Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014

JO 14 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2014 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, ett­åriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöersättning för ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med miljöersättning för ekologisk odling under 2014. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda.

Mer ekologiskt odlad areal än vad som redovisas

Under 2014 gick det inte att ansluta någon ny areal till miljöersättningen för ekologisk produktion. Däremot gick det naturligtvis bra att börja omställning till ekologisk odling utan stöd. En jämförelse med uppgifter från certifierings­organisationerna visar att årets ekologiska arealer är något underskattade då arealerna kommer från registret för miljöstödsersättningar. Även årets totalskördar från arealer med ekologisk odling blir därför något underskattade.

Tidigare ingick även ej stödberättigande areal som inte varit underlag för utbetalning av miljöersättning, till exempel därför att grödan lämnats oskördad som en följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas inte längre ej stödberättigande areal i samband med stödansökningarna. En annan ändring som infördes i stödsystemet under 2007 innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför från och med år 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. För flertalet av grödorna, utom slåtter- och betesvall, är effekten av dessa ändringar marginell. Se vidare i ‘Beskrivning av statistiken’ under avsnittet 2.2.5 Bearbetning.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades 373 200 hektar åkermark av miljöersättning för ekologisk odling. Arealuppgiften avser odling vid företag som under år 2014 ingick i Lantbruksregistret. Jämfört med 2013 är det en minskning med 12 400 hektar eller drygt 3 %. Det är dock oklart i vilken utsträckning ekologiskt odlade arealer saknas i registeruppgifterna med miljöersättning för ekologisk odling efter­som det inte var möjligt att gå in i nya åtaganden eller att utöka befintliga åtaganden med mer areal inom miljöersättningen för ekologisk produktion under 2014. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Ble­kinge län var anslutningen minst.

 

 

 

Figur A. Åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2014, hektar


Hektar

 

Anm. Arealerna är något underskattade för 2014 eftersom uppgifter om nytillkommen ekologiskt odlad areal saknas.

 

Totalt för riket var 14 % av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling under 2014. Det är i nivå med odlingens omfattning på senare år men en minskning med 5 procentenheter jämfört med 2005 då andelen åkermark ansluten till miljöersättning för ekologisk odling var som störst. Delar av den minskningen kan dock vara en följd av det inte gick att ansluta ny areal till miljöersättningen under 2014 och även det förändrade insamlingssättet som beskrivs på sidan 6.

Störst andel åkerareal på länsnivå fanns under år 2014 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas och Västernorrlands län. För dessa län var 20 % eller mer av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats på areal med miljöersättning för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2014 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB godkända kontrollorgan inom jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden en åker odlas enligt certi­fieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i de Statistiska meddelandena om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande Statistiska meddelanden fr.o.m. 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produk­tionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöersättning för ekologisk odling i något större utsträckning ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med miljöersättning för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands län. I Norrbottens län har andelen ekologisk odling med miljöersättning tvärtom minskat.

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

 

 

 

Figur B. Andel åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2014, procent


Procent

                                                      

Anm. Arealerna är något underskattade för 2014 eftersom uppgifter om nytillkommen ekologiskt odlad areal saknas.

 

Kommentarer kring resultaten

Rekordhög hektarskörd av höstvete både vid ekologisk och konventionell odling

God övervintring av de höstsådda grödorna har bidragit till höga skördenivåer på många håll i landet. På riksnivå beräknas hektarskörden av ekologiskt odlat höstvete till 3 870 kilo per hektar, vilket är den högsta som redovisats. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 21 %.

Hektarskördarna av ekologiskt odlad råg och rågvete tangerar tidigare rekord på riksnivå och är 32 % respektive 27 % högre än femårsgenomsnitten.

Mönstret är detsamma för de konventionellt odlade spannmålsgrödorna. För råg, höstkorn och rågvete tangerar hektarskördarna tidigare rekord på riksnivå och är 15 %, 18 % respektive 22 % högre än motsvarande femårsgenomsnitt.

Konventionellt odlat höstvete gav för riket som helhet en rekordhög hektarskörd på 7 420 kilo per hektar. Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Skåne och Västra Götatands län är exempel på län med rekordhöga avkastningsnivåer av konventionellt odlat höstvete. Jämfört med genomsnittsskördarna för de fem föregående åren ökade hektarskördarna mest i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Örebro och Västmanlands län under 2014.

