Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2013

JO 60 SM 1401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2013

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

3

1

1

-

-

-

Uppsala

1

1

1

1

-

-

Södermanland

-

-

-

-

-

-

Östergötland

2

3

4

-

-

-

Jönköping

3

6

1

1

-

-

Kronoberg

1

5

-

-

-

-

Kalmar

5

1

5

-

-

-

Gotland

-

-

2

1

-

-

Blekinge

1

2

3

-

-

-

Skåne

2

4

4

-

-

-

Halland

1

2

1

1

-

-

Västra Götaland

7

6

1

1

9

1

Värmland

3

1

2

-

-

-

Örebro

1

5

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

4

6

-

-

-

-

Gävleborg

4

7

-

-

-

-

Västernorrland

5

2

-

-

-

-

Jämtland

11

4

1

-

-

-

Västerbotten

6

6

-

-

-

-

Norrbotten

10

6

1

-

-

-

Hela riket

70

68

27

5

9

1


 

 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2009–2013

Antal odlingar

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2004–2013

 

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Regnbåge

103

85

83

76

73

77

80

70

68

66

Lax

-

-

-

-

1

-

-

-

-

1

Ål

2

3

3

2

2

1

1

1

1

1

Röding

15

14

11

14

17

14

15

12

10

12

Öring

6

5

6

7

7

4

3

3

3

1

Musslor

17

17

16

14

17

17

12

14

13

9

Kräftor

105

93

70

50

..

40

30

25

26

27

Ostron

1

-

1

-

1

1

-

1

1

1


Anm. Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2004–2013

 

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Regnbåge

67

63

55

56

60

52

55

55

52

49

Lax

10

11

9

6

8

5

8

6

5

5

Ål

1

1

1

1

1

1

1

1

1

2

Röding

22

25

24

23

23

20

20

23

20

17

Öring

50

49

47

44

48

45

47

45

38

34

Kräftor

9

8

10

8

..

9

8

8

6

5

Övriga

17

13

12

13

13

9

13

12

10

11


Anm. Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 428 från odlingar som under 2013 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2014. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

 

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2013, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

62

..

..

-

-

-

Uppsala

..

..

..

..

-

-

Södermanland

..

..

-

-

-

-

Östergötland

..

14

..

..

-

-

Jönköping

6

..

..

..

-

-

Kronoberg

..

57

..

-

-

-

Kalmar

15

..

..

..

-

-

Gotland

-

-

..

..

-

-

Blekinge

..

..

..

-

-

-

Skåne

..

24

..

-

-

-

Halland

..

..

..

-

-

-

Västra Götaland

608

124

-

..

1 702

..

Värmland

1 808

..

..

-

-

-

Örebro

..

146

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

331

137

-

-

-

-

Gävleborg

20

119

-

-

-

-

Västernorrland

2 797

..

-

-

-

-

Jämtland

3 262

41

-

-

-

-

Västerbotten

2 361

55

-

-

-

-

Norrbotten

156

37

..

-

-

-

Hela riket

11 663

1 016

1

0

1 702

..


Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2009–2013, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2013 till 9 888 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 11 663 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 6 % mindre än 2012 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 84 % regnbåge, eller 8 268 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 9 757 ton. Detta är 7 % mindre än det föregående årets regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2013 uppgick till 1 532 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 808 ton i hel färskvikt. Det är 2 % lägre än 2012 års uppgifter.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2013 uppgick till 1 702 ton jämfört med 1 308 ton år 2012.

Produktionen av ål för konsumtion skattas år 2013 till 92 ton.

Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art 1983–2013, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax,

Ål

Röding

Summa

Musslor

Kräftor

öring

matfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1 567

28

2

1

1 598

1 498

0

1984

1 849

60

12

1

1 925

1 278

0

1985

2 532

81

41

5

2 665

415

0

1986

3 785

162

51

22

4 028

325

1

1987

4 388

224

90

27

4 743

2 556

1

1988

6 783

363

203

77

7 456

858

3

1989

6 634

771

166

98

7 693

241

4

1990

7 100

606

157

90

7 975

1 163

8

1991

5 834

273

141

85

6 352

1 643

8

1992

5 124

390

171

73

5 782

1 353

8

1993

4 865

8

169

114

5 179

737

11

1994

5 029

12

160

105

5 327

2 095

10

1995

5 772

25

139

85

6 040

1 521

12

1996

5 778

13

161

100

6 075

1 821

10

1997

4 875

3

189

183

5 276

1 425

8

1998

4 457

4

204

347

5 040

455

9

1999

4 458

12

222

386

5 109

954

9

2000

4 452

9

273

395

5 171

443

7

2001

5 255

18

200

786

6 286

1 444

6

2002

4 183

6

167

608

4 987

1 382

6

2003

4 886

1

170

324

5 404

1 742

7

2004

4 851

1

158

328

5 338

1 435

6

2005

4 968

1

222

439

5 630

1 069

6

2006

6 116

3

191

444

6 754

1 791

5

2007

4 366

4

175

374

4 919

1 168

3

2008

5 789

23

172

692

6 676

1 911

..

