Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2008

JO 19 SM 0801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter på riksnivå om 2008 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där cirka 1 000 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Preliminära uppgifter för län och produktionsområden kommer att publiceras i mitten av december. Resultaten baseras då på uppgifter från drygt 4 000 lantbrukare. Slutliga resultat för 2008 kommer att redovisas under våren 2009. Skördestatistiken baseras normalt på underlag från alla odlingsformer som förekommer i landet. Under våren 2009 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 har standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål ändrats från 15 procent till 14 procent. Det var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Hög skörd per hektar av råg och rågvete

Bland spannmålsgrödorna har de höstsådda grödorna gett förhållandevis bra skördenivåer i år. Särskilt råg och rågvete visar preliminärt höga skördar per hektar jämfört med femårsgenomsnitt och normskördar. Vårvete har tvärtom gett relativt låg skörd per hektar och de övriga vårsådda grödorna ligger under eller i nivå med tidigare års resultat.

Hektarskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren och normskördarna

I tablå 1 redovisas preliminära hektarskördar för 2008, samt femårsgenomsnitt och normskörd för de aktuella grödorna. För flertalet av grödorna är normskördarna beräknade utifrån en tidsserie av tidigare års hektarskördar och en trendfaktor. För höstkorn, rågvete, blandsäd och ärter är normskörden ett trimmat tioårsmedelvärde (den högsta och den lägsta hektarskörden i tioårsperioden ingår inte). Se vidare under "Bra att veta". Högt medelfel innebär att uppgiften är osäker.

 

 

Tablå 1. Hektarskördar 2008. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

Gröda

Hektarskörd 2008,

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Normskörd,

 

kg/hektar 1)

procent

kg/hektar 1)

kg/hektar 1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

6 400

1,1

6 100

6 184

Vårvete

4 200

3,0

4 600

4 966

Höstråg

6 190

3,7

5 240

5 580

Höstkorn

5 240

4,7

5 210

5 177

Vårkorn

4 190

1,3

4 160

4 280

Havre

3 770

2,5

3 900

3 997

Rågvete

5 560

2,6

5 010

4 849

Blandsäd

2 920

5,5

3 290

3 245

 

 

 

 

 

Ärter

2 830

4,5

2 950

2 842

Åkerbönor

2 080

22,1

-

-

 

 

 

 

 

Höstraps

3 270

1,9

3 150

3 214

Vårraps

1 990

2,5

1 930

2 217

Vårrybs

1 340

7,3

1 380

1 534

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 procent för spannmål, 15,0 procent för trindsäd och 9,0 procent för oljeväxter.


 

Av figur A framgår det att årets hektarskördar för de vårsådda spannmålsgrödorna är lägre än vad de var 2007. Särskilt vårvete och blandsäd visar en låg avkastning jämfört med tidigare år. Vårvete, havre och blandsäd är grödor med hög andel ekologisk odling, vilket under senare år medfört en något lägre genomsnittlig skördenivå.

Figur A. Hektarskördar av vårsådda spannmålsgrödor 1990-2008

 

kg/hektar, vattenhalt 14,0 procent

Totalskördarna jämfört med genomsnitten för de fem senaste åren

I tablå 2 redovisas preliminära totalskördar för de grödor som ingår i undersök­ningen. Medelfelet är ett mått på de beräknade resultatens osäkerhet - ju högre medelfel desto osäkrare uppgift. Se vidare under "Statistikens tillförlitlighet".

I tablån redovisas även den procentuella skillnaden mellan 2008 års totalskördar och motsvarande genomsnitt för de fem senaste åren. Stora procentuella skillnader beror ofta på att den odlade arealen har ökat eller minskat.

 

Tablå 2. Totalskördar 2008. Preliminära uppgifter för riket

 

 

 

 

 

 

 

Gröda

Total skörd 2008

Medelfel,

Femårsgenomsnitt,

Skillnad,

 

 

ton 1)

procent

ton 1)

procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

1 997 400

1,1

2 005 000

0

 

Vårvete

206 500

3,1

222 700

-7

 

Höstråg

172 300

3,7

123 100

+40

 

Höstkorn

54 600

4,7

32 000

+71

 

Vårkorn

1 638 400

1,4

1 440 600

+14

 

Havre

844 200

2,6

855 100

-1

 

Rågvete

275 300

2,6

255 300

+8

 

Blandsäd

57 200

13,8

73 200

-22

 

Spannmål, totalt

5 245 900

1,1

5 007 000

+5

 

 

 

 

 

 

 

Ärter

30 900

4,6

64 300

-52

 

Åkerbönor

12 800

22,1

-

-

 

 

 

 

 

 

 

Höstraps

205 700

1,9

122 600

+68

 

Vårraps

49 000

2,5

65 800

-26

 

Vårrybs

3 200

7,4

9 100

-65

 

Raps/rybs, totalt2)

259 600

1,8

199 600

+30

 

 

 

 

 

 

 

 

1) Vattenhalt: 14,0 procent för spannmål, 15,0 procent för trindsäd och 9,0 procent för oljeväxter.