Regionala skillnader för de vårsådda spannmålsgrödorna

Sommarmånaderna präglades av torrt och varmt väder och på vissa håll i landet ledde vattenbristen till brådmognad och lägre skörd. Från de östra delarna av Östergötland kom många rapporter om torkskador på grödorna. I västra Sverige orsakade skyfall skördeskador på enstaka gårdar. I bland annat Västra Götalands och Värmlands län orsakade regn efter vårsådden skorpbildning som hämmade grödornas utveckling, och en del fält såddes om.

Havre är en torkkänslig gröda och i Östergötlands län var hektarskörden av ekologiskt odlad havre 21 % lägre är föregående år.

När det gäller ekologiskt odlat vårkorn var hektarskörden 18 % lägre i Skåne och 14 % lägre i Västra Götalands län jämfört med föregående år.

På riksnivå var skördeutfallet per hektar för ekologiskt odlat vårkorn och havre 9 respektive 6 % lägre än 2013, då hektarskördarna tvärtom var höga för dessa grödor.

Ekologiskt odlade spannmålskörden på samma nivå som föregående år

Den totala spannmålsskörden som odlats med miljöersättning för ekologisk odling har beräknats till 270 200 ton, vilket är i samma storleksordning som föregående år. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en ökning med 19 %. Den största ekologiskt odlade spannmålskvantiteten skördades år 2004. Det är oklart i vilken utsträckning arealer saknas i registeruppgifterna med miljöersättning för ekologisk odling eftersom det inte gick att ansluta någon ny areal till miljöersättningen för ekologisk produktion under 2014.

Höstsådda grödor ersatte de vårsådda

En faktor som har haft stor betydelse för skördens storlek är att fördelningen mellan höstsådda och vårsådda grödor har ändrats. Gynnsamt väder under hösten 2013 medförde stora höstsådda arealer, medan arealerna med de vårsådda spannmålsgrödorna minskade. De höstsådda spannmålsgrödorna med miljöersättning för ekologisk odling ökade med närmare 14 000 hektar eller 15 % medan de vårsådda minskade med nästan 15 000 hektar eller 17 % jämfört med föregående år. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Det innebär att 2014 års omfördelning från vårsådda till höstsådda spannmålsgrödor i sig leder till en ökning av den totala ekologiskt odlade spannmålsskörden.

Nästan 4,7 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket motsvarar skörden av spannmål (inklusive majs) från arealer med miljöersättning för ekologisk odling uppemot 4,7 % av den totala spannmålsskörden i landet (inklusive majs). Andelen har varit mellan 4,5 och 5,2 % under de tre föregående åren.

Havre alltjämt vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen var under 2014 liksom tidigare år havre. Uppemot 28 % av den ekologiskt odlade spannmålsarealen utgjordes av havre.

Höstvete gav däremot störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Höstveteskörden med miljöersättning för ekologisk odling uppgick under 2014 till 78 100 ton, medan havreskörden uppgick till 63 000 ton. Den ekologiskt odlade höstveteskörden är den största som redovisats under de 12 år som skördenivåer vid ekologisk odling undersökts.

Blandsäd var den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Höstkorn hade för få observationer och redovisas därför inte separat.

Speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden. Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer låg­avkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel borstvete, Ölandsvete, emmer, nakenhavre och nakenkorn.

 

 

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och totala spannmålsskördar från omställd ekologisk areal 2014

 

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1,5)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd
från omställd

 areal,

 ton1) 3)

Andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

78 100

2,8

73 200

2,7

Vårvete

29 900

8,9

28 600

8,5

Höstråg

10 200

5,9

9 700

5,6

Vårkorn

49 700

3,3

46 100

3,1

Havre

63 000

9,5

59 300

8,9

Rågvete

19 800

8,7

17 200

7,6

Blandsäd

18 900

38,7

17 900

36,6

Spannmål totalt4)

270 200

4,7

253 000

4,4

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1501.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Höstkorn och majs ingår i den totala spannmålsskörden.

5)  Totalskördarna från areal med miljöstöd är något underskattade för 2014 eftersom uppgifter om nytillkommen ekologiskt odlad areal saknas.

