Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2016

JO 60 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Produktion
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna samlas in med hjälp av en webbenkät där odlaren fyller i uppgifter om bland annat produktionsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal aktiva odlingar efter produktionsinriktning per län 2016

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

2

2

1

-

-

-

Uppsala

-

1

1

1

-

-

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

2

2

2

-

-

-

Jönköping

4

4

1

1

-

-

Kronoberg

1

3

-

1

-

-

Kalmar

2

-

3

-

1

-

Gotland

-

-

1

-

-

-

Blekinge

1

2

2

-

-

-

Skåne

4

5

2

1

-

-

Halland

1

2

1

-

-

-

Västra Götaland

8

4

-

1

16

2

Värmland

5

3

3

-

-

-

Örebro

1

4

-

-

-

-

Västmanland

1

-

-

-

-

-

Dalarna

3

7

-

-

-

-

Gävleborg

3

3

-

-

-

-

Västernorrland

5

1

-

-

-

-

Jämtland

7

4

-

-

-

-

Västerbotten

6

6

-

-

-

-

Norrbotten

8

3

-

-

-

-

Hela riket

64

56

17

5

17

2


 

Figur B. Antal aktiva odlingar efter produktionsinriktning 2012–2016

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive utsättning visas i tablå 2 respektive 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal aktiva odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur            2007–2016

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Regnbåge

76

73

77

80

70

68

66

59

48

55

Lax

-

1

-

-

-

-

1

2

2

1

Ål

2

2

1

1

1

1

1

1

2

1

Röding

14

17

14

15

12

10

12

8

10

9

Öring

7

7

4

3

3

3

1

3

3

2

Kräftor

50

..

40

30

25

26

27

25

26

17

Musslor

14

17

17

12

14

13

9

10

12

17

Ostron

-

1

1

-

1

1

1

1

3

2


Anm: Kräftodlingar publicerades inte år 2008.

 

Tablå 3. Antal aktiva odlingar av sättfisk och sättkräftor 2007–2016

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Regnbåge

56

60

52

55

55

52

49

51

43

35

Lax

6

8

5

8

6

5

5

7

5

7

Ål

1

1

1

1

1

1

2

1

1

1

Röding

23

23

20

20

23

20

17

17

18

14

Öring

44

48

45

47

45

38

34

41

39

30

Övrig

sättfisk

13

13

9

13

12

10

11

11

7

7

Kräftor

8

..

9

8

8

6

5

5

5

5


Anm: Kräftodlingar publicerades inte år 2008.

Av de inkomna enkätsvaren härrör 316 från anläggningar som under 2016 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2017. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

Produktion

Genom enkäten samlades uppgifter in om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, så kallad sättfisk-/sättkräftverk­samhet insamlades.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2016, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

..

..

..

-

-

-

Uppsala

-

..

..

..

-

-

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

..

..

..

-

-

-

Jönköping

4

21

..

..

-

-

Kronoberg

..

37

-

..

-

-

Kalmar

..

..

..

-

..

-

Gotland

-

-

..

-

-

-

Blekinge

..

..

..

-

-

-

Skåne

149

18

..

..

-

-

Halland

..

..

..

-

-

-

Västra Götaland

782

197

-

..

..

..

Värmland

2 253

..

..

-

-

-

Örebro

..

121

-

-

-

-

Västmanland

..

-

-

-

-

-

Dalarna

..

141

-

-

-

-

Gävleborg

..

41

-

-

-

-

Västernorrland

2 048

..

-

-

-

-

Jämtland

4 725

37

-

-

-

-

Västerbotten

2 133

36

-

-

-

-

Norrbotten

304

3

-

-

-

-

Hela riket

13 451

 860

1

1

2 317

..


Anm: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2012–2016, hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2016 till 11 417 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 13 451 ton i beräknad hel färskvikt. Det är en ökning med 2 699 ton i hel färskvikt jämfört med 2015 års matfiskproduktion. Odlingar har tillkommit samtidigt som några större producenter utökat sin produktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbåge. Slakten av matfisk avsåg till 86 % regnbåge, eller 9 786 ton, vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 11 547 ton. Det är en ökning med 2 579 ton i hel färskvikt jämfört med föregående års regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2016 uppgick till 1 491 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 760 ton i hel färskvikt. Det är 5 % högre än 2015. Produktionen av ål steg till 117 ton i hel färskvikt, en ökning med 12 procent sedan 2015.

Produktionen av övrig matfisk har ökat och uppgick 2016 till 23 ton slaktad vikt, vilket motsvarar 28 ton i hel färskvikt. I produktionen av övrig matfisk ingår, förutom lax och öring, arter som tilapia och abborre.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bland annat beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2016 uppgick till 2 317 ton, jämfört med 1 525 ton år 2015.

