Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2010

JO 19 SM 1002

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket om 2010 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 376 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2010 kommer att redovisas under våren 2011. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2011 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Utvintringsskador i de höstsådda spannmålsgrödorna

Många lantbrukare har i år rapporterat om höstsådda arealer som körts upp och såtts om med andra grödor. Det har även funnits utvintringsskador i de höstsådda grödor som inte körts upp, vilket har bidragit till lägre skördeutbyte per hektar. Höstråg, höstkorn och rågvete avkastade i år betydligt mindre än de närmast föregående åren i flertalet av länen. Särskilt låga var skördenivåerna i de östra delarna av landet.

Blandade resultat för höstvete

På riksnivå var hektarskörden av höstvete 10 % lägre än förra året och även 10 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren. Exempel på län med låga hektarskördar av höstvete är Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, och Kalmar län. Skördeutbytet per hektar var något lägre än normalt också i Skåne. I Hallands och Västra Götalands län var årets avkastningsnivåer av höstvete mera normala. Bland de lantbruksföretag som rapporterat in skördedata till SCB finns dock stora variationer i skördeutbytet per hektar. Se vidare i figur A där 2010 års hektarskördar av höstvete jämförs med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under alla åren.

 

Figur A. Höstvete, preliminära hektarskördar 2010. Jämförelse med genomsnittet för 2005-2009, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2005-2009.

Låga hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor i östra Sverige

De östra delarna av landet och Svealand drabbades hårt av det ogynnsamma skördeutvecklingsvädret. Det syns i skördeutfallet för de vårsådda spannmålsgrödorna. Exempel på län med låga hektarskördar av vårkorn och havre är Stockholms, Södermanlands, Gotlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län. I de västra delarna av landet är skördenivåerna däremot mera normala. Hallands och Västra Götalands län hade hektarskördar i nivå med tidigare års resultat. I norrlandslänen var vårkorn- och havreskördarna i nivå med eller något lägre än föregående års skördenivåer och genomsnitten för de fem senaste åren. I figur B redovisas 2010 års hektarskördar av vårkorn jämfört med motsvarande femårsgenomsnitt för samtliga län.

 

Figur B. Vårkorn, preliminära hektarskördar 2010. Jämförelse med genomsnittet för 2005-2009, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 14,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2005-2009.

 

Totala spannmålsskörden nästan en miljon ton lägre än förra året

Den totala skörden av spannmål beräknas preliminärt uppgå till 4 332 900 ton under 2010. Den är 12 % lägre än genomsnittet för de fem senaste åren och 17 % lägre än 2009 års spannmålsskörd. Årets totalskörd av spannmål är nästan en miljon ton lägre än förra årets totalskörd och den lägsta sedan år 2006. Totalskörden för 2010 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Den odlade spannmålsarealen minskade med 7 % jämfört med förra året. Det är framförallt odlingen av vårkorn och havre som har minskat. Totalskörden av vårkorn minskade med 28 % och totalskörden av havre minskade med 24 % jämfört med föregående år.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 1 919 200 ton, vilket motsvarar hela 44 % av den totala spannmålsskörden. Arealen av höstvete ökade med 4 % jämfört med 2009 men totalskörden minskade med 7 %. I den redovisade skörden av höstvete ingår kvantiteter som odlats för produktion av energi. Här ingår även mer lågavkastande höstsådda vetearter såsom dinkel, lantvetesorter etc.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 68 700 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Den verkliga totalskörden kan vara ännu lägre

I de fall lantbrukarna inte meddelat ändrad grödfördelning på grund av omsådd av utvintrade höstsådda grödor till länsstyrelsen i tillräckligt god tid eller inte alls, finns de höstsådda arealerna kvar i underlaget till den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning. I samband med att uppgifterna om skörden hämtas in under hösten meddelar lantbrukarna eventuella ändrade grödarealer till SCB. Enligt denna information var höstvetearealen under 2010 i praktiken runt 24 000 hektar lägre än den redovisade arealen enligt den preliminära arealstatistiken, vilket skulle motsvara en sänkning av den totala höstveteskörden med omkring 7 %. För råg var motsvarande arealminskning drygt 2 000 hektar, för höstkorn drygt 3 000 hektar, för rågvete cirka 3 500 hektar och för höstraps runt 1 300 hektar. Å andra sidan var de vårsådda grödarealerna i praktiken något större än vad den preliminära arealstatistiken visar. Det gäller till exempel vårkornarealen som var uppemot 14 000 hektar större, vårvetearealen som var drygt 5 000 hektar större och vårrapsarealen som var drygt 2 000 hektar större. I den mån som lantbrukarna meddelat arealändringarna till länsstyrelsen i ett senare skede kommer de ovan redovisade arealavvikelser att rättas upp i den slutliga statistiken om jordbruksmarkens användning som publiceras i april 2011. Arealskillnaderna är stora i Götalands mellanbygder och Götalands norra slättbygder och allra störst i Svealands slättbygder.