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2

2010

7 859

..

..

1 307

9 260

1 382

1

2011

10 745

7

90

1 128

11 970

1 470

1

2012

10 499

6

93

1 849

12 447

1 308

2

2013

9 757

6

92

1 808

11 663

1 702

1


Anm. Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
F
ör att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2013, hel färskvikt, ton

Län

Antal

Produktion,

 

odlingar

ton

Stockholm

3

62

Jönköping

3

6

Kalmar

5

15

Västra Götaland

7

599

Värmland

3

1 808

Dalarna

4

331

Gävleborg

4

20

Västernorrland

5

2 797

Jämtland

10

2 534

Västerbotten

4

1 284

Norrbotten

10

156

Övriga län ¹

..

144

Uppsala

1

..

Södermanland

-

-

Östergötland

2

..

Kronoberg

1

..

Gotland

-

-

Blekinge

1

..

Skåne

1

..

Halland

1

..

Örebro

1

..

Västmanland

-

-

Hela riket

66

9 757


 

1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen minskat från 9 726 till 9 109 ton mellan år 2012 och 2013. I gruppen 10,0­–49,9 ton skattas produktionen till 221 ton jämfört med 349 ton året innan. Övriga odlingsgrupper har redovisat ungefär samma produktionsvolymer de senaste två åren.

 

Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2013, hel färskvikt, ton

Odlingens

Antal

Produktion, ton

storlek

odlingar

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

12

9 109

50,0 - 99,9 ton

5

360

10,0 - 49,9 ton

10

221

0,5 - 9,9 ton

27

65

under 0,5 ton

12

2

Summa

66

9 757


 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött vatten. 32 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2013 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2004–2013, hel färskvikt, ton

 

Art

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Regnbåge

1 553

1 725

1 769

1 739

1 981

2 431

2 283

3 255

3 051

3 116

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Lax, öring

-

-

-

-

-

..

..

7

6

..

Musslor

1 435

1 069

1 791

1 168

1 911

2 125

1 382

1 470

1 308

1 702

Ostron

..

-

..

-

..

..

-

..

..

..


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2013, hel färskvikt, ton

Kuststräcka

Antal

Produktion, ton

 

odlingar

hel färskvikt

Norra ostkusten

9

2 954

(län 21-25)

Södra ostkusten

8

84

(län 01-09)

Syd- och västkusten

2

78

(län 10-14)

Summa

19

3 116


 

Anm. Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Södra ostkusten: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län.
Syd- och västkusten: Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

 

 

Produktion i sötvatten

68 % av regnbågsproduktionen år 2013 skedde i sötvatten. All röding- och ålproduktion för konsumtion kom också från sådana odlingar.

 

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2004–2013, hel färskvikt, ton

Art

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Regnbåge

3 298

3 243

4 347

2 627

3 808

3 982

5 576

7 490

7 448

6 641

Röding

328

439

444

374

692

672

1 307

1 128

1 849

1 808

Lax, öring

1

1

3

4

23

..

..

..

..

6

Ål

158

222

191

175

172

..

..

90

93

92


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2013 uppgick till 1 016 ton 3 % mindre än år 2012. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2014, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2013 avsåg till 67 % regnbåge, eller 679 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 202 ton eller 20 % av sättfiskproduktionen år 2013.

I gruppen ”Övriga” ingår bl.a. harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax

Öring

Ål

Röding

Övriga

Summa

Kräftor

sättfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2004

1 110

..

212

..

136

..

1 505

1

2005

1 039

..

223

..

135

..

1 462

1

2006

671

..

230

..

123

..

1 075

2

2007

838

..

192

..

149

..

1 227

1

2008

860

..

221

..

134

..

1 276

..

2009

651

..

212

..

113

..