 

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning ökade

För 2014 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 253 000 ton eller 4,4 % av den totala skörden. Det motsvarar en ökning med 7 % jämfört med 2013, delvis som en följd av att arealerna ökade med 3 %. Det var framförallt de certifierade arealerna av de högavkastande höstsådda spannmålsgrödorna som ökade, medan de mer lågavkastande vårsådda grödorna istället minskade. Lantbrukarnas incitament att öka den ekologiska odlingen kan dock ha hämmats av att det inte gick att ansluta någon ny areal till miljöersättningen för ekologisk produktion under 2014. I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning. Uppgifterna om omställda ekologiska grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de närmast föregående åren varit mellan 3 och 5 %. I tablå B redovisas utvecklingen för olika grödor under åren 2010–2013.

 

Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning 2010–2013 samt andel av den totala skörden

 

 

Gröda

2010

 ton1) 3)

%

2)

2011

 ton1) 3)

%

2)

2012

 ton1) 4)

%

2)

2013

 ton1) 4)

%

2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

33 700

1,8

46 900

2,4

42 500

2,2

29 200

2,2

Vårvete

25 000

9,3

29 200

11,2

35 000

9,8

43 500

7,9

Höstråg

3 900

3,3

4 500

3,6

4 500

3,2

5 100

3,6

Vårkorn

23 700

2,1

27 800

2,1

30 700

1,9

53 200

2,9

Havre

35 800

6,4

53 000

7,7

58 000

7,9

73 300

8,6

Rågvete

6 400

4,0

6 600

6,2

8 500

6,1

9 700

8,7

Blandsäd

13 100

19,1

18 700

27,1

14 500

27,2

20 800

29,2

Spannmål totalt5)

 141 900

3,3

 187 000

4,0

 194 000

3,8

235 600

4,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3)  Källa för omställd ekologisk areal under 2010 och 2011: Uppgifter från Kiwa Aranea, SMAK och HS Certifiering.

4)  Källa för omställd ekologisk areal under 2012 och 2013: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering.

5)  Höstkorn och majs ingår i den totala spannmålsskörden.

 

 

Uppåtgående trend för ekologisk spannmål godkänd för försäljning

Andelen certifierad och omställd spannmålsproduktion som får säljas med ekologisk märkning har efterhand ökat under de år som skörderesultat för ekologisk odling redovisats. I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktionen också framgår. För år 2007 saknas dock arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

En tänkbar förklaring till att andelen omställd produktion ökat under de senaste åren kan vara att miljöersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen i ersättningsnivåerna innebär att certifierad produktion ger högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion. Under åren som följde efter ändringen i ersättningsnivåerna ökade andelen certifierade arealer. Av figuren framgår att 2014 är det år då den största kvantiteten med ekologisk spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades.

 

Figur C. Total ekologiskt odlad spannmålsskörd, godkänd respektive ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning 2003–2014

Ton

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. För 2007 saknas arealunderlag för beräkning av spannmålsskörd godkänd för försäljning med ekologisk märkning. Totalskörden av ekologiskt odlad areal ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning är något underskattade för 2014 eftersom uppgifter om nytillkommen ekologiskt odlad areal saknas.

 

                                                                                                                                                

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är vanligen lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2014 var 44 % lägre i Svealands slättbygder och 24 % lägre i Götalands skogsbygder vid ekologisk odling. Karta nr 1 på sidan 86 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller i någon mån även för år 2014, vilket visas i figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 44 % lägre vid ekologisk odling av vårkorn, medan motsvarande skillnad i Övre Norrland var 17 %. Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signifikanta i alla de åtta produktionsområdena.

 

 

Figur D. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling 2014

 

 

kg/ha

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.                                                                                 

 

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre mängd växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn var mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Skillnaderna mellan odlingsmetodernas hektarskördar påverkas av odlingarnas belägenhet

Då skördenivåer vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs bör arealernas belägenhet för de olika odlingsmetoderna beaktas. Särskilt på riksnivå påverkas sådana jämförelser starkt av var i landet den ekologiska respektive den konventionella odlingen huvudsakligen är belägen. Studera därför samtidigt kolumnen ”Andel av total grödareal” samt areal konventionell odling för de olika länen och produktionsområdena. Som exempel kan ges att om det finns ett område med omfattande odling, där andelen ekologiskt odlad areal är liten samtidigt som den konventionellt odlade arealen är stor, påverkas kvoten för hela riket i hög grad av den konventionella hektarskörden för grödan i det aktuella länet eller produktionsområdet. Även inom län och produktionsområden har arealernas belägenhet betydelse då hektarskördar vid ekologisk respektive konventionell odling jämförs.

