alink ="#006633"
Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013

JO 14 SM 1401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Begreppsförklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas slutliga resultat för 2013 avseende ekologisk och konventionell skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, ett­åriga grönfodergrödor, matpotatis och slåttervall.

Arealer med miljöersättning för ekologisk odling

Skördarna har beräknats för arealer med miljöersättning för ekologisk odling under 2013. Hur stor andel av dessa arealer som också var certifierade och omställda för ekologisk odling – och därmed godkända för produktion av grödor som får säljas som ekologiska – varierar från gröda till gröda.

Den ekologiska odlingens omfattning

Totalt omfattades 385 600 hektar åkermark av miljöersättning för ekologisk odling. Arealuppgiften avser odling vid företag som under år 2013 ingick i Lantbruksregistret. Jämfört med 2012 är det en ökning med 2 900 hektar eller knappt 1 %. I figur A visas hur arealen var fördelad mellan de olika länen. Störst omfattning i hektar hade den ekologiska odlingen i Västra Götalands län. I Blekinge län var anslutningen minst.

 

Figur A. Åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2013, hektar


Hektar

                            

Totalt för riket var 15 % av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling under 2013. Det är oförändrat jämfört med föregående år men en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2005 då andelen åkermark ansluten till miljöersättning för ekologisk odling var som störst. Delar av den minskningen kan dock vara en följd av ett förändrat insamlingssätt som beskrivs nedan. Störst andel åkerareal på länsnivå fanns under år 2013 i Jämtlands län, följt av Värmlands, Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands och Västra Götalands län. För dessa län var 20 % eller mer av åkerarealen ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling. I Skåne län var andelen ansluten areal minst, se figur B.

Ändrat insamlingssätt av arealer med miljöersättning för ekologisk odling från och med år 2007

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register med arealer som odlats enligt reglerna för miljöersättning för ekologisk odling. Här ingick tidigare även ej stödberättigande areal som inte varit underlag för utbetalning av miljöersättning, till exempel därför att grödan lämnats oskördad som en följd av för mycket ogräs. Från och med 2007 redovisas inte längre ej stödberättigande areal i samband med stödansökningarna. En annan ändring som infördes i stödsystemet under 2007 innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år. För flertalet av grödorna, utom slåtter- och betesvall, är effekten av de ovan nämnda ändringarna marginell. Se vidare i ‘Beskrivning av statistiken’ under avsnittet 2.2.5 Bearbetning.

Ekologisk produktion godkänd för försäljning med ekologisk märkning

Grödor som odlats på areal med miljöersättning för ekologisk odling är inte automatiskt godkända för försäljning som ekologiska. För att få märka och marknadsföra produkter som ekologiska måste produktionen kontrolleras och godkännas av ett godkänt kontrollorgan. Under 2013 var Kiwa Sverige AB, SMAK AB och HS Certifiering AB ackrediterade kontrollorgan med verksamhet inom jordbruksområdet i Sverige. Produktionen måste certifieras enligt EU:s gemensamma regler för ekologisk produktion, som är en grundnivå för att få sälja produkterna som ekologiska och få använda EU-märket för ekologisk produktion. Dessutom kan produktionen certifieras enligt KRAV:s eller Demeterförbundets regler, som i vissa avseenden är mer långtgående än EU-reglerna. Då får även KRAV:s respektive Demeterförbundets märke användas.

Följande begrepp används parallellt inom området ekologisk odling och kan därmed behöva förtydligas.

Omställd eller certifierad ekologisk areal: Från dessa arealer är produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

Omställningsareal eller karensareal: Den första tiden en åker odlas enligt certifieringsreglerna. Produktionen från arealen får inte säljas med ekologisk märkning. Under omställningstiden sker kontroll precis som för den omställda arealen.

Uppgifterna om ”total skörd från certifierad areal” och ”certifierad ekologisk skörd” i de Statistiska meddelandena om Skörd för ekologisk och konventionell odling för åren 2003–2008 är jämförbara med ”total skörd från omställd areal” respektive ”ekologisk skörd godkänd för försäljning” i motsvarande Statistiska meddelanden fr.o.m. 2009.

Konventionell odling

Åkerareal för vilken det inte sökts miljöersättning för ekologisk odling har vid bearbetningen betecknats som konventionell odling. Bland dessa odlingar finns arealer som ligger nära den ekologiska odlingen vad gäller insatser av produk­tionsmedel.

Jämförelser mellan ekologisk och konventionell odling

De skattningar som gjorts i detta SM avser den faktiska odlingen och redovisas både för riket totalt och regionalt uppdelat. Inom forsknings- och försöksverksamheten försöker man undvika skillnader som beror av belägenhet, jordartsskillnader, markstruktur m.m. då olika typer av odlingssystem jämförs i planerade fältförsök. Så är inte fallet i denna redovisning eftersom uppgifterna avser den faktiska odlingen.

Inte bara odlingsmetoden påverkar resultaten

Förutom de skillnader som finns i avkastning mellan de två odlingssystemen ekologisk och konventionell odling finns några andra aspekter som är värda att beakta när man ska analysera skillnader i skördenivå mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor i praktisk odling. Vid jämförelse av odlingens belägenhet framgår det att arealerna med miljöersättning för ekologisk odling i något större utsträckning ligger i skogsbygd. Eftersom skördenivån normalt är lägre i skogsbygd än i slättbygd kan belägenheten medverka till en skillnad i skördenivå mellan odlingsmetoderna. På samma sätt inverkar förhållandet att norra Sverige vanligen har en större andel areal med miljöersättning för ekologisk odling än de södra delarna av landet, se figur B. En tendens under senare år är dock att andelen ekologisk odling ökat i en del slättbygdsregioner, till exempel i Östergötlands län. I Norrbottens län har andelen ekologisk odling med miljöersättning tvärtom minskat.

