Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2015

JO 14 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2015 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, ett­åriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall.

Arealer med ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med ekologisk odling under 2015. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt odlades 404 400 hektar åkermark ekologiskt. Arealuppgiften avser odling vid företag som under år 2015 brukade mer än 2,0 hektar åkermark. Jämfört med 2014 är det en ökning med 31 200 hektar eller drygt 8 %. För sammanställning av total ekologisk areal har underlaget till det Statistiska meddelandet ”Ekologisk växtodling 2015” JO 13 SM 1601 använts. Underlaget inhämtas av Jordbruksverket från de tre godkända kontrollorganen, Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB. Dessutom tillkommer vissa ekologiskt odlade grödarealer från Jordbruksverkets administrativa register med ersättning för ekologisk odling. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

 

Figur A. Åkerareal med ekologisk odling 2015, hektar


Hektar

 

 

Totalt för riket odlades uppemot 6 % av åkerarealen ekologiskt under 2015. Det är en ökning med uppemot 2 procentenheter jämfört med 2014 men en minskning med 3 procentenheter jämfört med 2005 då andelen åkermark ansluten till ersättning för ekologisk odling var som störst.

Störst andel ekologiskt odlad åkerareal på länsnivå fanns under år 2015 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas, Östergötlands, Västra Götalands och Västernorrlands län. För dessa län odlades 20 % eller mer av åkerarealen ekologiskt. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B och karta 2.

 

Figur B. Andel åkerareal med ekologisk odling 2015, procent


Procent

                                                         

På produktionsområdesnivå var andelen ekologiskt odlad åkerareal störst i Mellersta Sveriges skogsbygder och Nedre Norrland, där denna andel var 25 %. I Götalands södra slättbygder var andelen minst, se karta 3. Karta 1 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats enligt reglerna för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2015 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden arealen odlas enligt certi­fieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i de Statistiska meddelandena om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande Statistiska meddelanden från och med 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts ersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produk­tionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur med mera då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med ekologisk odling i något större utsträckning ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands län. I Norrbottens län har andelen ekologisk odling med miljöersättning tvärtom minskat.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

 

Kommentarer kring resultaten

Rekordhög hektarskörd av höstvete både vid ekologisk och konventionell odling i år igen

God övervintring av de höstsådda grödorna och en lång och utdragen växtodlingssäsong har bidragit till höga skördenivåer på många håll i landet. På riksnivå beräknas hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete till 4 140 kilo per hektar. Det är den högsta hektarskörden som redovisats och överträffar därmed föregående års rekordnivå. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 24 %. På regional nivå hade exempelvis Södermanlands och Östergötlands län rekordhöga avkastningsnivåer av ekologiskt odlat höstvete.

Hektarskörden av ekologiskt odlad råg tangerar tidigare rekord på riksnivå och är 35 % högre än femårsgenomsnittet. När det gäller rågvete finns rapporter från en del lantbrukare om gulrost som dragit ner skördenivåerna. I rågvete ingår även en del vårrågvete som normalt ger något lägre skörd per hektar, och som drabbats hårt av gulrost under 2015.

Mönstret är detsamma för de konventionellt odlade spannmålsgrödorna. För råg och rågvete tangerar hektarskördarna tidigare rekord på riksnivå och är 11 respektive 16 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt.

Konventionellt odlat höstvete gav för riket som helhet en rekordhög hektarskörd på 7 780 kilo per hektar. Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Västra Götalands och Västmanlands län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av konventionellt odlat höstvete. Jämfört med genomsnittsskördarna för de fem föregående åren ökade hektarskördarna mest i Uppsala, Västmanlands, Gotlands, Södermanlands och Stockholms län under 2015.

Regionala skillnader för de vårsådda spannmålsgrödorna

Samtidigt som det förekommit både torka och för mycket regn som skadat grödorna har andra lantbrukare angett att 2015 varit något av ett rekordår med höga skördenivåer. Ekologiskt odlad havre gav rekordhöga hektarskördar i Skåne län och för riket totalt. Även ekologiskt odlad blandsäd nådde en rekordnivå på riksnivå.

För landet som helhet var hektarskörden av ekologiskt odlat vårvete, vårkorn och havre 11, 10 respektive 18 % högre än 2014 och 11, 21 respektive 25 % högre än femårsgenomsnittet.