Andelen ekologisk odling har minskat i Norrland

Andelen ekologiskt odlad areal har under senare år visat en nedåtgående trend i Nedre Norrland och Övre Norrland. För vårkorn och havre kan tvärtom en svagt ökande tendens noteras i Götalands mellanbygder, Götalands norra slättbygder och i Svealands slättbygder. Andelen ekologiskt odlat höstvete har ökat i Götalands mellanbygder och i Götalands norra slättbygder. Generellt är dock fortfarande andelen ekologiskt odlad areal lägre i söder och högre i de norra delarna av landet.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2014


Vårvete

 

kg/ha

 

 

                                                                                                                                             

Havre

kg/ha

 

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöersättning för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Västra Götalands län var hektarskörden vid konventionell odling av vårvete 15 % högre än den ordinarie officiella hektarskörden av vårvete för respektive län. I Värmlands och Dalarnas län var motsvarande skillnader 20 respektive 19 %. För Västra Götalands, Värmlands och Dalarnas län är skillnaderna statistiskt signifikanta, medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen.

I Östergötlands län var drygt 29 % av den totala vårvetearealen ekologiskt odlad. I Västra Götalands var motsvarande andel nästan 26 %. I Värmlands odlades mer än 27 % av vårvetearealen ekologiskt och i Dalarnas län var andelen uppemot 32 %. Bland länen som redovisas i figur F var andelen ekologiskt odlad vårveteareal minst i Blekinge län med endast 0,1 %.

 

Figur F. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2014


 

       kg/ha


Anm. Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1501. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd med miljöersättning för ekologisk odling har beräknats till 18 900 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Uppemot 43 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Nästan 64 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skördades som grönfoder under 2014. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2014 till 16 620 hektar, varav endast drygt 200 hektar med miljöersättning för ekologisk odling.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men omkring 1 000 hektar tröskades under 2014. Majs odlas framförallt i södra Sverige. I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till 7 060 kilo per hektar.

Hektarskörden av ekologiskt odlade ärter minskade

För landet som helhet blev 2014 års skördeavkastning av ärter med miljöstöd för ekologisk odling 17 % lägre än föregående års rekordhöga nivå, men 12 % högre än femårsgenomsnittet.

Den totala skörden av ärter med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 3 800 ton, vilket är 24 % mindre än föregående års totalskörd. Det är dock oklart i vilken utsträckning arealer saknas i registeruppgifterna med miljöersättning för ekologisk odling eftersom det inte gick att ansluta någon ny areal till miljöersättningen för ekologisk produktion under 2014. Den totala produktionen av ärter godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2014 skattats till 3 900 ton, vilket tyder på att större arealer av ärter odlades ekologiskt än vad som erhöll miljöersättning för ekologisk odling.

Hektarskörden inom konventionell odling av ärter var för riket i nivå med föregående års resultat och 12 % högre än femårsgenomsnittet. Odlingsarealen var 23 % större än 2013. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var störst i Uppsala och Östergötlands län.

Skillnaden i hektaravkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna. Under 2014 var hektarskörden från ärtarealen med miljöersättning för ekologisk odling 1 130 kilo per hektar eller motsvarande 34 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå.

Hektarskörden av ekologiskt odlade åkerbönor lägre än föregående år

Avkastningen av de ekologiskt odlade åkerbönorna var 9 % lägre än fjolårsresultatet och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Hektarskörden av konventionellt odlade åkerbönor var i nivå med föregående års resultat.

Totalskörden av de ekologiskt odlade åkerbönorna uppgick till 21 200 hektar, vilket motsvarar nästan 35 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 19 800 ton. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna av motsvarande totala produk­tion.