 

Figur B. Andel åkerareal med miljöersättning för ekologisk odling 2013, procent


Procent

                                                         

En annan aspekt som påverkar skördenivån i såväl konventionell som ekologisk odling är odlingens struktur. Hektarskörden ökar oftast med ökad odlingsstorlek. För potatis är odlingsarealen per gård vanligen mindre vid ekologisk odling än vid konventionell.

 

Kommentarer kring resultaten

Den ekologiskt odlade spannmålskörden ökade under 2013

Jämfört med 2012 ökade spannmålsskörden som odlats med miljöersättning för ekologisk odling med 14 %. Den blev därmed den näst största som redovisats under de 11 år som skördenivåer vid ekologisk odling undersökts. Den största spannmålskvantiteten skördades år 2004.

Svår höst och vinter – följt av torka

Hösten 2012 kom stora regnmängder som försvårade och försenade höstsådden. Den efterföljande vintern var tidvis snöfattig och kall vilket tunnade ut bestånden av de höstsådda grödorna. Sommarmånaderna präglades av torrt och varmt väder och på vissa håll i landet, särskilt i Stockholms och Uppsala län och på många platser runt om i Mälardalen, ledde vattenbristen till torkskador på gröd­orna.

Vårsådda grödor ersatte de höstsådda

En faktor som verkade sänkande på totalskörden var att många lantbrukare inte kunde genomföra en normal höstsådd 2012 på grund av för mycket regn. En följd blev att det under 2013 blev mindre arealer med höstvete – den spannmålsgröda som vanligen ger högst skörd per hektar. Den ekologiskt odlade höstvetearealen minskade med 29 % jämfört med föregående år, vilket motsvarar uppemot 3 900 hektar. Jämfört med femårsgenomsnittet var minskningen 32 %.Vårkornarealen ökade istället med drygt 3 100 hektar eller 18 % jämfört med fjolåret. Vårvetearealen ökade med 1 500 hektar eller 10 %. Den totala ekologiskt odlade spannmålsarealen var i samma storleksordning som 2012, men 6 % större än femårsgenomsnittet.

Låga hektarskördar av höstsådda grödor

Den regniga hösten 2012 missgynnade de höstsådda grödorna som ofta var i alltför dåligt skick för att stå emot den efterföljande vår- och sommartorkan. Många lantbrukare valde att köra upp höstsådden och så om arealerna med vårsådda grödor. Andra som lät de höstsådda arealerna vara kvar angav som kommentar till de låga skördenivåerna att de ångrade att de inte hade kört upp höstsådden. På riksnivå beräknas hektarskörden av ekologiskt odlad höstvete till 3 170 kilo per hektar, vilket är 12 % lägre än föregående år och 4 % lägre än genomsnittet för de föregående fem åren. Förhållandena är likartade för höstråg och rågvete. Uppsala och Södermanlands län är exempel på län med låga avkastningsnivåer av höstvete under 2013.

Mönstret är detsamma för de konventionellt odlade spannmålsgrödorna. För höstvete, höstråg, höstkorn och rågvete var 2013 års hektarskördar på riksnivå 7 %, 8 %, 13 % respektive 15 % lägre än motsvarande resultat 2012.

Rekordhög hektarskörd av vårkorn både vid ekologisk och konventionell odling

Ekologiskt odlat vårkorn avkastade på riksnivå 3 070 kg per hektar, vilket är den högsta hektarskörden som redovisats. Jämfört med föregående år är det en ökning med 38 % och jämfört med femårsgenomsnittet en ökning med 27 %. Kalmar, Skåne, Västra Götalands, Örebro, Gävleborgs och Västerbottens län är exempel på län med höga hektarskördar av ekologiskt odlat vårkorn. Även inom den konventionella odlingen var hektarskörden av vårkorn rekordhög, med 5 100 kg per hektar.

De vårsådda spannmålsgrödorna har överlag gett höga hektarskördar. Vårvete-avkastningen vid ekologisk odling var på riksnivå 11 % högre än föregående års hektarskörd. Motsvarande resultat för havre var för landet som helhet 21 % högre än förra årets nivå och 18 % högre än femårsgenomsnittet. Hektar-skörden av ekologiskt odlad blandsäd var hela 34 % högre är fjolårsresultatet och 22 % högre än femårsgenomsnittet. De höga hektarskördarna av de vårsådda spannmålsgrödorna kan möjligen till viss del vara en följd av att de i större utsträckning än vanligt odlats på goda jordar som förberetts för skörd av höstvete.

Drygt 5,2 % av spannmålsskörden från ekologiskt odlade arealer

Totalt för riket uppgick skörden av spannmål från arealer med miljöersättning för ekologisk odling till 261 600 ton (inklusive majs). Det motsvarar drygt 5,2 % av den totala spannmålsskörden i landet (inklusive majs). Andelen har varit mellan 4,5 och 4,8 % under de tre föregående åren.

Havre alltjämt vanligaste spannmålsgrödan inom den ekologiska odlingen

Den enskilda spannmålsgröda som det odlades mest av inom den ekologiska odlingen var under 2013 liksom tidigare år havre. Närmare en tredjedel av den ekologiskt odlade spannmålsarealen utgjordes av havre. En skillnad jämfört med föregående år är att andelen höstvete minskade medan andelen vårkorn ökade.

Havre visade också störst total skörd bland spannmålsgrödorna från arealer med miljöersättning för ekologisk odling. Havreskörden med miljöersättning för ekologisk odling uppgick under 2013 till 82 500 ton eller nästan 10 % av den totala havreskörden.