Svåra odlingsbetingelser i Norrland

En del lantbrukare har påpekat att delar av den planerade vårsådden inte kunde genomföras på grund av för mycket regn. Andra har angett att grödorna fick en dålig start på grund av kyla och regn under våren.

Norrland drabbades hårt av regn i samband med vårbruket vilket ledde till försenad sådd. Den kyliga sommaren fördröjde mognaden och en regnig höst medförde stora obärgade arealer. I Västerbottens och Norrbottens län räcker inte antalet företag med tröskad skörd till för redovisning av skörderesultat, men nästan 8 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev helt obärgad i Övre Norrland.

Den ekologiskt odlade spannmålsskörden ökade

Under 2015 odlades mer än 9 % av den totala spannmålen ekologiskt. Jämfört med genomsnittet för de fem föregående åren ökade den ekologiskt odlade spannmålsarealen med 7 %. Detta sammantaget med de förhållandevis höga avkastningsnivåerna ledde det till en totalskörd på 309 900 ton, vilket överstiger fjolårsresultatet med 15 % och femårsgenomsnittet med 32 %. Det är den högsta totala spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer som redovisats under de 13 år som undersökningen om skördenivåer vid ekologisk odling genomförts.

En tjugondel av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarar skörden av spannmål från arealer med ekologisk odling 5,0 % av den totala spannmålsskörden i landet (inklusive majs). Andelen har varierat mellan 4,5 och 5,2 % under de tre föregående åren.

Havre alltjämt vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen var under 2015 liksom tidigare år havre. Uppemot 29 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen utgjordes av havre.

Höstvete gav däremot störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealer med ekologisk odling. Höstveteskörden från ekologisk odling uppgick under 2015 till 90 200 ton, medan havreskörden uppgick till 81 400 ton. Den ekologiskt odlade höstveteskörden är den största som redovisats under de år som skördenivåer vid ekologisk odling undersökts.

Blandsäd var den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Höstkorn hade för få observationer och redovisas därför inte separat. I rågvete ingår höstrågvete och vårrågvete.

Speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden. Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågav­kastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel borstvete, Ölandsvete, emmer, nakenhavre och nakenkorn. I råg ingår även midsommarråg.

 

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med ekologisk odling och totala spannmålsskördar från omställd ekologisk areal 2015

 

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1,5)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd
från omställd

 areal,

 ton1) 3)

Andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

90 200

3,0

79 500

2,7

Vårvete

33 300

10,6

29 700

9,4

Råg

10 700

7,2

9 700

6,5

Vårkorn

49 900

3,2

41 800

2,7

Havre

81 400

10,9

73 100

9,8

Rågvete

20 000

8,2

16 900

6,9

Blandsäd

21 900

42,1

19 200

36,9

Spannmål totalt4)

309 900

5,0

271 300

4,4

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1601.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser företag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4)  Höstkorn och majs ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning ökade

För 2015 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 271 300 ton eller 4,4 % av den totala spannmålsskörden. Det motsvarar en ökning med 7 % jämfört med 2014 och en ökning med 34 % jämfört med femårsgenomsnittet. Det är den största kvantiteten som hittills redovisats.

I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning. Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de närmast föregående åren varit mellan 4 och 5 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2011–2014.

 

Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning 2011–2014 samt andel av den totala skörden

 

 

Gröda

2011

 ton1) 3)

%

2)

2012

 ton1) 4)

%

2)

2013

 ton1) 4)

%

2)

2014

 ton1) 4)

%

2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete inkl.
      spelt

46 900

2,4

42 500

2,2

29 200

2,2

73 200

2,7

Vårvete

29 200

11,2

35 000

9,8

43 500

7,9

28 600

8,5

Råg

4 500

3,6

4 500

3,2

5 100

3,6

9 700

5,6

Vårkorn

27 800

2,1

30 700

1,9

53 200

2,9

46 100

3,1

Havre

53 000

7,7

58 000

7,9

73 300

8,6

59 300

8,9

Rågvete

6 600

6,2

8 500

6,1

9 700

8,7

17 200

7,6

Blandsäd

18 700

27,1

14 500

27,2

20 800

29,2

17 900

36,6

Spannmål
      totalt5)

 187 000

4,0

 194 000

3,8

235 600

4,7

253 000

4,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3)  Källa för omställd ekologisk areal 2011: Uppgifter från Kiwa Aranea, SMAK och HS Certifiering.

4)  Källa för omställd ekologisk areal under 2012 och 2013: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering.

