Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2014

JO 60 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2014

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

3

1

1

-

-

-

Uppsala

-

1

1

1

-

-

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

-

3

3

-

-

-

Jönköping

3

5

1

1

-

-

Kronoberg

1

5

1

-

-

-

Kalmar

5

2

5

1

-

-

Gotland

-

-

2

1

-

-

Blekinge

2

3

3

-

-

-

Skåne

2

5

4

-

-

-

Halland

1

2

1

-

-

-

Västra Götaland

6

4

-

1

10

1

Värmland

3

3

2

-

-

-

Örebro

1

5

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

3

6

-

-

-

-

Gävleborg

4

7

-

-

-

-

Västernorrland

3

2

-

-

-

-

Jämtland

9

5

-

-

-

-

Västerbotten

6

8

-

-

-

-

Norrbotten

12

7

1

-

-

-

Hela riket

64

74

25

5

10

1


 

 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2010–2014

Antal odlingar

 

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2005–2014

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Regnbåge

85

83

76

73

77

80

70

68

66

59

Lax

-

-

-

1

-

-

-

-

1

2

Ål

3

3

2

2

1

1

1

1

1

1

Röding

14

11

14

17

14

15

12

10

12

8

Öring

5

6

7

7

4

3

3

3

1

3

Kräftor

93

70

50

..

40

30

25

26

27

25

Musslor

17

16

14

17

17

12

14

13

9

10

Ostron

-

1

-

1

1

-

1

1

1

1


Anm. Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2005–2014

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Regnbåge

63

55

56

60

52

55

55

52

49

51

Lax

11

9

6

8

5

8

6

5

5

7

Ål

1

1

1

1

1

1

1

1

2

1

Röding

25

24

23

23

20

20

23

20

17

17

Öring

49

47

44

48

45

47

45

38

34

41

Kräftor

8

10

8

..

9

8

8

6

5

5

Övriga

13

12

13

13

9

13

12

10

11

11


Anm. Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 423 från odlingar som under 2014 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2015. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

 

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2014, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

63

..

..

-

-

-

Uppsala

..

..

..

..

-

-

Södermanland

..

..

-

-

-

-

Östergötland

..

11

..

..

-

-

Jönköping

6

27

..

..

-

-

Kronoberg

..

58

..

-

-

-

Kalmar

16

..

..

..

-

-

Gotland

-

-

..

..

-

-

Blekinge

..

26

..

-

-

-

Skåne

..

26

..

-

-

-

Halland

..

..

..

-

-

-

Västra Götaland

1 026

161

-

..

1 746

..

Värmland

1 585

96

..

-

-

-

Örebro

..

144

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

338

124

-

-

-

-

Gävleborg

24

119

-

-

-

-

Västernorrland

2 062

..

-

-

-

-

Jämtland

3 236

52

-

-

-

-

Västerbotten

2 350

56

-

-

-

-

Norrbotten

195

32

..

-

-

-

Hela riket

11 152

1 130

1

1

1 746

..


Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2010–2014, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2014 till 9 454 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 11 152 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 4 % mindre än 2013 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbåge. Slakten av matfisk avsåg till 85 % regnbåge, eller 7 997 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 9 436 ton. Detta är 3 % mindre än det föregående årets regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2014 uppgick till 1 393 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 644  ton i hel färskvikt. Det är 9 % lägre än 2013 års uppgifter.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2014 uppgick till 1 746 ton jämfört med 1 702 ton år 2013.

Produktionen av ål för konsumtion skattas år 2014 till 64 ton.

Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art 1983–2014, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax,

Ål

Röding

Summa

Musslor

Kräftor

öring

matfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1 567

28

2

1

1 598

1 498

0

1984

1 849

60

12

1

1 925

1 278

0

1985

2 532

81

41

5

2 665

415

0

1986

3 785

162

51

22

4 028

325

1

1987

4 388

224

90

27

4 743

2 556

1

1988

6 783

363

203

77

7 456

858

3

1989

6 634

771

166

98

7 693

241

4

1990

7 100

606

157

90

7 975

1 163

8

1991

5 834

273

141

85

6 352

1 643

8

1992

5 124

390

171

73

5 782

1 353

8

1993

4 865

8

169

114

5 179

737

11

1994

5 029

12

160

105

5 327

2 095

10

1995

5 772

25

139

85

6 040

1 521

12

1996

5 778

13

161

100

6 075

1 821

10

1997

4 875

3

189

183

5 276

1 425

8

1998

4 457

4

204

347

5 040

455

9

1999

4 458

12

222

386

5 109

954

9

2000

4 452

9

273

395

5 171

443

7

2001

5 255

18

200

786

6 286

1 444

6

2002

4 183

6

167

608

4 987

1 382

6

2003

4 886

1

170

324

5 404

1 742

7

2004

4 851

1

158

328

5 338

1 435

6

2005

4 968

1

222

439

5 630

1 069

6

2006

6 116

3

191

444

6 754

1 791

5

2007

4 366

4

175

374

4 919

1 168

3

2008

5 789

23

172

692

6 676

1 911

..

