Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2009

JO 60 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2009

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

4

1

3

-

-

-

Uppsala

1

2

-

-

-

-

Södermanland

1

-

-

-

-

-

Östergötland

3

1

4

1

-

-

Jönköping

3

2

1

-

-

-

Kronoberg

1

5

3

-

-

-

Kalmar

5

3

8

3

-

-

Gotland

-

-

2

1

-

-

Blekinge

2

4

2

-

-

-

Skåne

4

3

7

1

-

-

Halland

3

2

3

-

-

-

Västra Götaland

6

4

3

2

17

1

Värmland

5

3

2

1

-

-

Örebro

1

6

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

4

5

-

-

-

-

Gävleborg

4

7

-

-

-

-

Västernorrland

5

2

-

-

-

-

Jämtland

14

8

1

-

-

-

Västerbotten

6

7

-

-

-

-

Norrbotten

11

6

1

-

-

-

Hela riket

83

71

40

9

17

1

 

 

 

 

 

 

 


 


Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2009

Antal odlingar

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2000 – 2009

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Regnbåge

121

128

117

110

103

85

83

76

73

77

Lax

3

1

1

-

-

-

-

-

1

-

Ål

3

3

4

3

2

3

3

2

2

1

Röding

18

23

17

15

15

14

11

14

17

14

Öring

13

10

7

5

6

5

6

7

7

4

Musslor

10

12

15

15

17

17

16

14

17

17

Kräftor

106

98

108

110

105

93

70

50

*)

40

Ostron

1

2

1

-

1

-

1

-

1

1


 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2000 – 2009

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Regnbåge

59

64

62

63

67

63

55

56

60

52

Lax

9

10

8

8

10

11

9

6

8

5

Ål

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Röding

25

26

32

25

22

25

24

23

23

20

Öring

44

54

50

52

50

49

47

44

48

45

Kräftor

12

15

16

13

9

8

10

8

*)

9

Övriga

10

13

16

17

17

13

12

13

13

9


 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 466 från odlingar som under 2009 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2010. Sådana odlingar ingår inte i någon av  tablåerna.

 

 

 



 

 

 

 

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, d.v.s. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2009, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

56

..

0

-

-

-

Uppsala

..

..

-

-

-

-

Södermanland

..

-

-

-

-

-

Östergötland

63

..

0

..

-

-

Jönköping

10

..

..

-

-

-

Kronoberg

..

49

0

-

-

-

Kalmar

13

8

0

0

-

-

Gotland

-

-

..

..

-

-

Blekinge

..

21

..

-

-

-

Skåne

..

25

1

..

-

-

Halland

22

..

..

-

-

-

Västra Götaland

634

137

0

..

2 125

..

Värmland

976

76

..

..

-

-

Örebro

..

153

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

782

71

-

-

-

-

Gävleborg

14

96

-

-

-

-

Västernorrland

1 881

..

-

-

-

-

Jämtland

387

68

..

-

-

-

Västerbotten

1 795

13

-

-

-

-

Norrbotten

186

55

..

-

-

-

Hela riket

7 225

993

2

1

2 125

..

 

 

 

 

 

 

 


För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2009, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

 

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2009 till 6 130 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 7 225 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 8 procent mer än 2008 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 89 procent regnbåge, eller 5 435 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 6 413 ton. Detta är 11 procent över det föregående årets regnbågsproduktion.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2009 uppgick till 2 125 ton jämfört med 1 911 ton år 2008.


Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax,

Ål

Röding

Summa

Musslor

Kräftor

öring

matfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1 567

28

2

1

1 598

1 498

0

1984

1 849

60

12

1

1 925

1 278

0

1985

2 532

81

41

5

2 665

415

0

1986

3 785

162

51

22

4 028

325

1

1987

4 388

224

90

27

4 743

2 556

1

1988

6 783

363

203

77

7 456

858

3

1989

6 634

771

166

98

7 693

241

4

1990

7 100

606

157

90

7 975

1 163

8

1991

5 834

273

141

85

6 352

1 643

8

1992

5 124

390

171

73

5 782

1 353

8

1993

4 865

8

169

114

5 179

737

11

1994

5 029

12

160

105

5 327

2 095

10

1995

5 772

25

139

85

6 040

1 521

12

1996

5 778

13

161

100

6 075

1 821

10

1997

4 875

3

189

183

5 276

1 425

8

1998

4 457

4

204

347

5 040

455

9

1999

4 458

12

222

386

5 109

954

9

2000

4 452

9

273

395

5 171

443

7

2001

5 255

18

200

786

6 286

1 444

6

2002

4 183

6

167

608

4 987

1 382

6

2003

4 886

1

170

324

5 404

1 742

7

2004

4 851

1

158

328

5 338

1 435

6

2005

4 968

1

222

439

5 630

1 069

6

2006

6 116

3

191

444

6 754

1 791

5

2007

4 366

4

175

374

4 919

1 168

3

2008

5 789

23

172

692

6 676

1 911

*)

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2


 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009.

