Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2015

JO 60 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Produktion
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en webb- och postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2015

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

2

1

1

-

-

-

Uppsala

-

1

1

1

-

-

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

1

3

3

-

-

-

Jönköping

4

6

1

1

-

-

Kronoberg

-

3

2

-

-

-

Kalmar

3

-

6

1

-

-

Gotland

-

-

2

0

-

-

Blekinge

1

3

3

-

-

-

Skåne

2

5

3

1

-

-

Halland

1

2

1

-

-

-

Västra Götaland

5

5

1

1

11

2

Värmland

3

3

2

-

-

-

Örebro

1

4

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

3

6

-

-

-

-

Gävleborg

3

7

-

-

-

-

Västernorrland

2

2

-

-

-

-

Jämtland

7

4

-

-

-

-

Västerbotten

6

6

-

-

-

-

Norrbotten

8

5

1

-

-

-

Hela riket

52

66

26

5

11

2


 

 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2011–2015

Antal odlingar

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2006–2015

 

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Regnbåge

83

76

73

77

80

70

68

66

59

48

Lax

-

-

1

-

-

-

-

1

2

2

Ål

3

2

2

1

1

1

1

1

1

1

Röding

11

14

17

14

15

12

10

12

8

10

Öring

6

7

7

4

3

3

3

1

3

3

Kräftor

70

50

..

40

30

25

26

27

25

26

Musslor

16

14

17

17

12

14

13

9

10

11

Ostron

1

-

1

1

-

1

1

1

1

2


Anm. Kräftodlingar publicerades inte år 2008.

 

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2006–2015

 

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Regnbåge

55

56

60

52

55

55

52

49

51

43

Lax

9

6

8

5

8

6

5

5

7

5

Ål

1

1

1

1

1

1

1

2

1

1

Röding

24

23

23

20

20

23

20

17

17

18

Öring

47

44

48

45

47

45

38

34

41

39

Kräftor

10

8

..

9

8

8

6

5

5

5

Övriga

12

13

13

9

13

12

10

11

11

7


Anm. Kräftodlingar publicerades inte år 2008.

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 424 från odlingar som under 2015 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2016. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

 

 

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk-/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2015, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

..

..

..

-

-

-

Uppsala

-

..

..

..

-

-

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

..

12

..

-

-

-

Jönköping

6

39

0

..

-

-

Kronoberg

-

28

..

-

-

-

Kalmar

16

-

0

..

-

-

Gotland

-

-

..

-

-

-

Blekinge

..

39

0

-

-

-

Skåne

..

46

0

..

-

-

Halland

..

..

..

-

-

-

Västra Götaland

1 086

200

..

..

1 525

..

Värmland

1 587

71

..

-

-

-

Örebro

..

109

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

334

116

-

-

-

-

Gävleborg

20

119

-

-

-

-

Västernorrland

..

..

-

-

-

-

Jämtland

3 529

27

-

-

-

-

Västerbotten

2 128

29

-

-

-

-

Norrbotten

297

11

..

-

-

-

Hela riket

10 752

1 073

1

1

1 525

..


Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2011–2015, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2015 till 9 117 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 10 752 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 4 % mindre än 2014 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbåge. Slakten av matfisk avsåg till 83 % regnbåge, eller 7 600 ton, vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 8 968 ton. Detta är 5 % mindre än det föregående årets regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2015 uppgick till 1 420 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 675 ton i hel färskvikt. Det är 2 % högre än 2014.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2015 uppgick till 1 525 ton jämfört med 1 746 ton år 2014.

 

Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art 1983–2015, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax,

Ål

Röding

Summa

Musslor

Kräftor

öring

matfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1 567

28

2

1

1 598

1 498

0

1984

1 849

60

12

1

1 925

1 278

0

1985

2 532

81

41

5

2 665

415

0

1986

3 785

162

51

22

4 028

325

1

1987

4 388

224

90

27

4 743

2 556

1

1988

6 783

363

203

77

7 456

858

3

1989

6 634

771

166

98

7 693

241

4

1990

7 100

606

157

90

7 975

1 163

8

1991

5 834

273

141

85

6 352

1 643

8

1992

5 124

390

171

73

5 782

1 353

8

1993

4 865

8

169

114

5 179

737

11

1994

5 029

12

160

105

5 327

2 095

10

1995

5 772

25

139

85

6 040

1 521

12

1996

5 778

13

161

100

6 075

1 821

10

1997

4 875

3

189

183

5 276

1 425

8

1998

4 457

4

204

347

5 040

455

9

1999

4 458

12

222

386

5 109

954

9

2000

4 452

9

273

395

5 171

443

7

2001

5 255

18

200

786

6 286

1 444

6

2002

4 183

6

167

608

4 987

1 382

6

2003

4 886

1

170

324

5 404

1 742

7

2004

4 851

1

..

