Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2008

JO 19 SM 0802

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas preliminära uppgifter för län, produktionsområden och riket om 2008 års skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter. Resultaten baseras på en rikstäckande undersökning där 4 377 lantbrukare tillfrågats om skördeutfallet. Slutliga resultat för 2008 kommer att redovisas under våren 2009. Under våren 2009 redovisas också skörderesultat för ekologisk respektive konventionell odling.

Spannmålskvantiteterna redovisas numera vid 14 procents vattenhalt

Från och med 2004 har standardvattenhalten för redovisning av skördeuppgifter för spannmål ändrats från 15 procent till 14 procent. Detta var ett önskemål från flera av statistikanvändarna.

Hög skörd per hektar av de höstsådda spannmålsgrödorna

Den milda vintern medförde att övervintringen av höstsådden överlag var god. De höstsådda grödorna kunde också genom sitt försprång i utvecklingen stå emot vårens och sommarens torka bättre än de vårsådda grödorna.

Höstvete, som är den arealmässigt största höstsådda grödan, avkastade i de flesta länen i närheten av eller något mer än tidigare år. I Västra Götalands län var dock den genomsnittliga höstveteskörden något lägre än föregående års nivå och under femårsgenomsnittet. De arealmässigt mindre grödorna höstråg, rågvete och höstkorn, som möjligen i ännu högre grad svarar positivt på gynnsamma övervintringsförhållanden, visade höga skördenivåer i nästan alla län.

Högsta skörden per hektar av höstråg i riket någonsin

Höstråg gav hög skörd per hektar även förra året och i Östergötlands, Skåne, Västra Götalands och Örebro län var årets skördenivåer ännu högre. I Östergötlands, Skåne och Örebro län är årets avkastningsnivåer de högsta som noterats för höstråg. I Östergötlands och Örebro län är skillnaderna jämfört med de näst högsta hektarskördarna inom felmarginalen, men i Skåne län och på riksnivå är 2008 års skörd per hektar av höstråg den statistiskt signifikant högsta som har redovisats. På riksnivå uppgår den till 6 130 kilo per hektar. I figur A jämförs 2008 års hektarskördar av höstråg med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer under alla åren. Skillnaderna jämfört med femårsgenomsnitten är särskilt stora i Södermanlands och Skåne län. Uppemot hälften av landets råg odlas i Skåne.

 

Figur A. Höstråg, preliminära hektarskördar 2008. Jämförelse med genomsnittet för 2003-2007, kg/hektar

 

Anm. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2003-2008. kg/hektar

 

Hektarskörden av rågvete överträffade tidigare rekord på riksnivå

För riket totalt är årets avkastning av rågvete den högsta som noterats, dock inom felmarginalen till det tidigare rekordet från 2002, som var drygt 100 kg lägre än årets skördenivå på 5 610 kilo per hektar. Flera län hade goda skörderesultat för rågvete, däribland Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne och Örebro län. I figur B visas 2008 års hektarskördar jämfört med femårsgenomsnitten för de län där det funnits tillräckligt med observationer.

 

Figur B. Rågvete, preliminära hektarskördar 2008. Jämförelse med genomsnittet för 2003-2007, kg/hektar

 

Anm. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2003-2008. kg/hektar

 

De vårsådda grödorna tog skada av vår- och sommartorkan

Vårkorn och havre har gett förhållandevis låga hektarskördar i flertalet av länen. Det gäller både i de mellersta och de västra delarna av landet, samt i södra Sverige. I Skåne län, där mer än en fjärdedel av vårkornarealen finns, var avkastningen av vårkorn nio procent lägre än femårsgenomsnittet och tolv procent lägre än förra årets hektarskörd. I Västra Götalands län, där nästan 40 procent av havrearealen finns, var årets hektarskörd av havre åtta procent lägre än femårsgenomsnittet och 18 procent lägre än ifjol. Exempel på andra län med låga hektarskördar av dessa grödor är Östergötlands och Kalmar län. Även för blandsäd var hektarskördarna låga jämfört med de närmast föregående åren, särskilt i Östergötlands och Jönköpings län.