 

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2009, hel färskvikt, ton

Län

Antal

 

Produktion,

 

odlingar

ton

 

Stockholm

4

56

Östergötland

3

63

Jönköping

3

10

Kalmar

5

13

Skåne

3

10

Halland

3

22

Västra Götaland

6

634

Värmland

5

976

Dalarna

4

782

Gävleborg

4

17

Västernorrland

5

1 881

Jämtland

12

53

Västerbotten

4

1 456

Norrbotten

10

185

Övriga län ¹

255

Uppsala

1

Södermanland

1

Kronoberg

1

Gotland

-

Blekinge

2

Örebro

1

Västmanland

-

Hela riket

77

 

6 413

 


 


1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter lämnas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen ökat från 4 981 till 5 674 ton mellan år 2008 och 2009. Bland mindre odlingar har produktionen däremot minskat under samma period.


Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2009, hel färskvikt, ton

Odlingens

Antal

 

Produktion, ton

storlek

odlingar

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

13

5 674

50,0 - 99,9 ton

3

253

10,0 - 49,9 ton

13

391

0,5 - 9,9 ton

31

92

under 0,5 ton

17

3

Summa

77

 

6 413

 


 

 

 

 

 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött vatten. 38 procent av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2009 från kust­baserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, d.v.s. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2000 – 2009, hel färskvikt, ton

 

Art

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Regnbåge

1 863

2 280

1 894

1 252

1 553

1 725

1 769

1 739

1 981

2 431

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Lax, öring

-

-

-

-

-

-

-

-

-

..

Musslor

443

1 444

1 382

1 742

1 435

1 069

1 791

1 168

1 911

2 125

Ostron

..

..

..

-

..

-

..

-

..

..


 

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2009, hel färskvikt, ton

Kuststräcka

Antal

 

Produktion, ton

 

odlingar

hel färskvikt

Norra ostkusten

9

2 065

(län 21-25)

Södra ostkusten

10

129

(län 01-09)

Syd- och västkusten

3

237

(län 10-14)

Summa

22

 

2 431

 


 

 

Produktion i sötvatten 

62 procent av regnbågsproduktion för konsumtion kom år 2009 från odlingar i sötvatten.

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2000 – 2009, hel färskvikt, ton

 

Art

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Regnbåge

2 589

2 975

2 289

3 634

3 298

3 243

4 347

2 627

3 808

3 982

Röding

395

786

608

324

328

439

444

374

692

..

Lax, öring

9

18

6

1

1

1

3

4

23

..

Ål

273

200

167

170

158

222

191

175

172

..


 

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2009 uppgick till 993 ton vilket är betydligt lägre än år 2008. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, d.v.s. förts över till produktionsåret 2010, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2009 avsåg till 66 procent regnbåge, eller 651 ton. Året innan var regnbåge i sättfiskproduktion 860 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 212 ton eller 21 procent av sättfiskproduktionen år 2009.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax

Öring

Ål

Röding

Summa

Kräftor

sättfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

558

..

225

..

144

998

2

2001

627

..

208

..

102

991

2

2002

634

..

223

..

206

1 108

2

2003

699

..

214

..

163

1 108

0

2004

1 110

..

212

..

136

1 505

1

2005

1 039

..

223

..

135

1 462

1

2006

671

..

230

..

123

1 075

2

2007

838

..

192

..

149

1 227

1

2008

860

..

221

..

134

1 276

*)

2009

651

..

212

..

113

993

1


 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedel­värdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2009 till 212 miljoner kronor, d.v.s. en minskning med 12 miljoner kronor eller 5 procent jämfört med saluvärdet för år 2008. Med 157 miljoner kronor svarar regnbåge för 74 procent av värdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2000 – 2009, miljoner kronor löpande priser

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Regnbåge

102,6

118,1

99,3

116,9

111,7

113,5

157,5

107,1

157,3

157,1

Röding

15,3

20,7

24,7

14,0

13,7

19,2

20,4

17,0

39,8

..

Ål

14,5

12,9

10,4

11,1

11,3

17,3

16,2

14,5

13,2

..