Den ekologiskt odlade höstveteskörden är den minsta som redovisats medan motsvarande totalskördar av vårvete och vårkorn tvärtom är rekordhöga.

Blandsäd var den spannmålsgröda som hade störst andel ekologisk produktion. I tablå A visas totalskördar för olika spannmålsgrödor vid ekologisk odling, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Höstkorn hade för få observationer och redovisas därför inte separat. Speltvete (dinkel) ingår i höstveteskörden. Utifrån de kommentarer till skördeuppgifterna som lantbrukarna lämnar framgår det att ovanliga och mer lågavkastande sorter förekommer oftare inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella. Det gäller förutom dinkel även till exempel borstvete, Ölandsvete, emmer, nakenhavre och nakenkorn.

 

Tablå A. Totala spannmålsskördar från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt spannmålsskördar från omställd areal 2013

 

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total
skörd från  omställd areal, ton1) 3)

Andel av den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

30 200

2,3

29 200

2,2

Vårvete

47 500

8,6

43 500

7,9

Höstråg

5 300

3,7

5 100

3,6

Vårkorn

62 500

3,4

53 200

2,9

Havre

82 500

9,7

73 300

8,6

Rågvete

9 800

8,8

9 700

8,7

Blandsäd

23 300

32,7

20 800

29,2

Spannmål totalt4)

261 600

5,2

235 600

4,7

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Höstkorn och majs ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Den ekologiska spannmålsproduktionen godkänd för försäljning ökade

För 2013 har den ekologiska spannmålsskörden godkänd för försäljning med ekologisk märkning beräknats till totalt 235 600 ton eller 4,7 % av den totala skörden. Det motsvarar en ökning med 21 % jämfört med 2012. Ökningen är delvis en följd av att den omställda spannmålsarealen ökade med 7 %. Det var framförallt de certifierade arealerna av vårvete, vårkorn och havre som ökade, medan den mer högavkastande grödan höstvete istället minskade. De vårsådda spannmålsgrödorna gav höga skördar per hektar jämfört med tidigare år även inom den certifierade och omställda odlingen. Det gäller särskilt vårkorn med en hektarskörd som var 24 % högre än femårsgenomsnittet. I tablå A visas uppgifter för olika spannmålsgrödor avseende ekologiska totalskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning. Uppgifterna om omställda grödarealer baseras på information från kontrollorganen. Dessa arealer har dock reducerats med skattade arealer skördade som grönfoder.

Utvecklingen av den ekologiska spannmålsproduktionen för försäljning

Den omställda ekologiska spannmålsproduktionens andel av den totala spannmålsskörden har under de senaste åren varit mellan 3 och 4 %. I tablå B redo­visas utvecklingen för olika grödor under åren 2009–2012.

 

Tablå B. Spannmålsskördar godkända för försäljning med ekologisk märkning 2009–2012 samt andel av den totala skörden

 

 

Gröda

2009

 ton1) 3)

%

2)

2010

 ton1) 4)

%

2)

2011

 ton1) 4)

%

2)

2012

 ton1) 5)

%

2)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete inkl. spelt

39 500

1,9

33 700

1,8

46 900

2,4

42 500

2,2

Vårvete

24 200

11,0

25 000

9,3

29 200

11,2

35 000

9,8

Höstråg

8 100

3,7

3 900

3,3

4 500

3,6

4 500

3,2

Vårkorn

24 500

1,6

23 700

2,1

27 800

2,1

30 700

1,9

Havre

51 700

6,9

35 800

6,4

53 000

7,7

58 000

7,9

Rågvete

10 300

4,1

6 400

4,0

6 600

6,2

8 500

6,1

Blandsäd

10 700

15,8

13 100

19,1

18 700

27,1

14 500

27,2

Spannmål totalt6)

 169 600

3,2

 141 900

3,3

 187 000

4,0

 194 000

3,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

1)  Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i serien JO 16 SM.

3)  Källa för omställd areal under 2009: Uppgifter från Aranea Certifiering, SMAK och HS Certifiering.

4)  Källa för omställd areal under 2010 och 2011: Uppgifter från Kiwa Aranea, SMAK och HS Certifiering.

5)  Källa för omställd areal under 2012: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering.

6)  Höstkorn och majs ingår i den totala spannmålsskörden.

 

Uppåtgående trend för ekologisk spannmål godkänd för försäljning

Andelen certifierad och omställd spannmålsproduktion som får säljas med ekologisk märkning har efterhand ökat under de år som skörderesultat för ekologisk odling redovisats. I figur C visas en tidsserie med den totala ekologiskt odlade spannmålsproduktionen där storleken av den certifierade och omställda spannmålsproduktion också framgår. För år 2007 saknas dock arealunderlag för beräkning av certifierad och omställd spannmålsproduktion.

En tänkbar förklaring till att andelen omställd produktion ökat under de senaste åren kan vara att miljöersättningen till ekologisk odling differentierades från och med år 2007. Ändringen i ersättningsnivåerna innebär att certifierad produktion ger högre ersättning än s.k. kretsloppsinriktad produktion. Under åren som följde efter ändringen i ersättningsnivåerna ökade andelen certifierade arealer. Av figuren framgår att 2013 är det år då den största kvantiteten med ekologisk spannmål godkänd för försäljning med ekologisk märkning skördades.

 

Figur C. Total ekologiskt odlad spannmålsskörd, godkänd respektive ej godkänd för försäljning med ekologisk märkning 2003–2013

Ton

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt. För 2007 saknas arealunderlag för beräkning av spannmålsskörd godkänd för försäljning med ekologisk märkning.