 

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och totala trindsädesskördar från omställd ekologisk areal 2014

 

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1,4)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

från omställd

areal,

 ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

3 800

8,2

3 900

8,4

Åkerbönor

21 200

34,7

19 800

32,4


 

1)  Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1501.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.      

4)  Totalskördarna från areal med miljöstöd är något underskattade för 2014 eftersom uppgifter om nytillkommen ekologiskt odlad areal saknas.

 

Rekordhög hektarskörd av ekologiskt odlad höstraps

Hektarskörden av ekologiskt odlad höstraps uppgick på riksnivå till 2 670 kilo per hektar, och är därmed den högsta som redovisats. Goda övervintringsförhållanden, tidig blomning innan angreppen av rapsbaggarna kom igång samt ökad odling i Skåne och Östergötland är exempel på förhållanden som kan ha medverkat till den höga skördenivån. Även ekologiskt odlad höstrybs gav hög hektarskörd jämfört med tidigare år. Inom den konventionella odlingen tangerar 2014 års höstrapsavkastning ett tidigare rekord på riksnivå.

Stor skörd av ekologiskt odlad raps och rybs

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöersättning för ekologisk odling har beräknats till 7 700 ton. Det är hela 75 % mer än föregående år och den största skörden av ekologisk raps och rybs som redovisats. Ökningen beror både på den rekordhöga hektarskörden av höstraps och på att odlingsarealerna ökade med 19 %. Det var höstraps och höstrybs som stod för arealökningen medan arealen av den mer lågavkastande vårrapsen minskade. Arealen av vårrybs var oförändrad.

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, höstrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Vårraps och vårrybs hade för få observationer och redovisas därför inte separat.

Den totala skörden från arealer med miljöersättning för ekologisk odling motsvarade 2,4 % av den totala skörden av raps och rybs. I stort sett hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd så att den kan säljas med ekologisk märkning. Det är däremot oklart i vilken ursträckning arealer saknas i registeruppgifterna med miljöersättning för ekologisk odling eftersom det inte gick att ansluta någon ny areal till miljöersättningen för ekologisk produktion under 2014. Det kan även variera i vilken mån uppgifter om utvintrade höstsådda grödor som såtts om med vårsådda grödor meddelats till olika register, vilket också tillför en osäkerhet i arealunderlaget.

 

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och total raps- och rybsskörd från omställd ekologisk areal 2014

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1,5)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

 från omställd
 areal,

 ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstraps

6 400

2,2

6 300

2,1

Höstrybs

600

46,2

600

46,2

Raps och rybs totalt4)

7 700

2,4

7 300

2,2


 

1)  Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1501.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Vårraps och vårrybs ingår i den totala skörden av raps och rybs.

5)  Totalskördarna från areal med miljöstöd är något underskattade för 2014 eftersom uppgifter om nytillkommen ekologiskt odlad areal saknas.

 

För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också regional redovisning för Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län, samt Götalands mellanbygder, Götalands norra slättbygder och Svealands slättbygder. Det var i Östergötlands län som den ekologiska odlingen av höstraps hade störst omfattning, följt av Skåne och Västra Götalands län.

Oljelinarealen med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 70 hektar totalt i landet, vilket motsvarar cirka 1 % av den totala oljelinarealen. Antalet observationer är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Skörden av grönfoder redovisas numera i skördestatistiken

Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder, majs till grönfoder och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt), och uppgick under 2014 till totalt 221 000 ton vid ekologisk odling. Omräknat till ts-skörd motsvarar den totala ekologiskt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter drygt 7 % av den totala ekologiska grovfoderskörden av slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarar runt 9 % av den totala konventionellt odlade grovfoderskörden.

Inom grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder är blandsäd den vanligaste grödan, ofta med blandningar av stråsäd och baljväxter. På riksnivå var hektarskörden för denna grödgrupp drygt 10 ton per hektar inom ekologisk odling och uppemot 14 ton per hektar vid konventionell odling, med ts-halten 30 %.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grön­foderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs). På regional nivå finns för denna grödgrupp flera exempel på att de genomsnittliga hektarskörd­arna från de ekologiskt odlade arealerna är i nivå med hektarskördarna från de konventionella arealerna. Inom den konventionella odlingen är det istället majs till grönfoder som dominerar kvantitetsmässigt. Hektarskörden av konventionellt odlad grönfodermajs var på riksnivå över 38 ton per hektar, med ts-halten 30 %.

Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”. Det saknas information om vilka grödor det gäller. Till denna grödgrupp räknas även ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter som var certifierade och omställda för ekologisk odling uppgick till runt 207 400 ton med ts-halten 30 %.

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning motsvarar uppemot 3 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning för ekologisk odling beräknas för riket till 14 400 ton, en ökning med 19 % av totalskörden jämfört med femårsgenomsnittet. Sedan undersökningen om skörd från arealer med miljö­ersättning för ekologisk odling infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant kring 2–3 % av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

I Tablå E redovisas totalskörden som avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöersättning för ekologisk odling respektive totalskörd beräknad för omställd ekologisk areal. För matpotatis kan nästan hela den ekologiskt odlade skörden säljas med ekologisk märkning. De olika totalskörderesultaten beror dels på osäkerheter i arealunderlagen dels på att skörderesultaten, som totalskördarna baseras på, delvis kommer från olika företag. Skillnaden faller inom felmarginalen.

 

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och total skörd från omställd ekologisk areal 2014

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1,4)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total skörd

från omställd
 areal,

ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Matpotatis

14 400

2,6

15 100

2,7


 

1)  Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1501.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Totalskördarna från areal med miljöstöd är något underskattade för 2014 eftersom uppgifter om nytillkommen ekologiskt odlad areal saknas.

 

Matpotatisarealen med miljöersättning för ekologisk odling ökade med 100 hektar jämfört med 2013 och uppgick till 900 hektar totalt i landet, vilket mot­svarar drygt 5 % av den totala matpotatisarealen. För riket redovisas en skörd per hektar på 16 020 kilo för arealer med miljöersättning. Nästan all areal kunde bärgas under 2014 vilket bidrar till den höga hektarskördenivån. Störst omfattning hade odlingen i Skåne och Gotlands län med 230 respektive 140 hektar. I Dalarnas län odlades 110 hektar, följt av Västra Götalands och Gävleborgs län med 100 respektive 80 hektar. För övriga län odlades högst 30 hektar matpotatis ekologiskt.

Den ekologiskt odlade matpotatisarealen ökade med 100 hektar eller 13 % medan den konventionella matpotatisarealen tvärtemot minskade med 270 hektar eller 2 % jämfört med 2013.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 32 010 kilo per hektar. Skillnaden i skörd per hektar mellan den ekologiskt odlade arealen och den konventionellt odlade beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar. En större andel av de ekologiska odlingarna får lämnas obärgade än för de konventionella odlingarna. Andelen areal med färskpotatis är mindre på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad till ett fåtal hektar.

Årets ekologiska vallskörd 8 % större än föregående år

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöersättning för ekologisk odling uppgick 2014 till 1 039 700 ton, varav förstaskörden till 643 600 ton och återväxten till 396 000 ton. Totalskörden var 8 % större än föregående år. Samtliga skördeuppgifter för slåttervall redovisas som hövikt med 83,5 % torrsubstanshalt. Det är bara skördad vall från slåttervallar som har beräknats. Skörd från vallar som enbart betas samt återväxt som tillvaratas som bete ingår inte i undersökningen. För att kunna beräkna skörd från omställd areal har antagandet gjorts att skördenivån för arealer under omställning och arealer med enbart miljöersättning för ekologisk odling har samma skördenivå som skörd från de omställda arealerna. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer var 20 % av landets totala slåttervallsskörd.

 

Tablå F. Total slåttervallsskörd från arealer med miljöersättning för

ekologisk odling och totalskörd från omställd ekologisk areal 2014

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från areal med miljöstöd,
ton1,4)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Total inbärgad

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Slåttervall

1 039 700

19,9

1 016 000

19,4


 

1)  Uppgifterna avser Torrsubstanshalt 83,5 % (hövikt).

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1501.

3)  Källa för omställd ekologisk areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Totalskördarna från areal med miljöstöd är något underskattade dels eftersom uppgifter om nytillkommen ekologiskt odlad areal saknas 2014 men även på ändringar i stödsystemet fr.o.m. 2007 som medför att all areal inte längre kommer med i statistikunderlaget.