5)  Höstkorn och majs ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Uppåtgående trend för ekologisk spannmål godkänd för försäljning

Andelen certifierad och omställd spannmålsproduktion som får säljas med ekologisk märkning har efterhand ökat under de år som skörderesultat för ekologisk odling redovisats.

I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. För år 2007 saknas arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

En tänkbar förklaring till att andelen omställd produktion ökat under de senaste åren kan vara att ersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen i ersättningsnivåerna innebär att certifierad produktion ger högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion. Under åren som följde efter ändringen i ersättningsnivåerna ökade andelen certifierade arealer.

Av figuren framgår att 2015 är det år då den största kvantiteten med ekologisk spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades.

 

Figur C. Total ekologiskt odlad spannmålsskörd, godkänd respektive ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning 2003–2015

Ton

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. För 2007 saknas arealunderlag för beräkning av spannmålsskörd godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

 

                                                                                                                                                         

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2015 var 49 % lägre i Svealands slättbygder och 29 % lägre i Götalands skogsbygder vid ekologisk odling.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller i någon mån även för år 2015, vilket visas i figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 35 % lägre vid ekologisk odling av vårkorn, medan motsvarande skillnad i Nedre Norrland var 19 %. Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signifikanta i alla produktionsområden utom för Övre Norrland.

 

Figur D. Hektarskördar för vårkorn från arealer med ekologisk odling och från konventionell odling 2015

 

 

kg/ha

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.                                                                                  

 

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn var mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riksnivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respektive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen.

Det är därför lämpligt att  samtidigt studera kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena. Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Andelen ekologisk odling har minskat i Norrland

Andelen ekologiskt odlad spannmålsareal har under senare år visat en nedåtgående trend i Nedre Norrland och Övre Norrland. I de övriga produktionsområdena kan tvärtom en svagt ökande arealandel noteras. Generellt är dock fortfarande andelen ekologiskt odlad spannmålsareal lägre i söder och högre i de norra delarna av landet.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre.

Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med ekologisk odling och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2015


Vårvete

 

kg/ha

 

                                                                                                                                             

Havre

kg/ha

 

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Östergötlands län var hektarskörden vid konventionell odling av vårvete 34 % högre än den ordinarie officiella hektarskörden av vårvete. I Västra Götalands och Södermanlands län var motsvarande skillnader 18 respektive 8 %. För Östergötlands och Västra Götalands län är skillnaderna statistiskt signifikanta, medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

I Östergötlands län var över 35 % av den totala vårvetearealen ekologiskt odlad. I Västra Götalands var motsvarande andel drygt 32 %. I Södermanlands län odlades mer än 21 % av vårvetearealen ekologiskt. Bland länen som redovisas i figur F var andelen ekologiskt odlad vårveteareal minst i Blekinge län med endast 0,1 %. Där är också de skattade hektarskördarna lika inom den ordinarie och den konventionella odlingen.

 

Figur F. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2015


 

       kg/ha


Anm. Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1601. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd från ekologisk odling har beräknats till 21 900 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Drygt 47 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Mer än 57 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2015. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2015 till 16 980 hektar, varav endast cirka 320 hektar odlades ekologiskt.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men 1 300 hektar av den konventionella majsarealen tröskades under 2015. Kärnmajs odlas framförallt i Skåne, men antalet företag som lämnat uppgifter om tröskad majs räcker inte för redovisning av resultat på länsnivå. Majs är en förhållandevis värmekrävande gröda och många lantbrukare har meddelat att majsen farit illa under den kyliga våren och sommaren. För riket som helhet blev 2015 års avkastning av konventionellt odlad tröskad majs 22 % lägre än fjolårsresultatet och 14 % lägre än genomsnittet för de fem föregående åren.

Hög hektarskörd och totalskörd av ekologiskt odlade ärter

För landet som helhet blev 2015 års skördeavkastning av ärter från ekologisk odling 8 % högre än föregående års nivå, och 17 % högre än femårsgenomsnittet. Den totala skörden av ärter från ekologisk odling uppgick till 7 900 ton, vilket mer än dubbelt så mycket som föregående års totalskörd. Närmare 15 % av den totala arealen ärter odlades ekologiskt under 2015. Den totala produk­tionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2015 skattats till 6 200 ton.

