärter och åkerbönor beräknas till 93 200 ton respektive 103 700 ton.

Utvintringsskador och torka sänkte hektarskördarna

Försenad höstsådd förra hösten medförde att en del bestånd var svaga och hade svårt att klara vinterns påfrestningar. Det var även en del torkskador som gjorde att utsädet inte grodde som det skulle efter höstbruket. Delar av de höstsådda arealerna kördes upp under våren. Det torra vädret under de höstsådda grödornas utvecklingsfas drog ner avkastningsnivåerna, och på en del gårdar gav de höstsådda grödorna faktiskt lägre hektarskördar än de vårsådda. Slutet av augusti och september erbjöd bra skördeväder på flertalet platser i landet.