Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2012

JO 60 SM 1301

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Antal odlingar
Försäljningsvärden
Odlingsanläggningar
Sysselsättning
Utsättning av lax- och havsöringsungar

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2012

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

3

1

1

-

-

-

Uppsala

1

1

1

1

-

-

Södermanland

-

1

-

-

-

-

Östergötland

2

3

4

1

-

-

Jönköping

4

2

1

1

-

-

Kronoberg

1

4

-

1

-

-

Kalmar

5

1

5

-

-

-

Gotland

-

-

2

1

-

-

Blekinge

2

3

2

-

-

-

Skåne

5

2

5

1

-

-

Halland

2

2

1

-

-

-

Västra Götaland

7

4

-

1

13

1

Värmland

3

3

2

-

-

-

Örebro

1

5

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

4

4

-

-

-

-

Gävleborg

5

7

-

-

-

-

Västernorrland

4

2

-

-

-

-

Jämtland

12

4

1

-

-

-

Västerbotten

6

3

-

-

-

-

Norrbotten

8

9

1

-

-

-

Hela riket

75

61

26

7

13

1


 

 

Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2008–2012

Antal odlingar

Anm. Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2003–2012

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Regnbåge

110

103

85

83

76

73

77

80

70

68

Lax

-

-

-

-

-

1

-

-

-

-

Ål

3

2

3

3

2

2

1

1

1

1

Röding

15

15

14

11

14

17

14

15

12

10

Öring

5

6

5

6

7

7

4

3

3

3

Musslor

15

17

17

16

14

17

17

12

14

13

Kräftor

110

105

93

70

50

*)

40

30

25

26

Ostron

-

1

-

1

-

1

1

-

1

1


 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2003–2012

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Regnbåge

63

67

63

55

56

60

52

55

55

52

Lax

8

10

11

9

6

8

5

8

6

5

Ål

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Röding

25

22

25

24

23

23

20

20

23

20

Öring

52

50

49

47

44

48

45

47

45

38

Kräftor

13

9

8

10

8

*)

9

8

8

6

Övriga

17

17

13

12

13

13

9

13

12

10


 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 436 från odlingar som under 2012 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2013. Sådana odlingar ingår inte i någon av tablåerna.

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2012, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholm

60

..

..

-

-

-

Uppsala

..

..

..

..

-

-

Södermanland

..

..

-

-

-

-

Östergötland

..

16

..

..

-

-

Jönköping

15

..

..

..

-

-

Kronoberg

..

57

..

-

-

-

Kalmar

10

..

..

..

-

-

Gotland

-

-

..

..

-

-

Blekinge

..

19

..

-

-

-

Skåne

104

..

..

-

-

-

Halland

..

..

..

-

-

-

Västra Götaland

1 120

119

-

..

1 308

..

Värmland

1 569

97

..

-

-

-

Örebro

..

185

-

-

-

-

Västmanland

-

-

-

-

-

-

Dalarna

333

91

-

-

-

-

Gävleborg

20

119

-

-

-

-

Västernorrland

2 655

..

-

-

-

-

Jämtland

3 014

47

-

-

-

-

Västerbotten

3 171

14

-

-

-

-

Norrbotten

180

82

..

-

-

-

Hela riket

12 447

1 046

2

1

1 308

..


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2008–2012, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2012 till 10 550 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 12 447 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 4 % mer än 2011 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 84 % regnbåge, eller 8 897 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 10 499 ton. Detta är något mindre än det föregående årets regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2012 uppgick till 1 567 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 849 ton i hel färskvikt. Det är hela 64 % mer än 2011 års uppgifter.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2012 uppgick till 1 308 ton jämfört med 1 470 ton år 2011.

Produktionen av ål för konsumtion skattas år 2012 till 93 ton.



 

Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art 1983–2012, hel färskvikt, ton