Rekordhög hektarskörd av konventionellt odlade ärter

Hektarskörden inom konventionell odling av ärter var för riket 18 % högre än föregående års resultat, 30 % högre än femårsgenomsnittet och nådde rekordnivån 3 940 kilo per hektar. Odlingsarealen var 51 % större än 2014. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var störst i Uppsala och Östergötlands län. Arealerna av de ekologiskt odlade ärterna var störst i Västmanlands och Västra Götalands län.

Skillnaden i hektaravkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna. Under 2015 var hektarskörden från ärtarealen med ekologisk odling 1 550 kilo per hektar eller motsvarande 39 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå.

Rekordskörd av åkerbönor både inom ekologisk och konventionell odling

Odlingen av åkerbönor har ökat under de senaste åren och nådde rekordnivåer inom både ekologisk och konventionell odling under 2015. Även hektarskördarna var rekordhöga inom båda odlingsformerna, liksom totalskördarna. I figurerna G och H visas utvecklingen av de båda trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt.

 

Figur G. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med ekologisk odling 20032015

Ton

 

Figur H. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med konven-tionell odling 20032015

Ton

Anm. Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.       

 

Hektarskörden av åkerbönor vid ekologisk odling var på riksnivå 3 540 kilo per hektar, vilket är 690 kilo eller 16 % lägre än vid konventionell odling. Både vid ekologisk och konventionell odling var arealerna störst i Västra Götalands och Östergötlands län under 2015.

Totalskörden av de ekologiskt odlade åkerbönorna uppgick till 32 600 ton, vilket motsvarar nästan 33 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 28 800 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna av motsvarande totala produktion.

 

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med ekologisk odling och totala trindsädesskördar från omställd ekologisk areal 2015

 

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

från omställd

areal,

 ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

7 900

9,5

6 200

7,5

Åkerbönor

32 600

32,9

28 800

29,1


 

1)  Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1601.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

 

Hög hektarskörd av ekologiskt odlad höstraps

De två senaste åren har den ekologiskt odlade arealen av höstraps ökat och uppgick under 2015 till 3 990 hektar, vilket är en rekordhög areal. Hektarskörden blev på riksnivå 2 630 kilo per hektar, vilket är i nivå med föregående års rekordavkastning. Goda övervintringsförhållanden, lång och utdragen blomning, kyligt väder som missgynnade rapsbaggarna samt ökad odling i Skåne och i Östergötlands slättbygder är exempel på förhållanden som kan ha medverkat till den höga skördenivån. Inom den konventionella odlingen var 2015 års höstraps­avkastning rekordhög på riksnivå med 3 980 kilo per hektar.

Rekordstor totalskörd av ekologiskt odlad raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs från arealer med ekologisk odling har beräknats till 11 800 ton. Det är hela 53 % mer än föregående år och den största skörden av ekologisk raps och rybs som redovisats. Ökningen beror både på den höga hektarskörden av höstraps och på att odlingsarealerna ökade med 48 %. Det var framförallt höstraps som stod för arealökningen. I figur I visas utvecklingen av den totala produktionen av höstraps samt summan av raps- och rybsproduktionen från ekologiskt odlade arealer sedan starten av undersökningen år 2003.

 

Figur I. Total skörd från ekologiskt odlad areal av höstraps och övriga raps- och rybsgrödor 2003–2015

Ton

Anm. Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt

 

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårraps och vårrybs hade för få observationer och redovisas därför inte separat.

Den totala skörden från arealer med ekologisk odling motsvarade 3,3 % av den totala skörden av raps och rybs. Nästan hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd så att den kan säljas med ekologisk märkning.

 

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med ekologisk odling och total raps- och rybsskörd från omställd ekologisk areal 2015

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

 från omställd
 areal,

 ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstraps

10 500

3,0

9 400

2,7

Höstrybs

700

43,8

700

43,8

Raps och rybs
       totalt4)

11 800

3,3

7 300

3,0


 

1)  Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1601.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

4)  Vårraps och vårrybs ingår i den totala skörden av raps och rybs.

 

För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också redovisning på länsnivå för Östergötlands, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län. Det var i Östergötlands och Västra Götalands län som den ekologiska odlingen av höstraps hade störst omfattning, följt av Skåne län.

Oljelinarealen som odlats ekologiskt uppgick till 120 hektar totalt i landet, vilket motsvarar knappt 2 % av den totala oljelinarealen. Antalet observationer är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Skörden av grönfoder redovisas numera i skördestatistiken

Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är stråsädesgrödor (exklusive majs) till grönfoder, majs till grönfoder och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt), och uppgick under 2015 till totalt 246 000 ton vid ekologisk odling. Omräknat till ts-skörd motsvarar den totala ekologiskt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter 7,5 % av den totala ekologiska grovfoderskörden av slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarar närmare 9 % av den totala konventionellt odlade grovfoderskörden.