Låg avkastning av ärter

Skörden per hektar av ärter beräknas vara 20 % lägre än förra årets hektarskörd och 14 % lägre än femårsgenomsnittet. Odlingen av ärter ökade med så mycket som 39 % under 2010. Den snabba arealökningen påbörjades under 2009, vilket då innebar en vändning efter att odlingen förut visat en nedåtgående trend. Den totala ärtskörden beräknas till 54 100 ton, vilket är 11 % mer än förra året och 16 % mer än femårsgenomsnittet.

De högsta skördenivåerna per hektar av ärter fanns i år i Skåne och Västra Götalands län. I figur C redovisas 2010 års hektarskördar av ärter jämfört med motsvarande femårsgenomsnitt för de län där det finns tillräckligt med observationer.

Odlingen av åkerbönor fortsätter att öka

Avkastningen per hektar av åkerbönor nådde en rekordnivå förra året, men i år är hektarskörden 27 % lägre och därmed tillbaka på en mer normal nivå. Totalskörden av åkerbönor blev 31 100 ton, vilket motsvarar en ökning med 19 % jämfört med förra året. Odlingen av åkerbönor ökade med 64 % under 2010 och uppgår nu till drygt 13 000 hektar, vilket motsvarar mer än halva ärtodlingsarealen.

 

Figur C. Ärter, preliminära hektarskördar 2010. Jämförelse med genomsnittet för 2005-2009, kg/hektar

 

kg/hektar

Anm. Vattenhalt 15,0 %. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2005-2009.

 

Avkastningsnivåerna av raps och rybs överlag lägre än förra året

Hektarskörden av höstraps var i år 13 % lägre än förra året, då det var rekordhög avkastning. Årets odlingar har haft en del problem med utvintringsskador. Totalskörden av höstraps blev 7 % lägre än förra året. Hektarskörden av vårraps var 19 % lägre än föregående års skördeutfall och hektarskörden av vårrybs var 14 % lägre. Skördeuppgifterna för höstrybs är osäkra eftersom underlaget är begränsat.

Trots fortsatt ökad odling minskade totalskörden av höstraps

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 278 600 ton. Det är 7 % mindre än förra årets skörd men 16 % mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Minskningen jämfört med förra året beror på låga hektarskördar. Ökningen jämfört med femårsgenomsnittet är främst en följd av att det odlas alltmer höstraps. Odlingen av höstraps ökade i år med 7 % jämfört med 2009, trots att betydande arealer fick köras upp och sås om. De omsådda arealerna utgjordes många gånger av vårraps, vars odlingsareal ökade med 17 % jämfört med förra året.

Låg skörd per hektar av oljelin

Årets avkastning av oljelin var 34 % lägre än förra året, då det istället var en förhållandevis hög skörd per hektar. Den totala skörden av oljelin har beräknats till 23 900 ton. Odlingsarealen har pendlat upp och ner under 2000-talet. Årets oljelinareal var nästan dubbelt så stor som fjolårets.

Odlingsbetingelser

Förra hösten kom det mycket regn i de östra delarna av landet när marken skulle förberedas för höstsådden, vilket medförde att många fält såddes sent och en del av bestånden blev tunna. I de södra delarna av landet var det tvärtom goda förutsättningar för höstsådden. Vintern var lång och snörik och det förekom problem med snömögel. Våren var kall och regnig och vårbruket blev utdraget. Omsådd gjordes på många håll av både vårsådda och höstsådda grödor. Under juli var vädret varmt och torrt. Sommartorkan ledde till dålig inmatning i kärnorna. När det var dags att påbörja skörden i augusti kom stora regnmängder som försvårade och försenade tröskningen.

Obärgade arealer

På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 1,1 % av den totala spannmålsarealen. Den obärgade arealen av ärter motsvarar 3,2 % av arealen, och andelen obärgad areal för åkerbönor blev 1,6 %. Av raps- och rypsarealen blev 1,3 % obärgad på riksnivå och för oljelin blev 1,6 % av arealen obärgad. För dessa grödor och grödgrupper är andelen obärgad areal för riket totalt i samma storleksordning som tidigare år.

Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador

Skördeundersökningen innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna kommentarer spontant när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 1002) och som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".