Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Normskördar för skördeområden, län och riket 2019

JO 15 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Statistikens ändamål och innehåll
Information om statistikens framställning
Information om statistikens kvalitet

Sedan 1961 har normskördar beräknats årligen för ett antal grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bland annat bedömningar av årsmånens inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall. Normskördarna kan också tillsammans med preliminära grödarealer ge en första prognos av årets totalskördar. Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket.

Statistikens ändamål och innehåll

Med normskörden för en gröda inom ett område menas den hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett stort antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och sådana som förändras
efterhand. En viktig faktor, som varierar starkt och oregelbundet mellan åren, är den så kallade årsmånen. Med årsmån avses inverkan på växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd och vind, samt av växtskadegörare.

Beräkningarna baseras inte på någon enskild statistisk undersökning utan är en beräkningsmodell som utgår från 15 alternativt 10 tidigare års skattningar av hektarskördar. Den population som statistiken avser utgörs av de jordbruksföretag i landet som odlar de grödor för vilka normskördar redovisas. Resultaten baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingen som finns i landet.

Uppgifter redovisas totalt för riket samt för skördeområden, län och produk-­
tionsområden, för följande grödor:

- Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete och blandsäd till mognad.

- Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och oljelin.

- Trindsäd: ärter.

- Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse.

- Sockerbetor.

Trimmade tioårsmedelvärden redovisas totalt för riket samt för län och produk-­
tionsområden, för följande grödor:

- Majs, åkerbönor och slåttervall.

Från och med år 2008 redovisas medelvärden för skörd per hektar från konven-
tionellt odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa resultat. Via en kvot jämförs dessa konventionella medelvärden med motsvarande medelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både
ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget.

Medelvärden för skörd från konventionellt odlade arealer redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden.

Information om statistikens framställning

Normskördar beräknas årligen för flertalet av de grödor för vilka skördeskatt­ningar redovisas och för sockerbetor. För varje område och gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning. Beräkningar görs enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Om tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor framräknas ett medelvärde. Normskörden i ett område, baserad på regressionsmodellen, beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor från Nordic Sugar) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeutveckling från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret. Antalet jordbruksföretag med skördeuppgift måste vara minst fem för varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget. Antalet år med tillräckligt antal jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid beräkningen används en regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och en stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den så kallade trendlinjen.

Resultat i ett område baserade på medelvärdesmodellen beräknas som medelvärden av de senaste tio årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden. För de tio åren krävs underlag från minst fem jordbruksföretag för varje enskilt år. Metoden benämns ”trimmat tioårsmedelvärde”.

Vid beräkningen av femårsmedelvärden måste antalet jordbruksföretag vara minst tio för varje enskilt år av de fem år som ingår i beräkningsunderlaget.

Information om statistikens kvalitet

Normskördeberäkningarna baseras inte på någon särskilt genomförd statistisk undersökning. I beräkningarna används resultaten från de senaste årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar. Tillförlitligheten i normskördeberäkningarna beror därför dels av de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som finns i dessa undersökningar, dels av det modellfel som finns i beräkningarna.

Av felen i skördeundersökningarna torde främst urvalsfel, men till viss del även mätfel, påverka tillförlitligheten i statistiken. Se vidare i motsvarande kvalitetsdeklarationer (tidigare Beskrivning av statistiken) för ”Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter” (produkt JO0601), ”Skörd av potatis” (produkt JO0603), ”Skörd av slåttervall” (produkt JO0606) respektive ”Skörd för ekologisk och konventionell odling” (produkt JO0608).

Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar ändrades under senare delen av 1990-talet, vilket framförallt för potatis har påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför en effekt av denna förändring. Från och med 2007 års normskörd justerades regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå.

Regressionsmodellen bygger på antagandet att årets hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren. Den använda modellen är flexibel och reagerar bland annat på trendbrott. Eventuella modellfel kan inte kvantifieras.

Osäkerhetsmått redovisas inte. På läns-, produktionsområdes- och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå. Antal företag med skördeuppgift som utgjort underlag för beräkningen redovisas dock, vilket kan ge viss vägledning om säkerheten.

Bra att veta

Normskördarna bygger på uppgifter från övrig skördestatistik, varför jämförbar­heten med denna i princip är god. För potatis föreligger dock vissa skillnader mellan hektarskörden i den ordinarie skördestatistiken och motsvarande normskörd. För matpotatis avser normskörden hektarskörd av höst- och vinterpotatis. Vid beräkning av normskörd ingår inte färskpotatisodlingar eller odlingar mindre än 0,5 hektar. Areal angiven som vändteg ingår inte heller i normskördeberäkningarna, vare sig för matpotatis eller potatis för stärkelse, utan hektarskörden beräknas för den satta arealen.

Spannmål redovisas sedan år 2004 med 14,0 % vattenhalt. Tidigare år har spannmål redovisats vid 15,0 % vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland användare av skördestatistiken. Det är en anpassning till den vattenhalt som oftast används vid redovisning av skördeuppgifter för spannmål.

Skörd av slåttervall redovisas sedan år 2019 med 0,0 % vattenhalt, vilket mot-svarar 100,0 % torrsubstanshalt. Det förbättrar jämförbarheten med andra grödor som tillvaratas som grönfoder. Tidigare omräknades kvantiteterna till sin vikt i form av hö med 16,5 % vattenhalt, vilket motsvarar 83,5 % torrsubstanshalt.

Annan statistik

De slutliga skördeuppgifterna avseende 2018 för olika grödor har redovisats i det statistiska meddelandet ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2018. Slutlig statistik” (JO 16 SM 1901). Preliminära uppgifter avseende 2019 kommer att publiceras under hösten 2019 och slutliga uppgifter under våren 2020.

Elektronisk publicering

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik finns åtkomliga på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

De som önskar erhålla Statistiska meddelanden med jordbruksstatistik i PDF-format per e-post, kan anmäla det till statistik@jordbruksverket.se.

Mer om statistikens framställning och kvalitet

Mer information om statistikens framställning och kvalitet ges i dokumenten ”Statistikens framställning” respektive ”Kvalitetsdeklaration” (tidigare Beskrivning av statistiken) som finns tillgängliga på SCB:s och Jordbruksverkets webbplatser.