Inom grödgruppen stråsädesgrödor (exklusive majs) till grönfoder är blandsäd den vanligaste grödan, ofta med blandningar av stråsäd och baljväxter. På riksnivå var hektarskörden för denna grödgrupp omkring 11 ton per hektar inom ekologisk odling och uppemot 13 ton per hektar vid konventionell odling, med ts-halten 30 %.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grön­foderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exklusive majs). På regional nivå finns för denna grödgrupp flera exempel på att de genomsnittliga hektarskördarna från de ekologiskt odlade arealerna är i nivå med hektarskördarna från de konventionella arealerna. Inom den konventionella odlingen är det istället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt. Hektarskörden av konventionellt odlad grönfodermajs var på riksnivå nästan 36 ton per hektar, med ts-halten 30 %.

Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”. Det saknas information om vilka grödor det gäller. Till denna grödgrupp räknas även ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick till runt 214 000 ton med ts-halten 30 %.

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling motsvarar uppemot 5 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med ekologisk odling beräknas för riket till 24 700 ton, en ökning med 93 % av totalskörden jämfört med femårsgenomsnittet. Sedan undersökningen om skörd från arealer med ekologisk odling infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant kring 2–3 % av rikets totala skörd. För 2015 års skörd ökar den ekologiska matpotatisproduktionen till 4,7 % av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

I Tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning. De olika totalskörderesultaten beror dels på osäkerheter i arealunderlagen dels på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag. Skillnaden faller inom felmarginalen.

 

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med ekologisk odling och total skörd från omställd ekologisk areal 2015

 

Gröda

Total skörd från ekologiskt odlad areal,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

från omställd
 areal,

ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Matpotatis

24 700

4,7

23 300

4,4


 

1)  Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1601.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

 

Matpotatisarealen med ekologisk odling ökade med 400 hektar jämfört med 2014 och uppgick till 1 300 hektar totalt i landet, vilket mot­svarar uppemot 8 % av den totala matpotatisarealen. För riket redovisas en skörd per hektar på 18 950 kilo för arealer med ekologisk odling. Det är en ökning med 2 900 kilo per hektar eller 18 %. Nästan all areal kunde bärgas under 2015 vilket bidrar till den höga hektarskördenivån. Störst omfattning hade odlingen i Skåne och Gotlands län med 270 hektar vardera. I Västra Götalands län odlades 190 hektar, följt av Dalarnas län med 130 hektar. I Gävleborgs och Östergötlands län odlades 90 hektar vardera. För övriga län odlades högst 40 hektar matpotatis ekologiskt.

Den ekologiskt odlade matpotatisarealen ökade med 400 hektar eller 44 % medan den konventionella matpotatisarealen tvärtemot minskade med 1 400 hektar eller 8 % jämfört med 2014.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 32 810 kilo per hektar. Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt odlade arealen och den konventionellt odlade beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får lämnas obärgade än för de konventionella odlingarna. Andelen areal med färskpotatis är mindre på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad till ett fåtal hektar.

Årets ekologiska vallskörd lika stor som 2014

Den totala bärgade skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer uppgick 2015 till 1 086 700 ton, varav förstaskörden till 670 800 ton och återväxten till 415 800 ton. De största mängderna av den totala vallskörden kom från produk­tionsområdena Götalands skogsbygder och Svealands slättbygder. Minsta mängderna skördades i Götalands södra slättbygder. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen. För att kunna beräkna skörd från omställd areal har antagandet gjorts att skördenivåerna från arealer under omställning och arealer med enbart ersättning för ekologisk odling är desamma som skördenivåerna från de omställda arealerna. Av landets totala slåttervallsskörd kom 20 % från ekologiskt odlade arealer.

 

Tablå F. Total slåttervallsskörd från arealer med ekologisk odling och totalskörd från omställd ekologisk areal 2015

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från eko­logiskt odlad areal,
ton1,)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total inbärgad

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Slåttervall

1 086 700

20,2

1 010 000

18,8


 

1)  Uppgifterna avser Torrsubstanshalt 83,5 % (hövikt).

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1601.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark..