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2

2010

7 859

..

..

1 307

9 260

1 382

1

2011

10 745

7

90

1 128

11 970

1 470

1

2012

10 499

6

93

1 849

12 447

1 308

1

2013

9 757

6

92

1 808

11 663

1 702

1

2014

9 436

8

64

1 644

11 152

1 746

1



Anm. Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
F
ör att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2014, hel färskvikt, ton

Län

Antal

Produktion,

 

odlingar

ton

Stockholm

3

63

Jönköping

3

6

Kalmar

5

16

Västra Götaland

6

1 019

Värmland

3

1 585

Dalarna

3

338

Gävleborg

4

24

Västernorrland

3

2 062

Jämtland

8

2 539

Västerbotten

4

1 403

Norrbotten

11

195

Övriga län ¹

..

186

Uppsala

-

-

Södermanland

-

-

Östergötland

-

-

Kronoberg

1

-

Gotland

-

-

Blekinge

2

..

Skåne

1

..

Halland

1

..

Örebro

1

..

Västmanland

-

-

Hela riket

59

9 436


 

1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Samtliga odlingsgrupper visar liknande produktionsvolymer de senaste två åren.

 

Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2014, hel färskvikt, ton

Odlingens

Antal

Produktion, ton

storlek

odlingar

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

12

8 817

50,0 - 99,9 ton

5

358

10,0 - 49,9 ton

10

213

0,5 - 9,9 ton

23

47

under 0,5 ton

9

1

Summa

59

9 436


 

 

 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt- eller sötvatten. 26 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2014 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sötvatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2005–2014, hel färskvikt, ton

 

Art

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Regnbåge

1 725

1 769

1 739

1 981

2 431

2 283

3 255

3 051

3 116

2 485

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Lax, öring

-

-

-

-

..

..

7

6

..

..

Musslor

1 069

1 791

1 168

1 911

2 125

1 382

1 470

1 308

1 702

1 746

Ostron

-

..

-

..

..

-

..

..

..

..


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2014, hel färskvikt, ton

Kuststräcka

Antal

Produktion, ton

 

odlingar

hel färskvikt

Norra ostkusten

8

2 259

(län 21-25)

Södra ostkusten

7

77

(län 01-09)

Syd- och västkusten

3

149

(län 10-14)

Summa

18

2 485


 

Anm. Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Södra ostkusten: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län.
Syd- och västkusten: Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

 

 

Produktion i sötvatten

74 % av regnbågsproduktionen år 2014 skedde i sötvatten. All röding- och ålproduktion för konsumtion kom också från sådana odlingar.

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2005–2014, hel färskvikt, ton

Art

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Regnbåge

3 243

4 347

2 627

3 808

3 982

5 576

7 490

7 448

6 641

6 951

Röding

439

444

374

692

672

1 307

1 128

1 849

1 808

1 644

Lax, öring

1

3

4

23

..

..

..

..

6

8

Ål

222

191

175

172

..

..

90

93

92

64


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2014 uppgick till 1 130 ton vilket är 11 % mer än år 2013. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2015, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2014 avsåg till 66 % regnbåge, eller 743 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 219 ton eller 19 % av sättfiskproduktionen år 2014. Därefter följer röding med 99 ton.

I gruppen ”Övriga” ingår bl.a. harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax

Öring

Ål

Röding

Övriga

Summa

Kräftor

sättfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2005

1 039

..

223

..

135

..

1 462

1

2006

671

..

230

..

123

..

1 075

2

2007

838

..

192

..

149

..

1 227

1

2008

860

..

221

..

134

..

1 276

..

2009

651

..

212

..

113

..

993

1

2010

617

38

221

2

142

57

1 077

1

2011

666

52

237

2

88

19

1 064

1

2012

657

45

246

2

81

15

1 046

1

2013

679

35

202

1

86

13

1 016

0

2014

743

52

219

2

99

15

1 130

0


 

Anm. Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick år 2014 till 370 miljoner kronor, dvs. en ökning med 12 miljoner kronor eller 3 % jämfört med saluvärdet för år 2013. Med 274 miljoner kronor svarar regnbåge för 74 % av försäljningsvärdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2005–2014, miljoner kronor löpande priser

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Regnbåge

113,5

157,5

107,1

157,3

157,1

188,9

261,6

245,7

257,7

273,7

Röding

19,2

20,4

17,0

39,8

31,7

50,1

49,3

77,0

80,9

75,2

Ål

17,3

16,2

14,5

13,2

11,3

..