År

Regnbåge

Lax,

Ål

Röding

Summa

Musslor

Kräftor

öring

matfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1 567

28

2

1

1 598

1 498

0

1984

1 849

60

12

1

1 925

1 278

0

1985

2 532

81

41

5

2 665

415

0

1986

3 785

162

51

22

4 028

325

1

1987

4 388

224

90

27

4 743

2 556

1

1988

6 783

363

203

77

7 456

858

3

1989

6 634

771

166

98

7 693

241

4

1990

7 100

606

157

90

7 975

1 163

8

1991

5 834

273

141

85

6 352

1 643

8

1992

5 124

390

171

73

5 782

1 353

8

1993

4 865

8

169

114

5 179

737

11

1994

5 029

12

160

105

5 327

2 095

10

1995

5 772

25

139

85

6 040

1 521

12

1996

5 778

13

161

100

6 075

1 821

10

1997

4 875

3

189

183

5 276

1 425

8

1998

4 457

4

204

347

5 040

455

9

1999

4 458

12

222

386

5 109

954

9

2000

4 452

9

273

395

5 171

443

7

2001

5 255

18

200

786

6 286

1 444

6

2002

4 183

6

167

608

4 987

1 382

6

2003

4 886

1

170

324

5 404

1 742

7

2004

4 851

1

158

328

5 338

1 435

6

2005

4 968

1

222

439

5 630

1 069

6

2006

6 116

3

191

444

6 754

1 791

5

2007

4 366

4

175

374

4 919

1 168

3

2008

5 789

23

172

692

6 676

1 911

*)

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2

2010

7 859

..

..

1 307

9 260

1 382

1

2011

10 745

7

90

1 128

11 970

1 470

1

2012

10 499

6

93

1 849

12 447

1 308

2


 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2012, hel färskvikt, ton

Län

Antal

 

Produktion,

 

odlingar

ton

 

Stockholm

3

60

Jönköping

4

15

Kalmar

5

10

Västra Götaland

7

1 114

Värmland

3

1 569

Dalarna

4

333

Gävleborg

5

20

Västernorrland

4

2 655

Jämtland

11

2 493

Västerbotten

4

1 843

Norrbotten

8

180

Övriga län ¹

..

207

Uppsala

1

..

Södermanland

-

-

Östergötland

1

..

Kronoberg

1

..

Gotland

-

-

Blekinge

2

..

Skåne

2

..

Halland

2

..

Örebro

1

..

Västmanland

-

-

Hela riket

68

 

10 499

 


 

1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen minskat från 10 186 till 9 726 mellan år 2011 och 2012. I gruppen 50,0­–99,9 ton skattas produktionen till 349 ton jämfört med 100 ton året innan. De mindre odlingsgrupperna har redovisat ungefär samma produktionsvolymer de senaste två åren.

 

Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2012, hel färskvikt, ton

Odlingens

Antal

 

Produktion, ton

storlek

odlingar

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

12

9 726

50,0–99,9 ton

4

349

10,0–49,9 ton

12

349

0,5–9,9 ton

26

73

under 0,5 ton

14

2

Summa

68

10 499

 


 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött vatten. 29 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2012 från kustbaserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2003–2012, hel färskvikt, ton

 

Art

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Regnbåge

1 252

1 553

1 725

1 769

1 739

1 981

2 431

2 283

3 255

3 051

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Lax, öring

-

-

-

-

-

-

..

..

7

6

Musslor

1 742

1 435

1 069

1 791

1 168

1 911

2 125

1 382

1 470

1 308

Ostron

-

..

-

..

-

..

..

-

..

..


Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2012, hel färskvikt, ton

Kuststräcka

Antal

 

Produktion, ton

 

odlingar

hel färskvikt

Norra ostkusten

9

2 838

(län 21–25)

Södra ostkusten

8

86

(län 01–09)

Syd- och västkusten

3

127

(län 10–14)

Summa

20

 

3 051

 


 

Anm. Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Södra ostkusten: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län.
Syd- och västkusten: Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

Produktion i sötvatten

71 % av regnbågsproduktionen år 2012 skedde i sötvatten. All röding- och ålproduktion för konsumtion kom också från sådana odlingar.

 

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2003–2012, hel färskvikt, ton

Art

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Regnbåge

3 634

3 298

3 243

4 347

2 627

3 808

3 982

5 576

7 490

7 448

Röding

324

328

439

444

374

692

672

1 307

1 128

1 849

Lax, öring

1

1

1

3

4

23

..

..

..

..

Ål

170

158

222

191

175

172

..

..

90

93


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2012 uppgick till 1 046 ton vilket är något mindre än år 2011. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2013, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2012 avsåg till 63 % regnbåge, eller 657 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 246 ton eller 24 % av sättfiskproduktionen år 2011.

I gruppen ”Övriga” ingår bl.a. harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax

Öring

Ål

Röding

Övriga

Summa

Kräftor

sättfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2003

699

..

214

..

163

..

1 108

0

2004

1 110

..

212

..

136

..

1 505

1

2005

1 039

..

223

..

135

..

1 462

1

2006

671

..

230

..

123

..

1 075

2

2007

838

..

192

..

149

..

1 227

1

2008

860

..

221

..

134

..

1 276

*)

2009

651

..

212

..

113

..

993

1

2010

617

..

221

..