                                                                                                                                                         

Lägre avkastning vid ekologisk odling

Skördeutbytet per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. Som exempel kan nämnas att hektarskörden av vårkorn under 2013 var 41 % lägre i Svealands slättbygder och 28 % lägre i Götalands skogsbygder vid ekologisk odling. Karta nr 1 på sidan 86 visar jordbrukets åtta produktionsområden, som delar in landet efter de naturliga förutsättningarna för jordbruk.

Skillnaderna är ofta större i slättbygderna än i skogsbygderna

För vårkorn, som är vanligt förekommande i alla delar av landet, brukar skillnaderna i skördenivå mellan ekologisk och konventionell odling vara större i slättbygderna än i skogsbygderna. Det gäller i någon mån även för år 2013, vilket visas i figur D, där hektarskördarna för vårkorn enligt de två odlingsmetoderna jämförs i de åtta produktionsområdena.

I Götalands södra slättbygder var hektarskörden 32 % lägre vid ekologisk odling medan motsvarande skillnad i Övre Norrland var 13 %. Skillnaderna i avkastningsnivå är statistiskt signifikanta i alla produktionsområden utom Övre Norrland.

 

Figur D. Hektarskördar för vårkorn från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling 2013

 

 

kg/ha

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.                                                                                  

 

I skogsbygderna bedrivs den konventionella odlingen vanligen mindre intensivt, med mindre växtskyddsmedel och syntetiska mineralgödselmedel. En av förklaringarna till att skillnaden för vårkorn var mindre i skogsbygdsområdena och i norrlandsområdena kan vara att de två odlingsmetoderna är mer lika varandra i dessa regioner.

Andelen ekologisk odling har minskat i Norrland

Andelen ekologiskt odlad areal har under senare år visat en nedåtgående trend i Nedre Norrland och Övre Norrland. För vårkorn och havre kan tvärtom en svagt ökande tendens noteras i Götalands norra slättbygder och i Svealands slättbygder. Generellt är dock fortfarande andelen ekologiskt odlad areal lägre i söder och högre i de norra delarna av landet.

Variationen mellan år är ofta lika för ekologisk och konventionell odling

Under de år då det funnits skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna ofta följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen – och tvärtom. Exempel på det visas i figur E för grödorna vårvete och havre. Årsmånen i form av nederbörd, torka och värme påverkar ekologisk och konventionell odling på liknande sätt. Den låga avkastningen under 2006 var främst en följd av för torrt sommarväder.

 

Figur E. Hektarskördar för vårvete och havre från arealer med miljöersättning för ekologisk odling och från konventionell odling, samt från den ordinarie officiella skördestatistiken 2003–2013


Vårvete

 

kg/ha


 

                                                                                                                                             

Havre

kg/ha

 

 

Anm. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Konventionell hektarskörd högre än ordinarie officiell hektarskörd

För grödor som har en stor arealandel med miljöersättning för ekologisk odling är hektarskörden för konventionell odling ofta högre än hektarskörden enligt den ordinarie officiella statistiken. Den ordinarie skördestatistiken baseras på resultat från ekologisk och konventionell odling utifrån den fördelning av odlingsformerna som finns i landet.

I figur F jämförs hektaravkastningen för konventionell odling av vårvete med motsvarande ordinarie officiella statistik för de län där det finns tillräckligt med observationer för både ordinarie och konventionell hektarskörd. I Östergötlands och Västra Götalands län var hektarskördarna vid konventionell odling av vårvete 9 respektive 12 % högre än de ordinarie officiella hektarskördarna av vårvete för respektive län. I Värmlands och Dalarnas län var motsvarande skillnader 23 respektive 11 %. För Östergötlands, Västra Götalands, Värmlands och Örebro län är skillnaderna statistiskt signifikanta, medan skillnaderna för de övriga länen ligger inom felmarginalen. I Östergötlands län var runt 21 % av den totala vårvetearealen ekologiskt odlad. I Västra Götalands var motsvarande andel nästan 24 %. I Värmlands och Dalarnas län odlades uppemot 30 % av vårvetearealen ekologiskt. I Blekinge län hade endast 0,4 % vårvetearealen miljöstöd för ekologisk odling under år 2013.

 

Figur F. Hektarskördar för vårvete från konventionell odling och från den ordinarie officiella statistiken 2013


 

       kg/ha


Anm. Den ordinarie officiella statistiken har redovisats i JO 16 SM 1401. Uppgifterna avser 14,0 % vattenhalt.

 

Blandsäden blir ofta grönfoder

Den totala tröskade skörden av blandsäd med miljöersättning för ekologisk odling har beräknats till 23 300 ton. De redovisade skördeuppgifterna för blandsäd innefattar stråsädesblandningar och stråsäd/baljväxtblandningar till mognad.

Drygt 40 % av landets blandsädesareal som var avsedd att tröskas odlades ekologiskt. Närmare 60 % av den totala ekologiskt odlade blandsädesarealen skörd­ades som grönfoder under 2013. Arealer som skördats som grönfoder redovisas separat.

Majs odlas mest inom konventionell odling

Under 2007 ingick majs i skördestatistiken för första gången. Majs är en gröda som under senare år börjat odlas alltmer och den totala arealen uppgick under 2013 till 15 890 hektar, varav endast 280 hektar med miljöersättning för ekologisk odling.

Merparten av majsarealen skördas som grönfoder, men omkring 1 300 hektar tröskades under 2013. Majs odlas framförallt i södra Sverige. I Skåne uppgick avkastningen av konventionellt odlad tröskad majs till cirka 5 900 kilo per hektar.