993

1

2010

617

38

221

2

142

57

1 077

1

2011

666

52

237

2

88

19

1 064

1

2012

657

45

246

2

81

15

1 046

1

2013

679

35

202

1

86

13

1 016

0


 

Anm. Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2013 till 357 miljoner kronor, dvs. en ökning med 17 miljoner kronor eller 5 % jämfört med saluvärdet för år 2012. Med 258 miljoner kronor svarar regnbåge för 72 % av försäljningsvärdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2004–2013, miljoner kronor löpande priser

 

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Regnbåge

111,7

113,5

157,5

107,1

157,3

157,1

188,9

261,6

245,7

257,7

Röding

13,7

19,2

20,4

17,0

39,8

31,7

50,1

49,3

77,0

80,9

Ål

11,3

17,3

16,2

14,5

13,2

11,3

..

7,5

8,0

6,9

Övriga

7,0

5,7

11,2

6,0

13,2

11,5

..

9,1

9,3

11,9

Summa

143,7

155,7

205,3

144,6

223,5

211,6

253,7

327,5

340,0

357,4


 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2004–2013, löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter  redovisas.

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2013 till 78 miljoner kronor, en minskning med 5 miljoner jämfört med år 2012. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2014, ingår ej.

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2004–2013, miljoner kronor löpande priser

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Regnbåge

34,3

37,7

30,3

39,8

42,9

32,1

36,0

35,9

39,4

40,4

Lax

6,8

7,3

6,4

4,5

6,4

1,6

2,4

3,3

3,2

1,9

Öring

17,5

18,9

20,2

16,8

18,8

15,7

15,4

16,3

18,0

14,5

Röding

7,4

8,2

9,3

10,3

13,9

10,3

9,7

4,8

6,5

7,6

Ål

4,7

5,8

4,2

4,5

6,5

5,0

8,5

9,8

9,5

10,3

Flodkräfta

0,5

0,8

1,3

0,7

..

0,8

0,6

0,6

0,3

0,4

Signalkräfta

0,2

0,0

0,0

0,3

..

0,0

0,0

0,0

0,1

0,0

Övriga

4,9

4,2

4,3

3,7

3,7

2,7

7,1

6,2

5,7

3,1

Summa

76,2

82,8

76,0

80,6

92,2

68,1

79,7

76,9

82,7

78,2


 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2004–2013, miljoner kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 1 380 m3. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. ned­sänkt odling.

I tablå 14 redovisas matfiskproducenternas odlingsanläggningar för åren 2004 till 2013. Tablå 15 visar anläggningar för sättfiskproduktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna.

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Kassar

   antal

673

625

685

637

643

650

662

655

637

620

   volym, 1 000 m³

403

397

456

454

525

610

617

741

846

858

Dammar

   antal

79

81

73

50

53

55

78

56

61

58

   volym, 1 000 m³

158

230

206

105

123

135

130

123

116

155

Bassänger m.m.

   antal

334

344

346

278

278

146

122

132

118

135

   volym, 1 000 m³

4

4

4

3

3

1

1

2

1

3

Recirkulerande system

   antal

..

..

..

..

84

11

11

13

2

2

   volym, 1 000 m³

..

..

..

..

1

0

0

0

0

0


 

Anm. Uppgift om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

 

Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Kassar

   antal

280

313

335

345

336

294

295

246

250

308

   volym, 1 000 m³

33

40

44

56

50

38

45

39

42

72

Dammar

   antal

358

336

312

305

328

330

302

300

249

187

   volym, 1 000 m³

2 429

2 333

2 170

2 198

2 158

2 362

2 525

2 388

2 107

1 889

Bassänger m.m.

   antal

2 121

2 290

2 056

2 070

2 035

2 069

2 134

1 999

1 796

1 586

   volym, 1 000 m³

22

22

20

21

21

23

25

26

22

20

Recirkulerande system

   antal

..

..

..

..

115

115

115

55

55

29

   volym, 1 000 m³

..

..

..

..

1

1

1

1

1

2


 

Anm. Uppgift om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Odlingsband

   1 000 m

794

689

1 340

715

1 332

1 574

750

748

795

606

   vattenareal

   1 000 m2

206

164

1 421

264

1 269

1 610

336

256

340

272

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

Dammar

   antal

572

559

419

296

..

273

204

194

204

204

   volym,

   1 000 m

1 003

1 056

937

582

..

496

394

309

366

444

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Anm. Uppgifter redovisas ej år 2008.

 

 

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2013

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

202

244

   Kvinnor

46

41

Odling för utsättning

   Män

152

182

   Kvinnor

20

20

Summa

420

487


 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2013 beräknas till 487 000 timmar (285 000 timmar för konsumtions- och 202 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) och Sveriges lantbruksuniversitet redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och 2 i tabelldelen har sammanställts efter genomförda enkäter till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983–1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2013

 

Tusental