142

57

1 077

1

2011

666

52

237

2

88

19

1 064

1

2012

657

45

246

2

81

15

1 046

1


 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedelvärdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2012 till 340 miljoner kronor, dvs. en ökning med 12 miljoner kronor eller 4 % jämfört med saluvärdet för år 2011. Med 246 miljoner kronor svarar regnbåge för 72 % av försäljningsvärdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor löpande priser

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Regnbåge

116,9

111,7

113,5

157,5

107,1

157,3

157,1

188,9

261,6

245,7

Röding

14,0

13,7

19,2

20,4

17,0

39,8

31,7

50,1

49,3

77,0

Ål

11,1

11,3

17,3

16,2

14,5

13,2

11,3

..

7,5

8,0

Övriga

8,8

7,0

5,7

11,2

6,0

13,2

11,5

..

9,1

9,3

Summa

150,7

143,7

155,7

205,3

144,6

223,5

211,6

253,7

327,5

340,0


 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2003–2012, löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter  redovisas.

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2012 till 83 miljoner kronor, en ökning med 6 miljoner jämfört med år 2011. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2013, ingår ej.

 

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor löpande priser

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Regnbåge

30,6

34,3

37,7

30,3

39,8

42,9

32,1

36,0

35,9

39,4

Lax

4,0

6,8

7,3

6,4

4,5

6,4

..

..

3,3

3,2

Öring

19,4

17,5

18,9

20,2

16,8

18,8

15,7

15,4

16,3

18,0

Röding

10,3

7,4

8,2

9,3

10,3

13,9

10,3

9,7

4,8

6,5

Ål

2,7

4,7

5,8

4,2

4,5

6,5

..

..

9,8

9,5

Flodkräfta

0,4

0,5

0,8

1,3

0,7

*)

0,8

0,6

0,6

0,3

Signalkräfta

0,1

0,2

0,0

0,0

0,3

*)

0,0

0,0

0,0

0,1

Övriga

8,5

4,9

4,2

4,3

3,7

3,7

2,7

7,1

6,2

5,7

Summa

75,9

76,2

82,8

76,0

80,6

92,2

68,1

79,7

76,9

82,7


 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2003–2012, miljoner kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

 Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 1 330 m3. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. ned­sänkt odling.

I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive musselproducenternas odlings­anläggningar för åren 2003 till 2012. Tablå 15 visar anläggningar för sättfisk­produktion under samma tidsperiod. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsanläggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i undersökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kassar

   antal

771

673

625

685

637

643

650

662

655

637

   volym, 1 000 m³

430

403

397

456

454

525

610

617

741

846

Dammar

   antal

84

79

81

73

50

53

55

78

56

61

   volym, 1 000 m³

161

158

230

206

105

123

135

130

123

116

Bassänger m.m.

   antal

346

334

344

346

278

278

146

122

132

118

   volym, 1 000 m³

4

4

4

4

3

3

1

1

2

1

Recirkulerande system

   antal

84

11

11

13

2

   volym, 1 000 m³

 

 

 

 

 

1

0

0

0

0


 

 

Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Kassar

   antal

304

280

313

335

345

336

294

295

246

250

   volym, 1 000 m³

38

33

40

44

56

50

38

45

39

42

Dammar

   antal

363

358

336

312

305

328

330

302

300

249

   volym, 1 000 m³

2 431

2 429

2 333

2 170

2 198

2 158

2 362

2 525

2 388

2 107

Bassänger m.m.

   antal

2 122

2 121

2 290

2 056

2 070

2 035

2 069

2 134

1 999

1 796

   volym, 1 000 m³

21

22

22

20

21

21

23

25

26

22

Recirkulerande system

   antal

115

115

115

55

55

   volym, 1 000 m³

 

 

 

 

 

1

1

1

1

1


 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Odlingsband

   1 000 m

749

794

689

1 340

715

1 332

1 574

750

748

795

   vattenareal

   1 000 m2

187

206

164

1 421

264

1 269

1 610

336

256

340

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

 

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Dammar

   antal

508

572

559

419

296

*)

273

204

194

204

   volym,

   1 000 m

1 030

1 003

1 056

937

582

*)

496

394

309

366

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

*) Uppgifter redovisas ej år 2008.

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2012

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

181

212

   Kvinnor

35

35

Odling för utsättning

   Män

136

159

   Kvinnor

18

14

Summa

370

420


 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2012 beräknas till 420 000 timmar (247 000 timmar för konsumtions- och 173 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från Havs- och vattenmyndigheten (tidigare Fiskeriverket) redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga reproduktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter genomförda enkäter till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983–1990 i tusental artificiella smolt­enheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2012

 

Tusental