2) Innefattar även skörd av höstrybs.

 

 

 


 

Totalskörden av spannmål något större än 2007 års skörd

Totalt för riket beräknas spannmålsskörden preliminärt till drygt 5,2 miljoner ton. Det är fyra procent mer än totalskörden för 2007 och fem procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. I figur B redovisas hur den totala spannmålsskörden har varierat sedan år 1990. Totalskörden för 2008 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent. Skörden av tröskad majs ingår i totalskörden för 2007 och uppgick då till i storleksordningen 10 000 ton.

Figur B. Spannmål. Totalskördar 1990-2008

 

Tusentals ton

 

Anm. Vattenhalt 14,0 procent.

Den odlade spannmålsarealen ökade med tio procent jämfört med förra året. Höga priser på spannmål och oljeväxter under 2007 ökade lantbrukarnas intresse för odling. En annan faktor var att EU hade beslutat att häva kravet på obligatorisk träda inför 2008 års odlingssäsong. Det är framförallt odlingen av vårkorn, havre och vårvete som blivit större. Totalskörden av vårkorn ökade med 17 procent och vårveteskörden ökade med 23 procent jämfört med förra året. Den totala havreskörden minskade istället med fem procent eftersom avkastningen var lägre än 2007.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till cirka 2 miljoner ton, vilket motsvarar 38 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete minskade med tre procent jämfört med 2007 och totalskörden minskade med fyra procent.

Totalskörden av blandsäd beräknas bli cirka 57 000 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Skörden av ärter minskade med 19 procent

Den totala ärtskörden beräknas bli omkring 31 000 ton enligt denna preliminära beräkning. Det motsvarar en minskning med 19 procent jämfört med 2007. Skörden per hektar beräknas vara i nivå med förra årets avkastning. Odlingen av ärter minskade med 18 procent under 2008. Det är nu fjärde året i rad som ärtodlingen minskar.

Åkerbönorna gav en totalskörd på runt 13 000 ton och en hektarskörd som är i nivå med förra årets avkastning.

Fortsatt ökad odling av höstraps

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till cirka 260 000 ton. Det är 17 procent mer än förra årets skörd och 30 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är främst en följd av att det odlas mer höstraps. Odlingen av höstraps ökade i år med 25 procent jämfört med 2007. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av höstraps och i viss mån även vårraps visat en uppåtgående trend.

Hektarskörden av höstraps var förhållandevis hög medan skördeutbytet för vårraps och vårrybs var mer i nivå med tidigare års skördenivåer. I figur C redovisas hur den totala raps- och rybsskörden har varierat sedan år 1990. 2004 var ett år med mycket höga skördar per hektar av raps och rybs.

Figur C. Raps och rybs. Totalskördar 1990-2008

 

Tusentals ton

Anm. Vattenhalt 9,0 procent.

 

Torr sommar och regn i samband med skörden

Det milda vädret under hösten och vintern gynnande de höstsådda grödorna. Vårsådden kunde genomföras i normal tid. Den torra väderleken under vår och försommar orsakade en del etableringsproblem och fortsatt torka under sommaren hämmade de vårsådda grödorna på vissa håll. Regn i augusti och september medförde att skörden blev utdragen och ledde även till försämrad kvalitet på brödspannmål, främst i Mellansverige.

Kommentarer till tabellerna

Dessa preliminära resultat redovisas endast på riksnivå. I tabellerna redovisas antal företag som varit underlag för beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas slutliga resultat för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Denna preliminära beräkning för år 2008 baseras på ett mindre antal jordbruksföretag än de slutliga resultaten för åren 2003-2007. Som en följd är medelfelen för de preliminära uppgifterna avseende 2008 ofta högre än medelfelen för motsvarande uppgifter gällande 2003-2007. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på minst 20 företag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 0802) och som grundar sig på upp­gifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".