 

Tablå 5. Produktion av matfisk, musslor och matkräftor 2007–2016, hel färskvikt, ton

 

År

Regn-

Röding

Ål

Övrig

Summa

Musslor

Kräftor

båge

 

matfisk

Matfisk

                

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

4 366

374

175

4

4 919

1 168

3

2008

5 789

692

172

23

6 676

1 911

..

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2

2010

7 859

1 307

..

..

9 260

1 382

1

2011

10 745

1 128

..

..

11 970

1 470

1

2012

10 499

1 849

93

6

12 447

1 308

1

2013

9 757

1 808

..

..

11 663

1 702

1

2014

9 436

1 644

64

8

11 152

1 746

1

2015

8 968

1 675

104

5

10 752

1 525

1

2016

11 547

1 760

117

28

13 451

2 317

1



Anm: Kräftproduktion publicerades inte år 2008.
F
ör att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Tablå 6 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Den största gruppens andel av den totala produktionen utgör 95 %, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med 2015.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2016, hel färskvikt, ton

Odlingens

storlek

Antal

odlingar

Produktion, ton

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

15

10 974

50,0–99,9 ton

4

282

10,0–49,9 ton

11

251

0,5–9,9 ton

15

38

under 0,5 ton

10

2

Summa

55

11 547


 

 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt- eller sötvatten. Cirka 21 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2016 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet i kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 7 och 8 sammanfattas matfiskproduktion m.m. från havsbruket. I tablå 9 redovisas matfiskproduktion i sötvatten.

Tablå 7. Produktion i havsbruk 2007–2016, hel färskvikt, ton

 

Art

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Regnbåge

1 739

1 981

2 431

2 283

3 255

3 051

3 116

2 485

1 919

2 424

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Övrig

matfisk

-

-

-

..

..

7

6

..

..

-

Musslor

1 168

1 911

2 125

1 382

1 470

1 308

1 702

1 746

1 525

2 317

Ostron

..

-

..

..

-

..

..

..

..

..


 

Anm: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Tablå 8. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2016, hel färskvikt, ton

Kuststräcka

Antal

odlingar

Produktion, ton

hel färskvikt

Norra ostkusten

8

2 352

(län 21–25)

Övriga kuststräckor

5

72

(län 01–14)

Summa

13

2 424


 

Anm: Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Övriga kuststräckor: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

Produktion i sötvatten

Cirka 79 % av regnbågsproduktionen år 2016 skedde i sötvatten. All produktion av röding, ål och övrig matfisk för konsumtion kom också från sådana odlingar.

Tablå 9. Produktion i sötvatten 2007–2016, hel färskvikt, ton

Art

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Regnbåge

2 627

3 808

3 982

5 576

7 490

7 448

6 641

6 951

7 048

9 123

Röding

374

692

672

1 307

1 128

1 849

1 808

1 644

1 675

1 760

Ål

175

172

..

..

..

93

92

64

104

117

Övrig

matfisk

4

23

..

..

..

..

..

8

5

28


 

Anm: För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2016 uppgick till 860 ton i hel färskvikt, vilket är 20 % mindre än år 2015. Fisk som hållits kvar i odling, eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2017, ingår inte. Detta var fallet för några större producenter 2016, vilket är den främsta orsaken till nedgången i sättfiskproduktionen.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2016 avsåg till 69 % regnbåge, med en skattad hel färskvikt om 591 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 170 ton eller 20 % av sättfiskproduktionen år 2016. Därefter följer röding med 51 ton.

I gruppen ”Övrig sättfisk” ingår bland annat harr, gös och karp. Eftersom antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 10. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art 2007–2016,

hel färskvikt, ton

 

År

Regn-

Lax

Öring

Ål

Röding

Övrig

Summa

Kräftor

båge

sättfisk

sättfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

838

..

192

..

149

..

1 227

1

2008

860

..

221

..

134

..

1 276

..

2009

651

..

212

..

113

..

993

1

2010

617

38

221

2

142

57

1 077

1

2011

666

52

237

2

88

19

1 064

1

2012

657

45

246

2

81

15

1 046

1

2013

679

35

202

1

86

13

1 016

0

2014

743

52

219

2

99

15

1 130

0

2015

688

24

215

3

132

8

1 070

0

2016

591

38

170

2

51

8

860

1


 

Anm: Kräftproduktion publicerades inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden, exklusive moms. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av de flesta odlare, dock inte av alla. Totala produk­tions­värden har därför imputerats artvis: kvantitetsuppgifter har multiplicerats med genomsnittligt försäljningsvärde per ton utifrån faktiskt redovisade uppgifter.

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktionen för konsumtion uppgick år 2016 till 487 miljoner kronor, en ökning med 142 miljoner kronor jämfört med saluvärdet för år 2015. Med 374 miljoner kronor svarar regnbåge för 77 % av försäljningsvärdet vid produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur.

 

 

Tablå 11. Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde

2007–2016, miljoner kronor, löpande priser

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Regnbåge

107,1

157,3

157,1

188,9

261,6

245,7

257,7

273,7

246,0

373,8

Röding

17,0

39,8

31,7

50,1

49,3

77,0

80,9

75,2

80,5

86,5

Ål

14,5

13,2

11,3

..

