Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Normskördar för skördeområden, län och riket 2010

JO 15 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas 2010 års normskördar baserade på både konventionell och ekologisk odling enligt den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

Normskörd för flera nya grödor

Sedan 1961 har normskörd beräknats för spannmålsgrödorna höstvete, vårvete, råg, vårkorn och havre samt för oljeväxterna höstraps, vårraps, höstrybs och vårrybs. Normskörd har också beräknats för matpotatis, potatis för stärkelse och sockerbetor. Från och med år 2007 redovisas normskördar även för höstkorn, rågvete, blandsäd, ärter och oljelin. Det beror på att antalet grödor som omfattas av skördestatistiken har utökats. Skörd av höstkorn, rågvete, blandsäd och oljelin undersöks sedan 1995. Skörd av ärter tillkom 1996 och åkerbönor år 2004.

Olika metoder beroende på hur länge grödan varit med i skördestatistiken

Beräkningarna sker enligt två olika modeller beroende på det antal år som grödan ingått i underlaget för skördestatistiken. Då tillräckligt underlag finns används en regressionsmodell och för övriga grödor framräknas ett medelvärde.

Med regressionsmodellen utgörs normskörden i ett område av medeltalet av hektarskördarna enligt skördeskattningarna (leveransuppgifter för sockerbetor) under de senaste 15 åren före det aktuella normskördeåret plus en beräknad skördeförändring från 15-årsperiodens mitt till och med det aktuella skördeåret.

När regressionsmodellen inte är tillämpbar beräknas normskörden som ett medelvärde av hektarskördarna enligt underlaget från skördestatistiken. För slåttervall finns t.ex. för få års skördestatistik för att använda regressionsmetoden. Istället beräknas ett femårsmedelvärde för första skörd, återväxt och total slåttervall.

 

Andelen ekologisk odling påverkar normskörden

Under senare år har ekologisk odling blivit allt mera utbredd. Eftersom den ekologiska odlingen normalt ger lägre skörd per hektar än den konventionella bör andelen ekologisk odling för respektive gröda och område tas i beaktande när normskördarna analyseras.

Det har inte varit möjligt att beräkna separata ekologiska respektive konventionella normskördar eftersom underlag saknas för de långa tidsserier som behövs. De normskördar som redovisas speglar den fördelning av odlingsformerna som förekommit i underlaget för skördestatistiken för respektive område och år.

För att belysa de skillnader i skördenivå som kan förekomma anges i tablå A relativtal för ekologisk respektive konventionell hektarskörd enligt skördestatistiken. Uppgifter om skörd för ekologisk odling började samlas in år 2003. Med ekologisk odling avses här arealer med miljöersättning för ekologiska produktionsformer, dvs. inte enbart certifierad ekologisk odling.

Den ekologiska odlingen är inte jämt fördelad mellan olika delar av landet. Andelen av grödans areal som är ekologiskt odlad inverkar på det aktuella områdets normskörd. I tablå A redovisas andel ekologisk odling på riksnivå för olika grödor. Motsvarande uppgifter på länsnivå och för produktionsområden finns redovisade i följande SM: "Skörd för ekologisk och konventionell odling" (JO 16 SM 0702, JO 16 SM 0802 samt JO 16 SM 0902).

 

Tablå A. Relativtal för ekologisk och konventionell skörd per hektar samt andel av total grödareal som odlats ekologiskt 2006, 2007 och 2008 2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gröda

2006

 

2007

 

2008

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eko1)

Konv

Andel eko procent

 

Eko1)

Konv

Andel eko procent

 

Eko1)

Konv

Andel eko procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

57

101

3,9

 

52

102

4,0

 

57

102

4,1

Vårvete

60

107

16,7

 

66

109

20,1

 

65

111

19,6

Höstråg

50

106

12,6

 

54

104

7,6

 

50

106

9,3

Höstkorn

..

100

0,8

 

..

100

0,4

 

..

100

1,0

Vårkorn

57

102

5,1

 

59

102

4,6

 

64

102

4,0

Havre

58

106

14,6

 

62

105

13,3

 

64

106

13,7

Rågvete

64

103

7,7

 

68

103

8,1

 

68

102

8,1

Blandsäd

68

112

35,9

 

85

108

45,7

 

80

111

36,3

Ärter

80

105

20,8

 

59

109

22,6

 

71

108

23,5

Åkerbönor

84

117

67,0

 

95

135

68,7

 

101

118

68,9

Höstraps

58

102

5,1

 

56

102

4,0

 

47

101

3,3

Vårraps

..

100

1,2

 

..

101

1,0

 

..

101

1,0

Höstrybs

61

120

26,8

 

88

106

24,9

 

..

112

27,4

Vårrybs

26

114

15,2

 

38

117

19,9

 

49

105

13,0

Oljelin

..

104

5,1

 

..

108

12,3

 

..

101

7,9

Matpotatis

47

103

4,3

 

50

103

4,3

 

56

102

4,6

Stärkelsepotatis

..

..

0,9

 

..

..

0,5

 

..

..

0,4

Slåttervall

82

111

34,1

 

75

108

26,8

 

89

107

23,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1) Där antal jordbruksföretag i beräkningsunderlaget understiger 20 utelämnas resultaten (..).