Rekordhög hektarskörd av ekologiskt odlade ärter

För landet som helhet var 2013 års skördeavkastning av ärter med miljöstöd för ekologisk odling 2 690 kg per hektar, vilket är det högsta som redovisats. I Götalands norra slättbygder var avkastningen 32 % högre än föregående år och i Svealands slättbygder mer än dubbelt så stor som 2012.

Den totala skörden av ärter med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 5 000 ton, vilket är 47 % mer än föregående års låga totalskörd - då framförallt den ekologiska odlingen drabbades av stora obärgade arealer. Den ekologiskt odlade ärtarealen minskade med 12 % under 2013. Det är nu tredje året i rad som arealen minskar. Omfattningen av de ekologiskt odlade ärterna var störst i Västra Götalands län, följt av Uppsala och Östergötlands län.

Hektarskörden inom konventionell odling uppgick på riksnivå till 3 490 kg per hektar och tangerar därmed tidigare rekordnivåer från 2003 och 2004. Odlings­arealen var i samma storleksordning som 2012. Arealerna av de konventionellt odlade ärterna var störst i Uppsala och Östergötlands län.

Skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling är vanligen något mindre för ärter och åkerbönor än för de övriga grödorna. Under 2013 var hektarskörden från ärtarealen med miljöersättning för ekologisk odling 800 kilo per hektar eller motsvarande 23 % lägre än den konventionella hektarskörden på riksnivå.

Den ekologiskt odlade ärtskörden med miljöersättning motsvarade runt 12 % av den totala skörden av ärter. Mer än 80 % av den ekologiskt odlade skörden kom från omställda arealer och den totala produktionen godkänd för försäljning med ekologisk märkning har för år 2013 skattas till 4 100 ton eller 10 % av landets totala skörd av ärter.

Hektarskörden av åkerbönor i nivå med tidigare rekord

Åkerbönorna har gett hög skörd per hektar både inom ekologisk och inom konventionell odling. För landet som helhet blev avkastningen 3 080 kg per hektar vid ekologisk odling och 3 740 kg per hektar vid konventionell odling, i båda fallen i nivå med motsvarande rekord från tidigare år.

De ekologiskt odlade åkerbönorna motsvarar mer än 38 % av den totala skörden av åkerbönor. Den ekologiska skörden av åkerbönor godkänd för försäljning med ekologisk märkning har beräknats till 21 100 ton eller drygt 34 % av den totala skörden av åkerbönor. I tablå C visas totalskördar på riksnivå för ekologiskt odlade ärter och åkerbönor, samt andelarna av motsvarande totala produktion.

 

Tablå C. Totala trindsädesskördar från arealer med miljöersättning för ekologisk odling samt ekologiska trindsädesskördar från omställd areal 2013

 

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Ärter

5 000

12,3

4 100

10,0

Åkerbönor

23 400

38,2

21 100

34,4


 

1)  Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

 

Utvecklingstrender för ärter och  åkerbönor under senare år

Odlingen av åkerbönor har ökat under de senaste fem åren inom båda odlingsformerna. Ökningen har varit särskilt snabb inom den konventionella odlingen. Under 2013 avstannade trenden och arealerna var på samma nivå som 2012.

Totalskörden av ekologiskt odlade åkerbönor uppgick till 23 400 ton och den konventionella var 37 000 ton. Totalskörden av konventionellt odlade åkerbönor har haft en kraftig ökningstakt och blev under 2012 större än totalskörden av konventionellt odlade ärter. Inom den ekologiska odlingen har totalskördarna av åkerbönorna varit större än totalskördarna av ärter sedan år 2007.

Den konventionella skörden av ärter har pendlat både uppåt och nedåt under den senaste tioårsperioden. I figurerna G och H visas utvecklingen av de båda trindsädesgrödorna inom ekologisk respektive konventionell odling från år 2003 och framåt.

Figur G. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med miljöersättning för ekologisk odling 20032013

Ton

 

 

 

 

Figur H. Totalskördar för ärter och åkerbönor från arealer med konven-tionell odling 20032013

Ton

Anm. Uppgifterna avser 15,0 % vattenhalt. Åkerbönor har ingått i skördestatistiken sedan år 2004.       

 

Skörden av ekologiskt odlad raps och rybs minskade

Totalskörden av raps och rybs från arealer med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 4 400 ton, vilket är en minskning med 500 ton jämfört med 2012. Nedgången beror på lägre avkastning av höstraps och att den ekologiska odlingen av höstrybs minskade med nästan 300 hektar.

När det gäller vårraps och vårrybs har många lantbrukare i Mälardalen och norrut rapporterat om skador orsakade av kålmal.

I tablå D visas ekologiska totalskördar på riksnivå för höstraps, vårraps, vårrybs och för raps och rybs sammantaget, samt andelarna av motsvarande totala produktion. Höstrybs hade för få observationer och redovisas därför inte separat.

Den totala skörden från arealer med miljöersättning för ekologisk odling motsvarade 1,3 % av den totala skörden av raps och rybs. I stort sett hela den ekologiskt odlade skörden var också certifierad och omställd så att den kan säljas med ekologisk märkning.

Att uppgifterna om omställd totalskörd av höstraps samt omställd totalskörd av raps och rybs är prickade i tablå D speglar en osäkerhet som finns i det arealunderlag från Jordbruksverket som används för framräkning av de totala skördarna. Det kan till exempel variera i vilken mån uppgifter om utvintrade höstsådda grödor som såtts om med vårsådda grödor meddelats till olika register.

