Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2007

JO 19 SM 0702

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket om 2007 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 377 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Definitiva resultat för 2007 kommer att redovisas under våren 2008. Under våren 2008 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 har standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål ändrats från 15 procent till 14 procent. Detta var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Hög skörd per hektar av spannmålsgrödorna

För alla spannmålsgrödorna är årets hektarskördar på riksnivå högre än förra året, då skördenivåerna var ovanligt låga. De stora grödorna höstvete, höstråg, vårkorn och havre har för riket som helhet även gett betydligt högre avkastning än motsvarande femårsgenomsnitt.

Hektarskörden av råg i nivå med tidigare rekordskörd

På riksnivå blev skörden av höstråg 5 580 kilo per hektar i år. Den är i nivå med den höga hektarskörd som råg hade år 2004, nämligen 5 510 kilo per hektar, som då var den högsta som redovisats.

Höstråg har framförallt gett hög avkastning i de mellersta delarna av landet. Exempel på län med ovanligt höga rågskördar är Uppsala, Södermanlands och Örebro län. I Västra Götalands län var årets rågavkastning tvärtom lägre än både normskörd och femårsgenomsnitt. I diagram 1 redovisas hektarskördar av höstråg för de län där grödan odlas i förhållandevis stor omfattning.

 

Diagram 1. Höstråg, preliminära hektarskördar 2007. Jämförelse med genomsnittet för 2002-2006, kg/hektar

 

Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2002-2007. kg/hektar

 

Bra skörd av vårkorn och havre i mellersta och norra Sverige

Både vårkorn och havre har gett höga skördar per hektar i flertalet av länen. Särskilt i de mellersta och norra delarna av landet har årets hektarskördar varit höga jämfört de senaste fem åren. Exempel på län med höga hektarskördar är Stockholms, Värmlands, Örebro och Dalarnas län. Till exempel i Dalarnas län var hektarskörden av vårkorn drygt 30 procent högre än femårsgenomsnittet. Spannmålsgrödorna gav bra skörd även i Västernorrlands och Västerbottens län.

I det stora havrelänet Västra Götalands län var skörden per hektar av havre 14 procent högre än femårsgenomsnittet. Där finns mer än en tredjedel av den svenska havrearealen. I Kronobergs län blev drygt tio procent av havrearealen obärgad vilket ledde till en låg genomsnittskörd per hektar. I diagram 2 redovisas 2007 års skörd per hektar av havre jämfört med motsvarande femårsgenomsnitt för de län där det finns tillräckligt med observationer.

 

Diagram 2. Havre, preliminära hektarskördar 2007. Jämförelse med genomsnittet för 2002-2006, kg/hektar

 

 

Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2002-2007. kg/hektar

 

 

Högsta skörden per hektar av havre i riket sedan 1996

Havre har gett förhållandevis hög skörd per hektar i alla län där grödan odlas i större utsträckning. På riksnivå är årets hektarskörd den högsta sedan år 1996. Då var hektarskörden av havre 4 270 kilo per hektar. I år beräknas den preliminärt till 4 370 kilo per hektar.

 

Totala spannmålsskörden större än föregående år

Den totala skörden av spannmål beräknas uppgå till 5 058 900 ton under 2007. Den är i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren och 23 procent större än 2006 års mycket låga spannmålsskörd.

Spannmålsodlingen har minskat under senare år, framförallt under åren 2005 och 2006. För vårkorn och havre har minskningen av den odlade arealen varit särskilt stor. Under 2007 skedde en återhämtning för den totala spannmålsarealen med två procent. Det är odlingen av höstvete, höstråg, höstkorn, vårkorn och havre som blivit något större.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 2 087 000 ton, vilket motsvarar 43 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete ökade med två procent jämfört med 2006 och totalskörden ökade med 16 procent. Skörden per hektar blev 14 procent högre.

Totalskörden av blandsäd beräknas bli 59 100 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxt­blandningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Ärterna gav något högre skörd per hektar än förra året

Skörden per hektar av ärter beräknas vara åtta procent högre än förra årets hektarskörd men fem procent lägre än femårsgenomsnittet. Odlingen av ärter minskade med drygt 30 procent under 2007. Det är nu tredje året i rad som ärtodlingen minskar. Den totala ärtskörden beräknas till 38 100 ton, vilket är 25 procent mindre än 2006.

De högsta skördenivåerna per hektar fanns i år i Skåne, Örebro och Kalmar län.

Åkerbönornas avkastning på samma nivå som föregående år

Åkerbönor har nu funnits med i skördestatistiken i fyra år. Grödan uppvisar en totalskörd på 11 400 ton och en hektarskörd på cirka 2 100 kilo per hektar, vilket är i nivå med avkastningen under 2006. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Arealen minskade under 2007 med drygt tio procent.

Ökad odling av höstraps

Hektarskörden av höstraps var på riksnivå något lägre än föregående års hektarskörd medan skördeutbytet för vårraps, höstrybs och vårrybs var något högre. Högst skörd per hektar av höstraps hade Östergötlands län och den näst högsta fanns i Kalmar län. På tredje plats kom Skåne län, där drygt 40 procent av höstrapsodlingen fanns under 2007.

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 223 100 ton. Det är i nivå med förra årets skörd och 19 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är en följd av att det odlas mer av framförallt höstraps. Odlingen av höstraps ökade i år med 6 procent jämfört med 2006. Ökningen var ännu större mellan 2005 och 2006. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av höstraps och vårraps under senare år visat en uppåtgående trend.

Totalskörden av oljelin minskade

Den totala skörden av oljelin beräknas till 6 700 ton. Avkastningen per hektar var något högre än ifjol, men eftersom den odlade arealen halverades blev totalskörden i år drygt 40 procent lägre än 2006.

Tidig sådd och tidig skörd

En mild och torr vårvinter gjorde att vårbruket startade tidigt. Grödorna hämmades en del under den torra försommaren, men utvecklades sedan väl i det svala och regniga julivädret. Lokalt orsakade dock alltför stora regnmängder problem med översvämningar och liggsäd. Tröskningen kom igång tidigt och kunde oftast genomföras under gynnsam väderlek.

På riksnivå något mindre obärgade arealer av spannmål under 2007 än under 2006

På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 0,6 procent av den totala spannmålsarealen, vilket är något mindre än förra året. Den obärgade arealen av ärter motsvarar 2,7 procent av arealen, och motsvarande andel obärgad areal för raps och ryps är 0,9 procent.

Mer obärgat än normalt i Kronobergs län

Mycket regn runt midsommar och därefter ställde till problem på vissa håll i södra och sydvästra Sverige. Vatten blev stående kvar i fälten och orsakade skador på grödorna. Större arealer än normalt har lämnats oskördade framförallt i Kronobergs län. Där är mer än nio procent av spannmålsarealen obärgad.

Allt vanligare med kommentarer om vildsvinsskador

Skördeundersökningen innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna kommentarer spontant när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin har blivit vanligare under 2007.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också definitiva resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om åkerarealens använd­ning som publicerades i juni (JO 10 SM 0702) och som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".