 

Goda förutsättningar för vall i de flesta delar av landet gjorde att hektarskörden för den ekologiska vallen var 13 % högre jämfört med 2013. För den konven­tionella vallen var siffran 21%. Skillnaden i hektarskörd mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På produktionsområdesnivå låg avkastningen för den ekologiskt odlade arealen mellan 72 och 107 % av den konventionella hektarskörden. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens hektarskörd 84 % av den konventionella hektaravkastningen. Vall är den gröda där avkastningen skiljer sig minst mellan konventionell och ekologisk odling. I slåttervall används normalt inte kemiska bekämpnings­medel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling och därför påverkas avkastningen av ekologisk vall inte på samma sätt som avkastning av ekologisk spannmål av förbudet mot att använda kemiska bekämpningsmedel. Hög andel klöver kan också till viss del kompensera för att kväve från mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Vall är en gröda med stor andel ekologisk odling, 22 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige var ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling, vilket är oförändrat jämfört med 2013. Den skattade arealen ekologisk slåttervall uppgick 2014 till 202 000 hektar, betesvallen till 37 950 hektar samt den outnyttjade vallen till 3 390 hektar. Skattningen har gjorts utifrån uppgifter lämnade i undersökningen.

Under 2007 infördes ändringar i stödsystemet som innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut för vallen i förhållande till djurantal. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför från och med 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år.

Odlingsbetingelser

Det torra vädret under 2013 års sensommar och höst ledde till stora höstsådda arealer. Vintern var mild och tämligen gynnsam med små utvintringsskador. Vårbruket startade tidigt men regn medförde avbrott, försenad sådd och omsådd på vissa håll. I juni var det kallare än vad som är normalt i nästan hela landet. Under juli månad var vädret varmt och torrt med temperaturer över det normala i större delen av landet. I Mälardalen och i de östra delarna av Sverige drabbades därför en del grödor av torkskador. I augusti kom stora regnmängder och framförallt Västsverige drabbades av skyfall och en del spannmål grodde i fält. I slutet av augusti stabiliserades vädret och senare delen av hösten erbjöd många dagar med sol och värme och merparten av skörden kunde tröskas med låga vattenhalter. Torka och ogräs angavs ofta som orsaker till ett lågt skördeutbyte.

Bladfläcksvampar gynnades i början på säsongen, men torrt väder och hög temperatur i juli gjorde att angreppsutvecklingen stannade av. Bladlusangreppen var små till måttliga. Jordloppor, rapsbaggar, kålmal och kålfluga rapporterades som problem i våroljeväxterna. För matpotatis förekom skorv och larvskador i större utsträckning än normalt. Brunröta var däremot inte problematisk, trots tidiga och starka angrepp av bladmögel i Södra Sverige. Mer information finns även på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2014”.

Små obärgade arealer både inom ekologisk och konventionell odling

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev endast 0,5 % obärgad på riksnivå. Andelen är därmed på samma rekordlåga nivå som föregående år. Mot­svarande uppgift för den konventionella arealen uppgick till 0,3 %, vilket också är på samma låga nivå som 2013.

För ärter var andelen obärgad areal 3,1 % inom den ekologiska och 1,8 % inom den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på runt 0,5 % både på den ekologiska och den konventionella arealen. Andelen obärgad areal är annars ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella.

När det gäller raps och rybs beräknas 1,4 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen uppgick till 0,8 %.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev 1,3 och 1,0 % obärgade inom ekologisk respektive konventionell odling på riksnivå. Mer detaljerad statistik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunderlaget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 2,0 % för den ekologiska och 1,3 % för den konventionellt odlade arealen på riksnivå.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Kommentarer om viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 har uppgifter om omfattningen av viltskadorna samlats in från alla jordbruksföretag som varit med i skördeundersökningarna. Resultaten från undersökningen om viltskador kommer att publiceras den 8 juli 2015.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för skörde­beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljöersättning för ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöersättning för ekologisk odling och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Stati­stikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna i tabellerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning för ekologisk odling. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.

 

Teckenförklaring

Explanation of symbols

Noll

Zero

0
0,0

Mindre än 5
Mindre än 0,05

Less than 5
Less than 0.05

..

Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges

Data not available or too unreliable to be presented

.

Uppgift kan inte förekomma

Not applicable