Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2011

JO 60 SM 1201

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2011

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

3

1

1

-

-

-

Uppsala

-

2

1

1

-

-

Södermanland

1

1

-

-

-

-

Östergötland

2

3

3

1

-

-

Jönköping

4

2

1

1

-

-

Kronoberg

-

5

1

-

-

-

Kalmar

7

2

5

3

-

-

Gotland

-

-

1

1

-

-

Blekinge

2

4

2

-

-

-

Skåne

6

2

5

-

-

-

Halland

2

2

1

-

-

-

Västra Götaland

5

6

-

1

14

1

Värmland

5

3

3

-

-

-

Örebro

1

5

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

4

5

-

-

-

-

Gävleborg

4

8

-

-

-

-

Västernorrland

5

2

-

-

-

-

Jämtland

13

5

-

-

-

-

Västerbotten

6

6

-

-

-

-

Norrbotten

9

8

1

-

-

-

Hela riket

79

72

25

8

14

1


 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2007–2011

Antal odlingar

Anm. Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2002–2011

 

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Regnbåge

117

110

103

85

83

76

73

77

80

70

Lax

1

-

-

-

-

-

1

-

-

-

Ål

4

3

2

3

3

2

2

1

1

1

Röding

17

15

15

14

11

14

17

14

15

12

Öring

7

5

6

5

6

7

7

4

3

3

Musslor

15

15

17

17

16

14

17

17

12

14

Kräftor

108

110

105

93

70

50

*)

40

30

25

Ostron

1

-

1

-

1

-

1

1

-

1


 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2002–2011

 

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Regnbåge

62

63

67

63

55

56

60

52

55

55

Lax

8

8

10

11

9

6

8

5

8

6

Ål

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Röding

32

25

22

25

24

23

23

20

20

23

Öring

50

52

50

49

47

44

48

45

47

45

Kräftor

16

13

9

8

10

8

*)

9

8

8

Övriga

16

17

17

13

12

13

13

9

13

12


 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 442 från odlingar som under 2011 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2012. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2011, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

62

..

..

-

-

-

Uppsala

-

..

..

..

-

-

Södermanland

..

..

-

-

-

-

Östergötland

..

15

..

..

-

-

Jönköping

15

..

..

..

-

-

Kronoberg

-

59

..

-

-

-

Kalmar

12

..

..

..

-

-

Gotland

-

-

..

..

-

-

Blekinge

..

30

..

-

-

-

Skåne

102

..

..

-

-

-

Halland

..

..

..

-

-

-

Västra Götaland

433

109

-

..

1 470

..

Värmland

1 528

86

..

-

-

-

Örebro

..

170

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

1 052

72

-

-

-

-

Gävleborg

20

143

-

-

-

-

Västernorrland

2 824

..

-

-

-

-

Jämtland

2 786

59

-

-

-

-

Västerbotten

2 744

42

-

-

-

-

Norrbotten

174

55

..

-

-

-

Hela riket

11 970

1 064

1

1

1 470

..


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2007–2011, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2011 till 10 140 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 11 970 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 29 % mer än 2010 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 90 % regnbåge, eller 9 106 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 10 745 ton. Detta är 37 % över det föregående årets regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2011 uppgick till 956 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 128 ton i hel färskvikt. Det är 14 % mindre än 2010 års uppgifter.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2011 uppgick till 1 470 ton jämfört med 1 382 ton år 2010.

Produktionen av ål för konsumtion skattas år 2011 till 90 ton.


Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art 1983–2011, hel färskvikt, ton

År

Regnbåge

Lax,

Ål

Röding

Summa

Musslor

Kräftor

öring

matfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1 567

28

2

1

1 598

1 498

0

1984

1 849

60

12

1

1 925

1 278

0

1985

2 532

81

41

5

2 665

415

0

1986

3 785

162

51

22

4 028

325

1

1987

4 388

224

90

27

4 743

2 556

1

1988

6 783

363

203

77

7 456

858

3

1989

6 634

771

166

98

7 693

241

4

1990

7 100

606

157

90

7 975

1 163

8

1991

5 834

273

141

85

6 352

1 643

8

1992

5 124

390

171

73

5 782

1 353

8

1993

4 865

8

169

114

5 179

737

11

1994

5 029

12

160

105

5 327

2 095

10

1995

5 772

25

139

85

6 040

1 521

12

1996

5 778

13

161

100

6 075

1 821

10

1997

4 875

3

189

183

5 276

1 425

8

1998

4 457

4

204

347

5 040

455

9

1999

4 458

12

222

386

5 109

954

9

2000

4 452

9

273

395

5 171

443

7

2001

5 255

18

200

786

6 286

1 444

6

2002

4 183

6

167

608

4 987

1 382

6

2003

4 886

1

170

324

5 404

1 742

7

2004

4 851

1

158

328

5 338

1 435

6

2005

4 968

1

222

439

5 630

1 069

6

2006

6 116

3

191

444

6 754

1 791

5

2007

4 366

4

175

374

4 919

1 168

3

2008

5 789

23

172

692

6 676

1 911

*)

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2

2010

7 859

..