 

Tablå D. Total raps- och rybsskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling 2013

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total skörd från omställd
 areal, ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Höstraps

3 500

1,5

..4)

..4)

Vårraps

300

0,3

..4)

..4)

Vårrybs

400

10,8

..4)

..4)

Raps och rybs totalt5)

4 400

1,3

..4)

..4)


 

1)  Uppgifterna avser 9,0 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Uppgiften är för osäker för att anges.

5)  Höstrybs ingår i den totala skörden av raps och rybs.

 

För höstraps finns förutom redovisningen på riksnivå också regional redovisning för Östergötlands, Skåne och Västra Götalands län, samt Götalands mellanbygder och Götalands norra slättbygder. Det var i Västra Götalands län som odlingen hade störst omfattning, följt av Östergötlands och Skåne län.

Oljelinarealen med miljöersättning för ekologisk odling uppgick till 40 hektar totalt i landet, vilket motsvarar cirka 1 % av den totala oljelinarealen. Antalet observationer är inte tillräckligt för redovisning av skörderesultat.

Skörden av grönfoder redovisas numera i skördestatistiken

Att tillvarata stråsäd i form av grovfoder har blivit allt vanligare under senare år. Odlingen av majs har också ökat, och det är en gröda som oftast skördas som grönfoder. Skörd av ettåriga grönfoderväxter ingick för första gången i skördestatistiken under 2011. De grödor och grödgrupper som redovisas är stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder, majs till grönfoder och andra grödor än stråsädesgrödor skördade som grönfoder. Skörderesultaten redovisas med 30,0 % torrsubstanshalt (ts-halt). Omräknat till ts-skörd motsvarar den totala ekologiskt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter uppemot 8 % av den totala ekologiska grovfoderskörden av slåttervall och ettåriga grönfoderväxter. Den konventionellt odlade skörden av ettåriga grönfoderväxter motsvarar runt 9 % av den totala konventionellt odlade grovfoderskörden.

Inom grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs) till grönfoder är blandsäd den vanligaste grödan, ofta med blandningar av stråsäd och baljväxter. På riksnivå var hektarskörden för denna grödgrupp drygt 10 ton per hektar inom ekologisk och över 13 ton per hektar vid konventionell odling, med ts-halten 30 %.

Inom den ekologiska odlingen kom de största kvantiteterna av ettåriga grönfoderväxter från grödgruppen stråsädesgrödor (exkl. majs). Inom den konventionella odlingen är det istället majs till grönfoder som dominerar. Hektarskörden av konventionellt odlad grönfodermajs var på riksnivå över 37 ton per hektar, med ts-halten 30 %.

Uppgifterna om andra grödor än stråsädesgrödor som skördats som grönfoder består mest av skörd från arealer som lantbrukarna i sina ansökningar om arealstöd redovisat som just ”Grönfoder”. Det saknas information om vilka grödor det gäller. Till denna grödgrupp räknas även ärter, åkerbönor och oljeväxter som skördats som grönfoder.

Skörden av ettåriga grönfoderväxter som var certifierad och omställd för ekologisk odling uppgick till runt 192 200 ton, vilket motsvarar 88 % av den totala ekologiskt odlade grönfoderskörden.

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning motsvarar 2 % av rikets totala skörd

Totalskörden för matpotatis från arealer med miljöersättning för ekologisk odling beräknas för riket till 13 600 ton, en ökning med 21 % av totalskörden jämfört med föregående år. Sedan undersökningen om skörd från arealer med miljö­ersättning för ekologisk odling infördes 2003 har totalskördenivån legat tämligen konstant och motsvarar 2 % av rikets totala skörd.

Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst- och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av matpotatissorter. Skörd från hus­behovsodlingar, kolonilotter etc. ingår inte i denna statistik.

Totalskörden avser den kvantitet som bärgats på arealer med miljöersättning för ekologisk odling. För matpotatis är nästan hela den ekologiskt odlade skörden också certifierad och omställd så att den kan säljas med ekologisk märkning. Osäkerhet i arealunderlaget medför dock att kvantiteten som är godkänd för försäljning med ekologisk märkning inte redovisas.

 

Tablå E. Total matpotatisskörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling 2013

 

Gröda

Total skörd från areal
 med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total skörd från omställd
 areal, ton1) 3)

Andel av

den totala skörden2), procent

 

 

 

 

 

Matpotatis

13 600

2,4

..

..


 

1)  Uppgifterna avser skörd reducerad för små, rötskadade eller grönfärgade knölar.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

4)  Uppgiften är för osäker för att anges.

 

Matpotatisarealen med miljöersättning för ekologisk odling är på samma nivå som för 2012 och uppgick till 800 hektar totalt i landet, vilket motsvarar drygt 4 % av den totala matpotatisarealen. För riket redovisas en skörd per hektar på 17 060 kilo för arealer med miljöersättning. Det är den högsta hektarskörden för matpotatis som redovisats under de 11 år som skördenivåer vid ekologisk odling undersökts. Nästan all areal kunde bärgas under 2013 vilket bidrar till den höga hektarskördenivån. Störst omfattning hade odlingen i Skåne och Gotlands län med 180 respektive 140 hektar. I Dalarnas län odlades 90 hektar, följt av Gävleborgs och Västra Götalands län med 80 hektar vardera. För övriga län odlades högst 30 hektar matpotatis ekologiskt.

För konventionellt odlad areal skattas hektarskörden för riket till 31 650 kilo per hektar. Den ekologiska hektarskörden var 46 % lägre än hektarskörden för den konventionellt odlade matpotatisen. Skillnaden i skörd per hektar beror på flera orsaker. För både ekologiska och konventionella odlingssystem ökar skörden per hektar med ökad odlingsstorlek. De ekologiska odlingarna är i allmänhet mindre än de konventionella. För matpotatis är en mycket viktig faktor hur stora angreppen av bladmögel blir under växtsäsongen. Starka angrepp av bladmögel leder till att odlingen måste avbrytas i förtid med lägre skörd per hektar som följd. Även för den konventionella odlingen kan bladmögelangrepp vara ett bekymmer, men för den ekologiskt odlade är det den anledning som man ofta hänvisar till som orsak till en låg skörd per hektar.