7,5

8,0

6,9

4,5

Övriga

5,7

11,2

6,0

13,2

11,5

..

9,1

9,3

11,9

16,4

Summa

155,7

205,3

144,6

223,5

211,6

253,7

327,5

340,0

357,4

369,8


 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2005–2014, löpande priser

 

Miljoner kronor

Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter  redovisas.

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2014 till 89 miljoner kronor, en ökning med 11 miljoner jämfört med år 2013. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2015, ingår ej.

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2005–2014, miljoner kronor löpande priser

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Regnbåge

37,7

30,3

39,8

42,9

32,1

36,0

35,9

39,4

40,4

46,4

Lax

7,3

6,4

4,5

6,4

1,6

2,4

3,3

3,2

1,9

5,2

Öring

18,9

20,2

16,8

18,8

15,7

15,4

16,3

18,0

14,5

16,3

Röding

8,2

9,3

10,3

13,9

10,3

9,7

4,8

6,5

7,6

8,2

Ål

5,8

4,2

4,5

6,5

5,0

8,5

9,8

9,5

10,3

9,3

Flodkräfta

0,8

1,3

0,7

..

0,8

0,6

0,6

0,3

0,4

0,2

Signalkräfta

0,0

0,0

0,3

..

0,0

0,0

0,0

0,1

0,0

0,0

Övriga

4,2

4,3

3,7

3,7

2,7

7,1

6,2

5,7

3,1

3,5

Summa

82,8

76,0

80,6

92,2

68,1

79,7

76,9

82,7

78,2

89,1


 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2005–2014, miljoner kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är så kallad flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 1 380 m3. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger.

I tablå 14 redovisas matfiskproducenternas odlingsanläggningar för åren 2005 till 2014. Tablå 15 visar anläggningar för sättfiskproduktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna.

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Kassar

   antal

625

685

637

643

650

662

655

637

620

610

   volym, 1 000 m³

397

456

454

525

610

617

741

846

858

838

Dammar

   antal

81

73

50

53

55

78

56

61

58

38

   volym, 1 000 m³

230

206

105

123

135

130

123

116

155

95

Bassänger m.m.

   antal

344

346

278

278

146

122

132

118

135

114

   volym, 1 000 m³

4

4

3

3

1

1

2

1

3

3

Recirkulerande system

   antal

..

..

..

84

11

11

13

2

2

8

   volym, 1 000 m³

..

..

..

1

0

0

0

0

0

0


 

Anm. Uppgift om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

 


Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Kassar

   antal

313

335

345

336

294

295

246

250

308

289

   volym, 1 000 m³

40

44

56

50

38

45

39

42

72

78

Dammar

   antal

336

312

305

328

330

302

300

249

187

220

   volym, 1 000 m³

2 333

2 170

2 198

2 158

2 362

2 525

2 388

2 107

1 889

1 903

Bassänger m.m.

   antal

2 290

2 056

2 070

2 035

2 069

2 134

1 999

1 796

1 586

1 784

   volym, 1 000 m³

22

20

21

21

23

25

26

22

20

20

Recirkulerande system

   antal

..

..

..

115

115

115

55

55

29

94

   volym, 1 000 m³

..

..

..

1

1

1

1

1

2

2


 

Anm. Uppgift om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Odlingsband

   1 000 m

689

1 340

715

1 332

1 574

750

748

795

606

590

   vattenareal

   1 000 m2

164

1 421

264

1 269

1 610

336

256

340

272

211

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Dammar

   antal

559

419

296

..

273

204

194

204

204

201

   volym,

   1 000 m

1 056

937

582

..

496

394

309

366

444

350

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Anm. Uppgifter redovisas ej år 2008.

 

 

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2014

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

187

210

   Kvinnor

44

29

Odling för utsättning

   Män

158

188

   Kvinnor

22

18

Summa

411

445


 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2014 beräknas till 445 000 timmar (239 000 timmar för konsumtions- och 206 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) och Sveriges lantbruksuniversitet redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och 2 i tabelldelen har sammanställts efter genomförda enkäter till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983–1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2014

 

Tusental

 

Anm. Utsättningar i älvar och kustområden, huvudsakligen gjorda i kompensationssyfte.