 

Liksom under 2014 var det 2015 goda förutsättningarna för vallens tillväxt i stora delar av landet. Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konven­tionell odling varierade mellan olika delar av landet. På produktionsområdesnivå låg avkastningen för den ekologiskt odlade arealen mellan 67 och 121 % av den konventionella hektarskörden. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens hektarskörd 85 % av den konventionella hektaravkastningen. Vall är den gröda där avkastningen skiljer sig minst mellan konventionell och ekologisk odling. I slåttervall används normalt inte kemiska bekämpningsmedel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling och därför påverkas avkastningen av ekologisk vall inte på samma sätt som avkastning av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska bekämpningsmedel. Hög andel klöver kan också till viss del kompensera för att kväve från mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Vall är också en gröda där en stor andel av arealen odlas ekologiskt. Hela 23 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige odlades ekologiskt 2015. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2015 till 196 330 hektar, betesvallen till 45 580 hektar samt den outnyttjade vallen till 2 610 hektar. Skattningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen.

Odlingsbetingelser

Torrt väder under 2014 års sensommar och höst ledde återigen till stora höst-sådda arealer. Vintern var mild och gynnsam vilket gav de höstsådda grödorna en bra start. Vårbruket startade tidigt, men regn medförde avbrott på vissa håll och särskilt i de norra delarna av landet blev vårsådden försenad, eller uteblev helt. I juni var det kallare än vad som är normalt och det kyliga, regniga och blåsiga vädret fortsatte under juli och början av augusti. Det har från olika håll rapporterats om både torkskador och problem med för mycket regn. Mognadsprocessen fördröjdes av det kyliga vädret så när eftersommaren till slut bjöd på dagar med sol och värme i slutet av augusti gick det ändå inte alltid att skörda eftersom grödorna inte var mogna. Under september kom stora regnmängder som medförde att en del fält inte längre blev farbara. Skördearbetet fick skjutas upp och pågick på många håll långt in i november. Särskilt norra Sverige drabbades hårt av stora regnmängder.

Angreppen av gulrost på framförallt rågvete var större under 2015 än de närmast föregående åren. Känsliga sorter av höstvete och vårvete drabbades också. Riklig förekomst av ärtbladlus noterades på många håll landet, och bekämpningströskeln överskreds i en del av ärtfälten. Det kyliga försommarvädret hämmade bomullsmögel och rapsbaggar. För matpotatis förekom skorv och larvskador i större utsträckning än normalt. Mer information finns även på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2015”.

Obärgade arealer

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev 1 % obärgad på riksnivå. Mot­svarande uppgift för den konventionella arealen var 0,5 %. I Övre Norrland fick dock mer än 9 % av spannmålsrealen lämnas oskördad inom den konventionella odlingen. Uppemot 8 % av spannmålsrealen blev obärgad inom den ekologiska odlingen i Övre Norrland.

För ärter var andelen obärgad areal 4,6 % inom den ekologiska och 2,4 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på 2 % av den ekologiska och endast på 0,2 % av den konventionella arealen. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella.

När det gäller raps och rybs beräknas 2,4 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen uppgick till 0,3 %.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev omkring 2 och 1 % obärgade inom ekologisk respektive konventionell odling på riksnivå. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 0,9 % för den ekologiska och 0,7 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Viltskador i lantbruksgrödor

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsa-kade av vilt förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 samlades uppgifter om viltskadornas omfattning in från alla jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen. Resultaten visade att av de lantbrukare som odlade spannmål, trindsäd och oljeväxter hade nästan 38 % viltskador i en eller flera av grödorna. Vildsvin var det djurslag som orsakade störst skada i alla grödor utom i havre, där älg orsakade största skada. Totalt förstördes 42 700 ton spannmål av vildsvin 2014. Mer än en fjärdedel av lantbrukarna angav att förekomsten av vilt påverkar valet av vilka grödor som odlas. Ärter och havre är grödor som många avstår att odla. Resultaten finns redovisade i Viltskador i lantbruksgrödor 2014 (JO 16 SM 1502) som publicerades i juli 2015.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för skörde­beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från ekologiskt odlad och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Stati­stikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

 

 

 

 

 

Teckenförklaring

Explanation of symbols

Noll

Zero

0
0,0

Mindre än 5
Mindre än 0,05

Less than 5
Less than 0.05

..

Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges

Data not available or too unreliable to be presented

.

Uppgift kan inte förekomma

Not applicable