I norrlandslänen var vårkorn- och havreskördarna i nivå med eller något lägre än föregående års höga skördenivåer, men högre än genomsnitten för de fem senaste åren.

På riksnivå var hektarskörden av vårkorn sju procent lägre än förra året och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Skördenivån för havre var på riksnivå 16 procent lägre än ifjol och fem procent lägre än femårsgenomsnittet. Många lantbrukare har rapporterat om dålig uppkomst på grund av för lite regn under våren och torkskador som en följd av den fortsatt nederbördsfattiga sommaren.

Låga skördenivåer av vårvete under 2008

Vårvete gav lågt skördeutbyte per hektar i alla län där grödan odlas. Jämfört med femårsgenomsnitten var hektarskördarna särskilt låga i Uppsala, Västra Götalands och Västmanlands län, se figur C. Att skördenivån generellt ligger på en lägre nivå i Västra Götalands län hänger samman med att nästan hälften av vårvetearealen i länet odlas ekologiskt. Motsvarande andelar ekologisk odling i Skåne, Hallands och Örebro län var förra året nio, tolv respektive sju procent, vilket delvis förklarar de högre skördenivåerna i dessa län.

För riket totalt var avkastningen av vårvete tio procent lägre än förra året och 13 procent lägre än genomsnittet för de fem senaste åren.

 

Figur C. Vårvete, preliminära hektarskördar 2008. Jämförelse med genomsnittet för 2003­-2007, kg/hektar

 

Anm. Län med uppgifter från minst 20 jordbruksföretag under åren 2003-2008. kg/hektar

 

Totala spannmålsskörden något större än föregående år

Den totala skörden av spannmål beräknas uppgå till 5 211 300 ton under 2008. Den är fyra procent högre än genomsnittet för de fem senaste åren och tre procent större än 2007 års spannmålsskörd. Totalskörden för 2008 innefattar inte skörden av tröskad majs, som det ännu inte finns uppgifter om eftersom grödan skördas sent.

Den odlade spannmålsarealen ökade med tio procent jämfört med förra året. Höga priser på spannmål och oljeväxter under 2007 ökade lantbrukarnas intresse för odling. En annan faktor var att EU hade beslutat att häva kravet på obligatorisk träda inför 2008 års odlingssäsong. Det är framförallt odlingen av vårkorn, havre och vårvete som blivit större. Totalskörden av vårkorn ökade med 16 procent och vårveteskörden ökade med 18 procent jämfört med förra året. Den totala havreskörden minskade istället med sju procent eftersom årets avkastning var betydligt lägre än 2007.

Totalskörden av höstvete beräknas preliminärt till 2 008 800 ton, vilket motsvarar 39 procent av den totala spannmålsskörden. Arealen höstvete minskade med tre procent jämfört med 2007 och totalskörden minskade med fyra procent.

Totalskörden av blandsäd beräknas till 57 500 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtbland­ningar. Arealer som skördats som grönfoder har frånräknats.

Odlingen av ärter fortsätter att minska

Skörden per hektar av ärter beräknas vara i nivå med förra årets hektarskörd men åtta procent lägre än femårsgenomsnittet. Odlingen av ärter minskade med 20 procent under 2008. Det är nu fjärde året i rad som ärtodlingen minskar. Den totala ärtskörden beräknas till 29 100 ton, vilket är 23 procent mindre än 2007.

De högsta skördenivåerna per hektar fanns i år i Östergötlands, Kalmar och Gotlands län.

Åkerbönornas avkastning på samma nivå som föregående år

Åkerbönor har nu funnits med i skördestatistiken i fem år. Grödan uppvisar en totalskörd på 13 800 ton och en hektarskörd på cirka 2 200 kilo per hektar, vilket är i nivå med avkastningen under 2007. Odling av åkerbönor är vanligt förekommande inom den ekologiska odlingen eftersom grödan liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve. Arealen uppgick under 2008 till drygt 6 000 hektar.

Rekordhög skörd per hektar av höstraps i Skåne

Hektarskörden av höstraps var på riksnivå tio procent högre än föregående års hektarskörd och skördeutbytet för höstrybs var i nivå med förra årets hektarskörd. Skördenivåerna av vårraps och vårrybs var fyra respektive åtta procent högre än förra året.

