Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Normskördar för skördeområden, län och riket 2013

JO 15 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Sedan 1961 har normskördar beräknats årligen för ett antal grödor. Syftet med normskördeberäkningarna är att visa den skörd som man kan förvänta sig under normala odlings- och väderbetingelser. Denna information är tillsammans med information om det faktiska skördeutfallet av värde för bl.a. bedömningar av årsmånens inverkan på jordbrukarnas och hela jordbrukssektorns samlade produktionsutfall. Normskördarna kan också tillsammans med preliminära grödarealer ge en första prognos för årets totalskördar. Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket.

Detta omfattar statistiken

Definitioner och förklaringar

Med normskörden för en gröda inom ett område menas den hektarskörd man normalt kan räkna med i området. Skördeutfallet beror på ett stort antal faktorer, både sådana som är relativt konstanta över tiden och sådana som förändras efterhand. En viktig faktor, som varierar starkt och oregelbundet mellan åren, är den s.k. årsmånen. Med årsmån avses inverkan på växtodlingen av olika väderleksbetingelser, såsom temperatur, ljus, nederbörd, vind och växtskadegörare.

Beräkningarna baseras inte på någon enskild statistisk undersökning utan är en beräkningsmodell som utgår från 15 alternativt 10 tidigare års skattningar av hektarskördar. Det finns således ingen undersökningspopulation för denna statistik. Den population som statistiken avser utgörs av de jordbruksföretag i landet som 2013 odlar de grödor för vilka normskördar redovisas. Resultaten baseras på skördeuppgifter från ekologiskt och konventionellt odlade arealer utifrån den fördelning av odlingen som finns i landet.

Uppgifter redovisas totalt för riket samt för skördeområden, län och produktionsområden och för följande grödor:

- Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd

- Potatis: matpotatis och potatis för stärkelse

- Oljeväxter: höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs och oljelin

- Sockerbetor

- Trindsäd: ärter

- Slåttervall: trimmat tioårsmedelvärde (riket, län och produktionsområden)

Från och med år 2008 redovisas medelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från arealer som odlats ekologiskt påverkar inte dessa resultat. Via en kvot jämförs dessa konventionella medelvärden med motsvarande medelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både eko­logisk och konventionell odling ingår i underlaget.

Medelvärden för skörd från konventionellt odlade arealer redovisas totalt för riket samt för län och produktionsområden.

Så görs statistiken

Normskördar beräknas årligen för flertalet av de grödor för vilka skördeskatt­ningar redovisas och för sockerbetor. För varje område och gröda redovisas ett värde, förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning. Beräkningar sker enligt olika modeller beroende på antal år grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Då tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor framräknas ett medelvärde. Normskörden i ett område, baserad på regressionsmodellen, beräknas som medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeutveckling från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret. Antalet jordbruksföretag med skördeuppgift måste vara minst fem för varje enskilt år som ingår i beräkningsunderlaget. Antalet år med tillräckligt antal jordbruksföretag måste vara minst tio. Vid beräkningen används en regressionsmodell med årtal som förklarande variabel och en stabiliseringsvariabel. Skördeutvecklingen beskrivs med en rät linje, den s.k. trendlinjen.

Resultat i ett område baserade på medelvärdesmodellen beräknas som medelvärden av de senaste 10 årens hektarskördar frånsett den lägsta och den högsta hektarskörden under perioden. Metoden benämns ”trimmat tioårsmedelvärde”.

Vid beräkningen av femårsmedelvärden måste antalet jordbruksföretag vara minst tio för varje enskilt år av de fem år som ingår i beräkningsunderlaget.

För en utförlig beskrivning av beräkningsmodellen hänvisas till statistikrapporterna PM MR/LP 1998:3 och PM RM/L 2007:1 som kan rekvireras från SCB.

Statistikens tillförlitlighet

Normskördeberäkningarna baseras inte på någon särskilt genomförd statistisk undersökning. I beräkningarna används resultaten från de senaste årens skördeundersökningar, som är statistiska urvalsundersökningar. Tillförlitligheten i normskördeberäkningarna beror därför dels av de urvals-, täcknings-, mät-, bortfalls- och bearbetningsfel som finns i dessa undersökningar dels av det modellfel som finns i beräkningarna.

Av felen i skördeundersökningarna torde främst urvalsfel men till viss del även mätfel påverka tillförlitligheten i statistiken. Se vidare i motsvarande Beskrivning av statistiken för ”Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter” (produkt JO0601), ”Skörd av potatis” (produkt JO0603), ”Skörd av slåttervall” (produkt JO0606) respektive ”Skörd för ekologisk och konventionell odling (produkt JO0608).

Metoden för skördestatistikens urvalsundersökningar förändrades under senare delen av 1990-talet, vilket framförallt för potatis har påverkat nivån på skattningarna. I de redovisade normskördarna finns därför en effekt av denna förändring. Fr.o.m. 2007 års normskörd justerades regressionsmodellen så att metodbytet beaktas och på så vis anpassas normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå.

Regressionsmodellen bygger på antagandet att årets hektarskörd följer den trend som den aktuella grödan visat de senaste 15 åren. Den använda modellen är flexibel och reagerar bl.a. på trendbrott. Eventuella modellfel kan inte kvantifieras.

Osäkerhetsmått redovisas inte. På läns-, produktionsområdes- och riksnivå är normskördarna säkrare bestämda än på SKO-nivå. Antal företag med skördeuppgift som utgjort underlag för beräkningen redovisas dock, vilket kan ge viss vägledning om säkerheten.

Bra att veta

Normskördarna bygger på uppgifter från övrig skördestatistik varför jämförbar­heten med denna i princip är god. För potatis föreligger dock vissa skillnader mellan hektarskörden i den ordinarie skördestatistiken och motsvarande normskörd. För matpotatis avser normskörden hektarskörd av höst- och vinterpotatis. Vid beräkning av normskörd ingår inte färskpotatisodlingar eller odlingar mindre än 0,5 hektar. Areal angiven som vändteg ingår inte heller i normskördeberäkningarna, vare sig för matpotatis eller potatis för stärkelse, utan hektarskörden beräknas för den satta arealen.

Spannmål redovisas numera med 14,0 % vattenhalt. Tidigare år har spannmål visats vid 15,0 % vattenhalt. Ändringen har efterfrågats bland användare av skördestatistiken. Det är en anpassning till den vattenhalt som oftast används vid redovisning av skördeuppgifter för spannmål.

Annan statistik

De slutliga skördeuppgifterna avseende 2012 för olika grödor har redovisats i det statistiska meddelandet ”Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall 2012. Slutlig statistik” (JO 16 SM 1301). Preliminära uppgifter avseende 2013 kommer att publiceras under hösten 2013 och slutliga uppgifter under våren 2014.

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.