..

1 307

9 260

1 382

1

2011

10 745

7

90

1 128

11 970

1 470

1


 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2011, hel färskvikt, ton

Län

Antal

 

Produktion,

 

odlingar

ton

 

Stockholm

3

62

Jönköping

4

15

Kalmar

6

12

Skåne

3

12

Västra Götaland

5

433

Värmland

5

1 528

Dalarna

4

1 052

Gävleborg

4

20

Västernorrland

5

2 824

Jämtland

12

2 411

Västerbotten

4

1 984

Norrbotten

8

174

Övriga län ¹

218

Uppsala

-

Södermanland

1

Östergötland

1

Kronoberg

-

Gotland

-

Blekinge

2

Halland

2

Örebro

1

Västmanland

-

Hela riket

70

 

10 745

 


 

1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen ökat från 7 065 till 10 186 ton mellan år 2010 och 2011. I gruppen 50,0 – 99,9 ton skattas produktionen till 100 ton jämfört med 345 ton året innan. De mindre odlingsgrupperna har redovisat ungefär samma produktionsvolymer de senaste två åren.

 

Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2011, hel färskvikt, ton

Odlingens

Antal

 

Produktion, ton

storlek

odlingar

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

15

10 186

50,0 - 99,9 ton

1

100

10,0 - 49,9 ton

12

381

0,5 - 9,9 ton

28

75

under 0,5 ton

14

3

Summa

70

 

10 745

 


 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött vatten. 30 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2011 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2002–2011, hel färskvikt, ton

 

Art

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Regnbåge

1 894

1 252

1 553

1 725

1 769

1 739

1 981

2 431

2 283

3 255

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Lax, öring

-

-

-

-

-

-

-

..

..

7

Musslor

1 382

1 742

1 435

1 069

1 791

1 168

1 911

2 125

1 382

1 470

Ostron

..

-

..

-

..

-

..

..

-

..


Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2011, hel färskvikt, ton

Kuststräcka

Antal

 

Produktion, ton

 

odlingar

hel färskvikt

Norra ostkusten

9

2 998

(län 21-25)

Södra ostkusten

9

91

(län 01-09)

Syd- och västkusten

3

166

(län 10-14)

Summa

21

 

3 255

 


 

*) Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Södra ostkusten: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län.
Syd- och västkusten: Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

 

Produktion i sötvatten

70 % av regnbågsproduktionen år 2011 skedde i sötvatten. All röding- och ålproduktion för konsumtion kom också från sådana odlingar.

 

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2002–2011, hel färskvikt, ton

Art

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Regnbåge

2 289

3 634

3 298

3 243

4 347

2 627

3 808

3 982

5 576

7 490

Röding

608

324

328

439

444

374

692

672

1 307

1 128

Lax, öring

6

1

1

1

3

4

23

..

..

..

Ål

167

170

158

222

191

175

172

..

..

90


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2011 uppgick till 1 064 ton vilket är något mindre än år 2010. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2012, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2011 avsåg till 63 % regnbåge, eller 666 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 237 ton eller 22 % av sättfiskproduktionen år 2011.

I gruppen ”Övriga” ingår bl.a. harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax

Öring

Ål

Röding

Övriga

Summa

Kräftor

sättfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2002

634

..

223

..

206

..

1 108

2

2003

699

..

214

..

163

..

1 108

0

2004

1 110

..

212

..

136

..

1 505

1

2005

1 039

..

223

..

135

..

1 462

1

2006

671

..

230

..

123

..

1 075

2

2007

838

..

192

..

149

..

1 227

1

2008

860

..

221

..

134

..

1 276

*)

2009

651

..

212

..

113

..

993

1

2010

617

..

221

..