2) Hektarskörden från de ordinarie skördeundersökningarna = 100. Där ingår både ekologisk och konventionell odling i underlaget.

 

Femårsmedelvärden av konventionell skörd per hektar

Från och med år 2008 finns underlag för att ta fram femårsmedelvärden för skörd per hektar från konventionellt odlade arealer. Skörd från arealer som är ekologiskt odlade påverkar inte dessa resultat. Uppgifterna finns redovisade i tabellerna 10­-13. I form av en kvot jämförs också dessa konventionella femårsmedelvärden med motsvarande femårsmedelvärden från den ordinarie skördeundersökningen, där både ekologisk och konventionell odling ingår i underlaget. Via den kvoten går det att få en överblick över vilka grödor och vilka områden som visar störst skillnad mellan de konventionella skördenivåerna och skördenivåerna enligt den ordinarie skördestatistiken.

Uppgifter om femårsmedelvärden för konventionella hektarskördar finns redovisade för län och för jordbrukets åtta produktionsområden. Statistik om konventionella skördenivåer behövs när åkermarkens produktionspotential ska analyseras i olika regioner.

Metodbyte för skörd av potatis påverkar normskörden

År 1999 ersattes de objektiva skördeuppskattningarna som baserades på provtagningar i potatisfält med insamling av skördeuppgifter direkt ifrån jordbrukarna. Uppgifterna började därefter samlas in med hjälp av postenkät med kompletterande telefonintervjuer. En provstudie där postenkät jämfördes med provtagningsmetoden genomfördes 1992. Studien visade att postenkätmetodens hektarskördar på riksnivå understeg provtagningsmetodens hektarskördar med nästan 20 procent. Denna nivåförändring har fått till följd att normskörden under flera år efter metodbytet legat över den nya lägre skördenivån.

Från och med 2007 års normskörd justerades regressionsmodellen så att metodbytet beaktas. På så vis anpassas normskörden numera till den nu använda metodens skördenivå.

Lucka i skördestatistiken för slåttervall medför att normskörd inte kan beräknas

Slåttervall odlas på en tredjedel av den totala åkermarken i landet. Under mer än 10 år har det dock inte varit möjligt att ta fram normskördar för slåttervall. Det beror på att uppgifter om skörd av slåttervall inte samlades in alls under åren 1998-2001 och endast för första skörden under åren 1993-1997. Skördeundersökningen för vall baserades till och med 1997 på provtagningsresultat.

Ett ökat intresse för skörd av slåttervall gjorde att framtagning av statistik återupptogs år 2002. Datainsamlingen sker numera genom att ett urval av jordbrukare lämnar uppgifter om vallskörden via en särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av lantbrukskunniga intervjuare.

Det finns en viktig definitionsskillnad mellan hektarskörd för slåttervall enligt provtagningsmetoden och hektarskörd enligt nu använda insamlingsmetoden. I provtagningsmetodens hektarskörd ingick skörd från återväxt som tillvaratagits genom bete. Betad återväxt ingår däremot inte i den nu använda metodens hektarskörd. Dessutom kan själva ändringen av insamlingsmetod i sig ha lett till nivåskillnader i den redovisade statistiken.

Det har även förekommit väsentliga ändringar av vallodlingstekniken under den senaste 10-årsperioden. Dessa ändringar har påverkat skördenivåerna för slåttervall. Ett exempel på detta är den ökade andelen ekologiskt odlad vall, som vanligen ger lägre skörd per hektar. År 2008 hade 24 procent av den totala slåttervallarealen miljöersättning för ekologiska produktionsformer. Skördenivån för den ekologiskt odlade slåttervallarealen var då på riksnivå 84 procent av motsvarande konventionella skörd per hektar. Ett annat exempel på ändrad odlingsteknik är den ökade andelen tillvaratagande av vallen i form av ensilage i stället för som hö. Tidigare skörd leder till bättre kvalitet men samtidigt blir de skördade kvantiteterna ofta lägre. Ytterligare en faktor av betydelse är att antalet mjölkkor har minskat och många vallarealer odlas numera extensivt.

Även om det ännu inte är möjligt att beräkna normskördar för slåttervall redovisas från och med år 2007 femårsgenomsnitt för de år som skörd av slåttervall samlats in med den nya metoden, se tabell 9. Jämförelser med normskördar baserade på provtagningsmetoden bör göras med beaktande av den ovan nämnda definitionsskillnaden.

Kommentarer till tabellerna

Normskördar beräknas för skördeområden (SKO), län, produktionsområden och hela riket. Femårsmedelvärden beräknas för län, produktionsområden och hela riket. För varje område och gröda beräknas normskörd respektive femårsmedelvärde förutsatt att grödan odlas i nämnvärd omfattning.

I tabellerna redovisas normskörd respektive femårsmedelvärde och antal jordbruksföretag som varit underlag för beräkningarna. Antalet avser summan av de jordbruksföretag vars hektarskördar utgjort beräkningsunderlag för de år som ingått vid framtagningen av grödans normskörd respektive femårsmedelvärde i det aktuella området.

När grödan saknas i ett område eller när normskörden är för osäker för att redovisas markeras detta med ett streck (-).