7,5

8,0

6,9

4,5

7,7

10,9

Övrig matfisk, kräftor och blötdjur

6,0

13,2

11,5

..

9,1

9,3

11,9

16,4

10,4

15,8

Summa

144,6

223,5

211,6

253,7

327,5

340,0

357,4

369,8

344,6

487,0


 

Anm: Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Figur D. Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde

2007–2016, löpande priser

Anm: Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade försäljningsvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2016 till 68 miljoner kronor, en minskning med 11 miljoner jämfört med år 2015. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2017, ingår inte, vilket är den främsta orsaken till nedgången.

 

Tablå 12. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2007–2016,

miljoner kronor, löpande priser

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Regnbåge

39,8

42,9

32,1

36,0

35,9

39,4

40,4

46,4

41,8

34,4

Lax

4,5

6,4

1,6

2,4

3,3

3,2

1,9

5,2

0,9

3,8

Öring

16,8

18,8

15,7

15,4

16,3

18,0

14,5

16,3

14,7

13,0

Röding

10,3

13,9

10,3

9,7

4,8

6,5

7,6

8,2

10,3

3,3

Ål

4,5

6,5

5,0

8,5

9,8

9,5

10,3

9,3

7,7

10,3

Övrig

sättfisk

3,7

3,7

2,7

7,1

6,2

5,7

3,1

3,5

3,3

2,2

Kräftor

1,0

..

0,8

0,6

0,6

0,4

0,4

0,2

0,2

0,3

Summa

80,6

92,2

68,1

79,7

76,9

82,7

78,2

89,1

78,9

67,5


 

Anm: Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2007–2016,

miljoner kronor, löpande priser

Anm: Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är så kallad flytande odling, vilken avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 1 400 kubikmeter. Andra anläggningsformer, som används främst vid sättfiskproduktion, är odling i dammar och i bassänger.

I tablå 13 redovisas matfiskproducenternas odlingsanläggningar för åren 2007 till 2016. Tablå 14 visar anläggningar för sättfiskproduktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008. I tablå 15 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 16 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 13. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk 2007–2016

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Kassar

 

 

   antal

637

643

650

662

655

637

620

610

582

645

   volym, 1 000 m³

454

525

610

617

741

846

858

838

744

941

Dammar

 

 

   antal

50

53

55

78

56

61

58

38

35

31

   volym, 1 000 m³

105

123

135

130

123

116

155

95

136

132

Bassänger m.m.

 

 

   antal

278

278

146

122

132

118

135

114

112

112

   volym, 1 000 m³

3

3

1

1

2

1

3

3

3

3

Recirkulerande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   antal

..

84

11

11

13

2

2

8

8

19

   volym, 1 000 m³

..

1

0

0

0

0

0

0

0

0


 

Anm: Uppgift om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

 


Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk 2007–2016

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Kassar

 

 

   antal

345

336

294

295

246

250

308

289

240

231

   volym, 1 000 m³

56

50

38

45

39

42

72

78

53

157

Dammar

 

 

   antal

305

328

330

302

300

249

187

220

206

188

   volym, 1 000 m³

2 198

2 158

2 362

2 525

2 388

2 107

1 889

1 903

1 551

1 530

Bassänger m.m.

 

 

   antal

2 070

2 035

2 069

2 134

1 999

1 796

1 586

1 784

1 628

1 440

   volym, 1 000 m³

21

21

23

25

26

22

20

20

21

19

Recirkulerande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

   antal

..

115

115

115

55

55

29

94

32

28

   volym, 1 000 m³

..

1

1

1

1

1

2

2

2

8


 

Anm: Uppgift om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

 

 

Tablå 15. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar 2007–2016

 

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Odlingsband

 

   1 000 m

715

1 332

1 574

750

748

795

605

590

807

750

   vattenareal,

 

   1 000 m2

264

1 269

1 610

336

256

340

372

211

307

302

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Tablå 16. Dammar för odling av matkräftor 2007–2016

 

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

Dammar

 

 

   antal

296

..

273

204

194

204

204

201

199

167

   volym,

 

 

   1 000 m3

582

..

496

394

309

366

444

350

361

274

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Anm: Uppgifter om kräftor redovisades inte år 2008.

 

 

Sysselsättning

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2016 beräknas till 470 000 timmar (263 000 timmar för konsumtions- och 208 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker.

 

Tablå 17. Sysselsättning inom vattenbruket 2016

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

216

233

   Kvinnor

51

30

Odling för utsättning

   Män

168

189

   Kvinnor

34

19

Summa

469

470


 

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) och Sveriges lantbruksuniversitet redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och 2 i tabelldelen har sammanställts efter genomförda enkäter till berörda odlingar.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 2007–2016, tusental

 

 

Anm: Utsättningar i älvar och kustområden, huvudsakligen gjorda i kompensationssyfte.