328

5 338

1 435

6

2005

4 968

1

222

439

5 630

1 069

6

2006

6 116

3

191

444

6 754

1 791

5

2007

4 366

4

175

374

4 919

1 168

3

2008

5 789

23

172

692

6 676

1 911

..

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2

2010

7 859

..

..

1 307

9 260

1 382

1

2011

10 745

7

..

1 128

11 970

1 470

1

2012

10 499

6

93

1 849

12 447

1 308

1

2013

9 757

..

92

1 808

11 663

1 702

1

2014

9 436

8

64

1 644

11 152

1 746

1

2015

8 968

5

104

1 675

10 752

1 525

1



Anm. Kräftproduktion publicerades inte år 2008.
F
ör att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2015, hel färskvikt, ton

Län

Antal

Produktion,

 

odlingar

ton

Jönköping

4

6

Kalmar

3

16

Västra Götaland

5

1 079

Värmland

3

1 587

Dalarna

3

334

Gävleborg

3

20

Jämtland

6

2 803

Västerbotten

4

1 181

Norrbotten

7

297

Övriga län ¹

1 645

Stockholm

2

..

Uppsala

-

-

Södermanland

-

-

Östergötland

-

-

Kronoberg

1

..

Gotland

-

-

Blekinge

1

..

Skåne

1

..

Halland

1

..

Örebro

1

..

Västmanland

-

-

Västernorrland

2

..

Hela riket

47

8 968


 

1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Den största gruppens andel av den totala produktionen ökar jämfört med 2014.

 

Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2015, hel färskvikt, ton

Odlingens

Antal

Produktion, ton

storlek

odlingar

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

10

8 458

50,0 - 99,9 ton

3

211

10,0 - 49,9 ton

12

265

0,5 - 9,9 ton

17

34

under 0,5 ton

6

0

Summa

48

8 968


 

 

 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt- eller sötvatten. 21 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2015 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sötvatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2006–2015, hel färskvikt, ton

 

Art

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Regnbåge

1 769

1 739

1 981

2 431

2 283

3 255

3 051

3 116

2 485

1 919

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Lax, öring

-

-

-

-

..

..

7

6

..

..

Musslor

1 791

1 168

1 911

2 125

1 382

1 470

1 308

1 702

1 746

1 525

Ostron

-

..

-

..

..

-

..

..

..

..


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2015, hel färskvikt, ton

Kuststräcka

Antal

Produktion, ton

 

odlingar

hel färskvikt

Norra ostkusten

6

1 819

(län 21-25)

Övriga kuststräckor

6

100

(län 01-14)

Summa

12

1 919


 

Anm. Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Övriga kuststräckor: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

 

 

Produktion i sötvatten

79 % av regnbågsproduktionen år 2015 skedde i sötvatten. All produktion av röding, lax, öring, och ål för konsumtion kom också från sådana odlingar.

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2006–2015, hel färskvikt, ton

Art

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Regnbåge

4 347

2 627

3 808

3 982

5 576

7 490

7 448

6 641

6 951

7 048

Röding

444

374

692

672

1 307

1 128

1 849

1 808

1 644

1 675

Lax, öring

3

4

23

..

..

..

..

..

8

5

Ål

191

175

172

..

..

..

93

92

64

104


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2015 uppgick till 1 073 ton vilket är 5 % mindre än år 2014. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2016, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2015 avsåg till 64 % regnbåge, eller 688 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 215 ton eller 20 % av sättfiskproduktionen år 2015. Därefter följer röding med 132 ton.

I gruppen ”Övriga” ingår bl.a. harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax

Öring

Ål

Röding

Övriga

Summa

Kräftor

sättfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2005

1 039

..

223

..

135

..

1 462

1

2006

671

..

230

..

123

..

1 075

2

2007

838

..

192

..

149

..

1 227

1

2008

860

..

221

..

134

..

1 276

..

2009

651

..

212

..

113

..

993

1

2010

617

38

221

2

142

57

1 077

1

2011

666

52

237

2

88

19

1 064

1

2012

657

45

246

2

81

15

1 046

1

2013

679

35

202

1

86

13

1 016

0

2014

743

52

219

2

99

15

1 130

0

2015

688

24

215

3

132

8

1 073

0


 

Anm. Kräftproduktion publicerades inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick år 2015 till 345 miljoner kronor, dvs. en minskning med 25 miljoner kronor eller 7 % jämfört med saluvärdet för år 2014. Med 246 miljoner kronor svarar regnbåge för 71 % av försäljningsvärdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde 2006–2015, miljoner kronor löpande priser

 

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Regnbåge

157,5

107,1

157,3

157,1

188,9

261,6

245,7

257,7

273,7

246,0

Röding

20,4

17,0

39,8

31,7

50,1

49,3

77,0

80,9

75,2

80,5

Ål

16,2

14,5

13,2

11,3

..