142

57

1 077

1

2011

666

52

237

2

88

19

1 064

1


 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2011 till 328 miljoner kronor, dvs. en ökning med 74 miljoner kronor eller 29 % jämfört med saluvärdet för år 2010. Med 262 miljoner kronor svarar regnbåge för 80 % av försäljningsvärdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2002–2011, miljoner kronor löpande priser

 

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Regnbåge

99,3

116,9

111,7

113,5

157,5

107,1

157,3

157,1

188,9

261,6

Röding

24,7

14,0

13,7

19,2

20,4

17,0

39,8

31,7

50,1

49,3

Ål

10,4

11,1

11,3

17,3

16,2

14,5

13,2

11,3

..

7,5

Övriga

9,1

8,8

7,0

5,7

11,2

6,0

13,2

11,5

..

9,1

Summa

143,5

150,7

143,7

155,7

205,3

144,6

223,5

211,6

253,7

327,5


 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2002­2011, löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter  redovisas.

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2011 till 77 miljoner kronor, en minskning med 3 miljoner jämfört med år 2010. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2012, ingår ej.

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2002–2011, miljoner kronor löpande priser

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Regnbåge

26,7

30,6

34,3

37,7

30,3

39,8

42,9

32,1

36,0

35,9

Lax

5,9

4,0

6,8

7,3

6,4

4,5

6,4

..

..

3,3

Öring

18,9

19,4

17,5

18,9

20,2

16,8

18,8

15,7

15,4

16,3

Röding

8,6

10,3

7,4

8,2

9,3

10,3

13,9

10,3

9,7

4,8

Ål

4,0

2,7

4,7

5,8

4,2

4,5

6,5

..

..

9,8

Flodkräfta

0,7

0,4

0,5

0,8

1,3

0,7

*)

0,8

0,6

0,6

Signalkräfta

0,2

0,1

0,2

0,0

0,0

0,3

*)

0,0

0,0

0,0

Övriga

4,3

8,5

4,9

4,2

4,3

3,7

3,7

2,7

7,1

6,2

Summa

69,3

75,9

76,2

82,8

76,0

80,6

92,2

68,1

79,7

76,9


 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2002–2011, miljoner kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

 Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 1 130 m3. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. ned­sänkt odling.

I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive musselproducenternas odlings­anläggningar för åren 2002 till 2011. Tablå 15 visar anläggningar för sättfisk­produktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Kassar

   antal

752

771

673

625

685

637

643

650

662

655

   volym, 1 000 m³

328

430

403

397

456

454

525

610

617

741

Dammar

   antal

99

84

79

81

73

50

53

55

78

56

   volym, 1 000 m³

189

161

158

230

206

105

123

135

130

123

Bassänger mm

   antal

300

346

334

344

346

278

278

146

122

132

   volym, 1 000 m³

3

4

4

4

4

3

3

1

1

2

Recirkulerande system

   antal

84

11

11

13

   volym, 1 000 m³

 

 

 

 

 

 

1

0

0

0


 

 

Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Kassar

   antal

311

304

280

313

335

345

336

294

295

246

   volym, 1 000 m³

40

38

33

40

44

56

50

38

45

39

Dammar

   antal

314

363

358

336

312

305

328

330

302

300

   volym, 1 000 m³

2 291

2 431

2 429

2 333

2 170

2 198

2 158

2 362

2 525

2 388

Bassänger mm

   antal

2 152

2 122

2 121

2 290

2 056

2 070

2 035

2 069

2 134

1 999

   volym, 1 000 m³

23

21

22

22

20

21

21

23

25

26

Recirkulerande system

   antal

115

115

115

55

   volym, 1 000 m³

 

 

 

 

 

 

1

1

1

1


 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Odlingsband

   1 000 m

740

749

794

689

1 340

715

1 332

1 574

750

748

   vattenareal

   1 000 m2

185

187

206

164

1 421

264

1 269

1 610

336

256

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

 

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Dammar

   antal

652

508

572

559

419

296

*)

273

204

194

   volym,

   1 000 m

1 166

1 030

1 003

1 056

937

582

*)

496

394

309

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

*) Uppgifter redovisas ej år 2008.

 

 

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2011

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

178

199

   Kvinnor

29

31

Odling för utsättning

   Män

165

177

   Kvinnor

20

13

Summa

392

420


 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2011 beräknas till 420 000 timmar (230 000 timmar för konsumtions- och 190 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Fiskeriverket och fr.o.m. år 2011 baserat på uppgifter från Sveriges lantbruksuniversitet, redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga repro­duktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter en av Fiskeriverket respektive Sveriges lantbruksuniversitet genomförd enkät till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983-1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2011

 

Tusental