Andelen areal med färskpotatis är mindre på ekologiskt odlade arealer jämfört med konventionellt odlade. Avkastningsnivån för färskpotatis är normalt lägre än vid odling av höst- och vinterpotatis.

Potatis för stärkelse ingår inte

Potatis för stärkelse ingår inte i undersökningen om ekologisk skörd eftersom odlingens omfattning är begränsad, totalt cirka 10 hektar för 2013.

Årets ekologiska vallskörd i nivå med fjolårets skörd

Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med miljöersättning för ekologisk odling uppgick 2013 till 960 800 ton, varav den första skörden till 615 700 ton och återväxten till 345 100 ton. Skörden av slåttervall från ekologiskt odlade arealer motsvarar 21 % av landets totala slåttervallsskörd. Insam­lingen av vallskördeuppgifter är omfattande eftersom flera skördar kan tas av grödan och varje skördetillfälle redovisas för sig. Total inbärgad skörd från omställd areal beräknades för första gången år 2011. För att kunna beräkna skörd från omställd areal har antagandet gjorts att skördenivån för arealer under omställning och arealer med enbart miljöersättning för ekologisk odling har samma skördenivå som skörd från de omställda arealerna. Huvudregeln är att ekologiskt producerade djur ska äta ett ekologiskt foder godkänt för försäljning med ekologisk märkning. Det är dock tillåtet att använda en viss del foder från mark under omställning i foderstaten. Kvantiteten foder som kan ges till ekologiska djur är därmed större än den totala inbärgade skörden från omställd areal.

 

Tablå F. Total slåttervallsskörd från arealer med miljöersättning för

ekologisk odling samt totalskörd från omställd areal 2013

 

 

Gröda

Total inbärgad skörd från areal med miljöstöd,
ton1)

Andel av
 den totala
skörden2),
 procent

Därav total inbärgad

skörd från
omställd areal, ton1) 3)

Andel av

den totala

skörden2), procent

 

 

 

 

 

Slåttervall

960 800

21,2

878 000

19,4


 

1)  Uppgifterna avser 16,5 % vattenhalt.

2)  Total skörd har redovisats i JO 16 SM 1401.

3)  Källa för omställd areal: Uppgifter från Kiwa Sverige, SMAK och HS Certifiering. Uppgifterna här avser lantbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret.

 

Skillnaden i hektarskördenivå mellan ekologisk och konventionell odling varierade mellan olika delar av landet. På produktionsområdesnivå var avkastningsnivån för den ekologiskt odlade arealen mellan 71 och 100 % av den konven­tionella hektarskörden. På riksnivå var den ekologiskt odlade arealens hektarskördenivå 89 % av den konventionella hektaravkastningen. I slåttervall används normalt inte kemiska växtskyddsmedel, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling.

Högst ekologisk produktion av vall redovisades i Götalands skogsbygder, Svealands slättbygder och i Götalands norra slättbygder. Det produktionsområde som hade den lägsta totalskörden av ekologisk slåttervall år 2013 var Götalands södra slättbygder.

Vall är en gröda som har stor andel ekologisk odling, 23 % av den totala slåtter- och betesvallarealen i Sverige var ansluten till miljöersättningen för ekologisk odling, vilket i huvudsak är oförändrat jämfört med 2012. Arealandelen slåttervall, betesvall och ej utnyttjad vall har skattats utifrån uppgifter lämnade i undersökningen. Dessa värden har därefter applicerats på den totala vallarealen med miljöersättning för ekologisk odling 2013. Arealen slåttervall skattas till 211 000 hektar, eller 83 % av den totala ekologiska vallarealen med miljöersättning. Betesvallen skattas till 38 930 hektar (15 %) och ej utnyttjad vall skattas till 2 380 hektar (1 %). Den totala arealen ekologiskt odlad slåtter- och betesvall med miljöersättning uppgick till 255 680 hektar. Rena betesvallar samt återväxt som tillvaratagits genom bete ingår inte i undersökningen om skörd. Det är den inbärgade skörden av slåttervall som beräknats.

Under 2007 infördes ändringar i stödsystemet som innebar att miljöersättningen för slåtter- och betesvall betalas ut utifrån de djur som utnyttjar marken. Det har medfört att en del av de arealer som odlats ekologiskt enligt miljöersättningsreglerna inte har kommit med i statistikunderlaget. Arealer med miljöersättning för ekologisk odling är därför fr.o.m. 2007 inte helt jämförbara med motsvarande arealer för tidigare år.

Odlingsbetingelser

Det regniga vädret under 2012 års sensommar och höst omöjliggjorde den plan­erade höstsådden i stora delar av landet. En del arealer höstsåddes under ogynnsamma förhållanden vilket påverkade grödornas fortsatta utveckling och övervintring. En snöfattig och mycket kall period under den senare delen av vintern bidrog också till utvintringsskador. Våren var kylig och grödorna fick på många håll en sen start. Sommaren blev varm och torr. I de östra delarna av landet drabbades grödorna av torkskador. Hösten erbjöd många dagar med sol och värme och merparten av grödorna kunde tröskas med låga vattenhalter.