7,5

8,0

6,9

4,5

7,7

Övriga

11,2

6,0

13,2

11,5

..

9,1

9,3

11,9

16,4

10,4

Summa

205,3

144,6

223,5

211,6

253,7

327,5

340,0

357,4

369,8

344,6


 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräft- och blötdjursproduktionens saluvärde 2006–2015, löpande priser

 

Miljoner kronor

Anm. Värden för kräftor ingår inte år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2015 till 79 miljoner kronor, en minskning med 10 miljoner jämfört med år 2014. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2016, ingår ej.

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2006–2015,

miljoner kronor löpande priser

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Regnbåge

30,3

39,8

42,9

32,1

36,0

35,9

39,4

40,4

46,4

41,8

Lax

6,4

4,5

6,4

1,6

2,4

3,3

3,2

1,9

5,2

0,9

Öring

20,2

16,8

18,8

15,7

15,4

16,3

18,0

14,5

16,3

14,7

Röding

9,3

10,3

13,9

10,3

9,7

4,8

6,5

7,6

8,2

10,3

Ål

4,2

4,5

6,5

5,0

8,5

9,8

9,5

10,3

9,3

7,7

Flodkräfta

1,3

0,7

..

0,8

0,6

0,6

0,3

0,4

0,2

0,2

Signalkräfta

0,0

0,3

..

0,0

0,0

0,0

0,1

0,0

0,0

0,0

Övriga

4,3

3,7

3,7

2,7

7,1

6,2

5,7

3,1

3,5

3,3

Summa

76,0

80,6

92,2

68,1

79,7

76,9

82,7

78,2

89,1

78,9


 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2006–2015,

miljoner kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår inte år 2008.

 

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är så kallad flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 1 280 kubikmeter. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger.

I tablå 14 redovisas matfiskproducenternas odlingsanläggningar för åren 2006 till 2015. Tablå 15 visar anläggningar för sättfiskproduktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna.

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Kassar

 

   antal

685

637

643

650

662

655

637

620

610

582

   volym, 1 000 m³

456

454

525

610

617

741

846

858

838

744

Dammar

 

   antal

73

50

53

55

78

56

61

58

38

35

   volym, 1 000 m³

206

105

123

135

130

123

116

155

95

136

Bassänger m.m.

 

   antal

346

278

278

146

122

132

118

135

114

112

   volym, 1 000 m³

4

3

3

1

1

2

1

3

3

3

Recirkulerande system

 

 

   antal

..

..

84

11

11

13

2

2

8

8

   volym, 1 000 m³

..

..

1

0

0

0

0

0

0

0


 

Anm. Uppgift om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

 


Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Kassar

 

   antal

335

345

336

294

295

246

250

308

289

240

   volym, 1 000 m³

44

56

50

38

45

39

42

72

78

53

Dammar

 

   antal

312

305

328

330

302

300

249

187

220

206

   volym, 1 000 m³

2 170

2 198

2 158

2 362

2 525

2 388

2 107

1 889

1 903

1551

Bassänger m.m.

 

   antal

2 056

2 070

2 035

2 069

2 134

1 999

1 796

1 586

1 784

1 628

   volym, 1 000 m³

20

21

21

23

25

26

22

20

20

21

Recirkulerande system

 

 

   antal

..

..

115

115

115

55

55

29

94

32

   volym, 1 000 m³

..

..

1

1

1

1

1

2

2

2


 

Anm. Uppgift om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

 

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Odlingsband

 

   1 000 m

1 340

715

1 332

1 574

750

748

795

606

590

807

   vattenareal

 

   1 000 m2

1 421

264

1 269

1 610

336

256

340

272

211

307

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

 

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Dammar

 

   antal

419

296

..

273

204

194

204

204

201

199

   volym,

 

   1 000 m3

937

582

..

496

394

309

366

444

350

361

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Anm. Uppgifter redovisas inte år 2008.

 

 

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2015

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

176

205

   Kvinnor

47

34

Odling för utsättning

   Män

160

174

   Kvinnor

28

17

Summa

411

430


 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2015 beräknas till 430 000 timmar (239 000 timmar för konsumtions- och 191 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

 

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) och Sveriges lantbruksuniversitet redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och 2 i tabelldelen har sammanställts efter genomförda enkäter till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983–1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2015

 

Tusental

 

Anm. Utsättningar i älvar och kustområden, huvudsakligen gjorda i kompensationssyfte.