Högst skörd per hektar av höstraps hade Skåne län och den näst högsta länsskörden fanns i Örebro län. I Skåne län var årets avkastning av höstraps den högsta som någonsin redovisats. Den uppgår till 3 890 kilo per hektar och är 30 procent högre än 2007 års hektarskörd och 18 procent högre än genomsnittsnivån för de fem senaste åren i länet. Förutom de goda övervintringsförhållandena kan en begränsad förekomst av rapsbaggar ha bidragit till det höga skördeutfallet. Rapsbaggar är normalt en svår skadegörare i raps och rybs.

Fortsatt ökad odling av höstraps

Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till 263 600 ton. Det är 19 procent mer än förra årets skörd och 32 procent mer än genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är främst en följd av att det odlas mer av framförallt höstraps. Odlingen av höstraps ökade i år med 25 procent jämfört med 2007. Jämfört med genomsnittsarealen under de fem senaste åren är ökningen 62 procent. Efter en svacka under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har odlingen av vårraps och särskilt höstraps under senare år visat en uppåtgående trend.

Totalskörden av oljelin fortsätter att minska

Den totala skörden av oljelin beräknas till 5 200 ton. Avkastningen per hektar var i nivå med föregående års hektarskörd, men eftersom den odlade arealen minskade med drygt 20 procent blev totalskörden i år 22 procent lägre än 2007.

Torr sommar och regn i samband med skörden

Det milda vädret under den förra hösten och vintern gynnande de höstsådda grödorna. Vårsådden kunde genomföras i normal tid. Den torra väderleken under vår och försommar orsakade en del etableringsproblem och fortsatt torka under sommaren hämmade de vårsådda grödorna på vissa håll. Regn i augusti och september medförde att skörden blev utdragen och ledde även till försämrad kvalitet på brödsädesgrödorna, främst i Mellansverige. Mycket av det som skulle ha blivit brödspannmål har istället fått säljas som foderspannmål. Kvalitetsproblemen leder till låga priser och enskilda lantbrukare har drabbats hårt även om skörden har kunnat bärgas.

På riksnivå något större obärgade arealer under 2008 än under 2007

På riksnivå beräknas de helt obärgade arealerna av spannmål motsvara 1,1 procent av den totala spannmålsarealen, vilket är något mer än förra året. Den obärgade arealen av ärter motsvarar 5,5 procent av arealen, och andelen obärgad areal för åkerbönor är 5,4 procent. Av raps- och rypsarealen blev 1,7 procent obärgad på riksnivå. Även för dessa grödor är andelen obärgad areal totalt för riket något större än förra året.

Särskilt i Mellansverige kom det mycket regn när det var dags att skörda grödorna. Det ledde till förhållandevis stora obärgade arealer framförallt i Stockholms, Uppsala, Södermanland och Värmlands län.

Kommentarer om vildsvinsskador

Skördeundersökningen innefattar inte några frågor om kvalitetsproblem eller skador på grödorna. Många lantbrukare brukar ändå lämna kommentarer spontant när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador av vildsvin förekommer allt oftare.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som ingår i beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal, total skörd samt medelfel för den totala skörden. För jämförelse med tidigare år redovisas också slutliga resultat på riksnivå för de närmast föregående åren. Förekomst av obärgade arealer gör att hektarskörd och totalskörd blir lägre för den aktuella grödan.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken "Statistikens tillförlitlighet".

För att undvika redovisning av alltför osäkra resultat krävs att redovisad hektar­skörd grundar sig på uppgifter från minst 20 jordbruksföretag. Vid färre företag ersätts skördeuppgiften i tabellen med två prickar (..).

Grödarealerna baseras på den preliminära statistiken om jordbruksmarkens användning som publicerades i juni (JO 10 SM 0802) och som grundar sig på uppgifter från Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd. De grödarealer som redovisas i föreliggande Statistiska meddelande har dock minskats med arealer skördade som grönfoder. Se vidare under avsnittet "Så görs statistiken".