Övriga

7,2

10,9

9,1

8,8

7,0

5,7

11,2

6,0

13,2

..

Summa

139,7

162,5

143,5

150,7

143,7

155,7

205,3

144,6

223,5

211,6


 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009.

 

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2000 - 2009, löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009.

 

 

 

 

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2009 till 68 mil­joner kronor, en minskning med 24 miljoner jämfört med år 2008. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, d.v.s. förts över till produktionsåret 2010, ingår ej.

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2000 – 2009, milj.
kronor löpande priser

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Regnbåge

23,3

25,8

26,7

30,6

34,3

37,7

30,3

39,8

42,9

32,1

Lax

4,7

7,4

5,9

4,0

6,8

7,3

6,4

4,5

6,4

..

Öring

12,1

18,9

18,9

19,4

17,5

18,9

20,2

16,8

18,8

15,7

Röding

8,1

4,9

8,6

10,3

7,4

8,2

9,3

10,3

13,9

10,3

Ål

3,1

3,7

4,0

2,7

4,7

5,8

4,2

4,5

6,5

..

Flodkräfta

0,8

1,2

0,7

0,4

0,5

0,8

1,3

0,7

*)

0,8

Signalkräfta

0,3

0,1

0,2

0,1

0,2

0,0

0,0

0,3

*)

0,0

Övriga

2,4

3,2

4,3

8,5

4,9

4,2

4,3

3,7

3,7

2,7

Summa

54,7

65,2

69,3

75,9

76,2

82,8

76,0

80,6

92,2

68,1


 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas år 2009.

 


 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2000 – 2009, milj. kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

 Värden för kräftor ingår ej år 2008.

 

 

 

 

 

 

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 938 m3. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. ned­sänkt odling.

I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive musselproducenternas odlings­anläggningar för åren 2000 till 2009. Tablå 15 visar anläggningar för sättfisk­produktion år 2000 till 2009. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsan­läggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i under­sökningsblanketten. Fr.o.m. år 2000 inhämtades för första gången uppgifter uppdelade på matfisk- och sättfiskanläggningar. Det gör att uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Ett stort antal anläggningar som tidigare redovisats för matfisk har efter uppdelningen redovisats som sättfiskanlägg­ningar.
Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Kassar

   antal

783

806

752

771

673

625

685

637

643

650

   volym, 1 000 m³

306

367

328

430

403

397

456

454

525

610

Dammar

   antal

82

110

99

84

79

81

73

50

53

55

   volym, 1 000 m³

146

227

189

161

158

230

206

105

123

135

Bassänger mm

   antal

426

356

300

346

334

344

346

278

278

146

   volym, 1 000 m³

4

4

3

4

4

4

4

3

3

1

Recirkulerande system

   antal

84

11

   volym, 1 000 m³

 

 

 

 

 

 

 

 

1

0


 

 

Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Kassar

   antal

244

275

311

304

280

313

335

345

336

294

   volym, 1 000 m³

36

73

40

38

33

40

44

56

50

38

Dammar

   antal

308

346

314

363

358

336

312

305

328

330

   volym, 1 000 m³

2 257

2 340

2 291

2 431

2 429

2 333

2 170

2 198

2 158

2 362

Bassänger mm

   antal

1 653

2 089

2 152

2 122

2 121

2 290

2 056

2 070

2 035

2 069

   volym, 1 000 m³

17

22

23

21

22

22

20

21

21

23

Recirkulerande system

   antal

115

115

   volym, 1 000 m³

 

 

 

 

 

 

 

 

1

1


 

 

 

 

 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Odlingsband

   1 000 m

403

520

740

749

794

689

1 340

715

1 332

1 574

   vattenareal

   1 000 m2

119

135

185

187

206

164

1 421

264

1 269

1 610

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Dammar

   antal

646

601

652

508

572

559

419

296

*)

273

   volym,

   1 000 m

1 059

996

1 166

1 030

1 003

1 056

937

582

*)

496

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

*) Uppgifter redovisas ej år 2008.

 

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2009

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

199

190

   Kvinnor

40

26

Odling för utsättning

   Män

168

171

   Kvinnor

17

13

Summa

424

400


 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2009 beräknas till 400 000 timmar (216 000 timmar för konsumtions- och 184 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheternas uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

 

 

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från laxforskningsinstitutet (LFI) och fr.o.m. år 2000 baserat på uppgifter från Fiskeriverket, redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga repro­duktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter en av LFI respektive Fiskeriverket genomförd enkät till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983-1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983-2009

 

Tusental