Lokala angreppen av snömögel har noterats i de höstsådda spannmålsgrödorna, vilket i en del fall bidragit till uttunning av bestånden. Mjöldagg uppträdde i varierande omfattning och särskilt i rågvete förekom bekämpningsbehov i vissa fält. Sädesbladlöss var tämligen vanligt förekommande och i somliga fall överskreds bekämpningströskeln. Kraftig inflygning av rapsbaggar i våroljeväxterna medförde att flera bekämpningar behövdes på många håll. Stora mängder kålmalar fördes in i landet via sydostliga vindar, främst till Mellansverige och Mälardalen. Vissa fält skördades inte alls på grund av totalskador av kålmal, medan andra odlingar som kommit längre i utvecklingen före angreppen - eller där insektsbekämpningen träffade rätt tidsmässigt - gav förhållandevis höga skördenivåer. I södra Sverige ledde en stor inflygning av ärtbladlus till att bekämpningströskeln överskreds i flera fall. För matpotatis förekom skorv och larvskador i större utsträckning än normalt. Angreppen av potatisbladmögel var däremot inte problematiska under odlingssäsongen. Mer information finns även på Jordbruksverkets hemsida i publikationer för olika regioner i landet: ”Växtskyddsåret 2013”.

Mindre obärgade arealer både inom ekologisk och konventionell odling

Av den ekologiskt odlade spannmålsarealen blev endast runt 0,6 % obärgad vilket är den lägsta andelen obärgad areal som redovisats. Motsvarande uppgift för den konventionella arealen uppgick till 0,3 %. Andelen obärgad areal är ofta större inom den ekologiska odlingen än inom den konventionella.

För ärter var andelen obärgad areal mindre än 1 % både inom den ekologiska och den konventionella odlingen. Åkerbönorna blev obärgade på 0,3 % av den ekologiska arealen medan hela den konventionella arealen som odlades på jordbruksföretag som var med i skördeundersökningen kunde bärgas. För ärter och åkerbönor är uppgifterna om andel obärgad areal rekordlåga inom båda odlingsformerna.

När det gäller raps och rybs beräknas 2 % av den ekologiska arealen ha blivit obärgad. Motsvarande uppgift för den konventionellt odlade arealen uppgick till drygt 1 %.

Av de arealer som skulle skördas som grönfoder blev på riksnivå 0,8 och 0,6 % obärgade inom ekologisk respektive konventionell odling. Mer detaljerad stati­stik än så redovisas inte på grund av en betydande osäkerhet i beräkningsunder­laget.

För matpotatis beräknas den obärgade arealen till 0,6 % för både den ekologiska och för den konventionellt odlade arealen på riksnivå. Det är den lägsta andelen obärgad areal som redovisats för såväl ekologiskt som konventionellt odlad areal sedan undersökningen om skörd från arealer med miljöersättning för ekologisk odling infördes 2003.

Statistiken om obärgade arealer speglar en skillnad i odlingssäkerhet mellan ekologisk och konventionell odling. En del av förklaringen till skillnaden mellan odlingsmetoderna kan också vara att andelen obärgad areal vanligen är större i skogsbygderna och i norra Sverige, där den ekologiska odlingen för en del av grödorna är mer frekvent.

Kommentarer om vildsvinsskador och andra viltskador

Många lantbrukare brukar lämna spontana kommentarer när det varit särskilda omständigheter som påverkat skörderesultatet. Kommentarer om skador orsakade av vildsvin, hjortdjur, tranor och gäss förekommer ofta som en förklaring till låga skördenivåer. Under 2014 kommer uppgifter om omfattningen av viltskadorna att samlas in från alla jordbruksföretag som är med i skördeundersökningarna.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas antal jordbruksföretag som varit underlag för skörde­beräkningarna, bärgad skörd per hektar, medelfel för hektarskörd, grödareal med miljöersättning för ekologisk odling, andel av total grödareal, total skörd och medelfel för den totala skörden samt kvoten mellan hektarskörd från areal med miljöersättning för ekologisk odling och hektarskörd från konventionellt odlad areal.

Medelfelet är ett mått på den beräknade skördens osäkerhet. Ju högre medelfelet är desto mer osäker är den aktuella uppgiften. Se vidare under rubriken ”Stati­stikens tillförlitlighet”.

För att undvika redovisning av alltför osäkra skörderesultat krävs att redovisad hektarskörd grundar sig på minst 20 företag och att medelfelet är högst 35 %. Vid färre företag eller högre medelfel ersätts skördeuppgifterna i tabellen med två prickar (..). När inga observationer finns att redovisa markeras detta med ett streck (-). När arealuppgiften är för osäker för att anges markeras areal och total skörd med två prickar (..).

Uppgifter om andel obärgad areal och andel areal skördad som grönfoder redovisas i separata tabeller. Hektarskördar och totalskördar påverkas av andelen obärgad areal på så sätt att de blir lägre ju större den obärgade arealen är. Uppgifterna om obärgade arealer och arealer skördade som grönfoder är mycket osäkra, vilket indikeras av de höga medelfelen. Osäkerheten är en följd av att förekomsten varierar kraftigt mellan olika jordbruksföretag och regioner. För slåttervall inhämtas inte uppgifter om obärgade arealer.

Grödarealerna har baserats på Jordbruksverkets administrativa register för miljöersättning för ekologisk odling. De spannmåls-, trindsäds- och oljeväxtarealer som redovisas i detta Statistiska meddelande har dock minskats med skattad areal skördad som grönfoder.

 

Teckenförklaring

Explanation of symbols

Noll

Zero

0
0,0

Mindre än 5
Mindre än 0,05

Less than 5
Less than 0.05

..

Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges

Data not available or too unreliable to be presented

.

Uppgift kan inte förekomma

Not applicable