STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2011:1

 

Manlig och kvinnlig delaktighet i ledningen av svenska jordbruksföretag 1999-2007

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

1. Inledning
2. Bakgrund
3. Manlig och kvinnlig delaktighet i ledningen av jordbruksföretag

1. Inledning

1.1   Bakgrund

Andelen sysselsatta kvinnor i jordbruket nådde sin bottennotering år 1999, då endast runt 30 % av alla sysselsatta var kvinnor. Sedan dess ökade andelen gradvis för att 2007 nå 39 %, endast en procentenhet från de 40 som krävs för att yrket ska klassas som jämställt. För att hitta en lika hög andel sysselsatta kvinnor i jordbruket får vi leta oss tillbaka ända till 1965, då kvinnorna utgjorde 39,5 % av det totala antalet sysselsatta. Andelen kvinnor är högst bland familjemedlemmar som arbetar i enskilda företag och lägst bland andra stadigvarande anställda. Av familjemedlemmar som är med och arbetar i samt driver enskilda företag, låg andelen kvinnor på 41,6 % år 2007. Även här får vi gå tillbaka till 1965 för att hitta lika hög andel kvinnor.

Figur C. Andelen sysselsatta kvinnor i jordbruket från år 1964 till 2007, uppdelat på anställningsgrupper*

Trots den relativt höga kvinnliga sysselsättningen 2007 angav endast 9 % av de juridiska och 15 % av de enskilda jordbruksföretagen att företaget drevs av en kvinna. För de juridiska bolagen minskade andelen kvinnliga driftsledare från 11,5 % 1999 till 9 % 2003 och var sedan oförändrad till 2007. För de enskilda företagen var utvecklingen den motsatta. Andelen kvinnliga företagare var år 1999 10 %, år 2003 hade siffran ökat 1,5 procentenhet, år 2005 ytterligare en procentenhet och 2007 var andelen kvinnliga driftsledare drygt 15 %. Eftersom de enskilda företagen representerar ungefär 93 % av alla företag inom jordbruket har trenden under perioden varit en ökande andel kvinnor i ledningen av jordbruksföretag.

 

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) gjorde sommaren 2009 en undersökning bland sina medlemmar med avsikt att belysa hur den operativa ledningen inom företagen i de gröna näringarna såg ut**. Totalt 4 000 medlemmar svarade och resultatet visade att den egentliga andelen företag inom de gröna näringarna med en kvinna i ledningen troligtvis är högre än vad som hittills visats i den officiella statistiken. Jordbruksföretag drivna av fysisk person, enskilda företag, drivs i praktiken ofta som ett familjeföretag under ledning av både mannen och kvinnan. I undersökningarna till den officiella statistiken kan endast en person stå som ansvarig företagare för jordbruket, vilket möjligen medfört att den kvinnliga delen av företagandet osynliggjorts i den officiella statistiken. Bland företagen som svarade på LRF:s undersökning 2009 hade 38 % en kvinna i ledningen, ensam eller i delat ledarskap med sin partner.

 

1.2   Syftet med rapporten

Syftet med denna rapport är att belysa hur andelen kvinnor i ledningen av jordbruksföretag sett ut och utvecklats mellan åren 1999 och 2007. Dels presenteras uppgifter om företagare och driftsledare med den inom den officiella statistiken traditionella definitionen, där endast en person kan stå som företagare/driftsledare. Dels tillkommer ett nytt sätt att betrakta företagandet, där personen eller personerna som arbetar flest timmar i företaget anses utgöra företagsledningen. Det nya sättet att se på ledningen i företaget tillåter att ett företag leds av en ensam person eller av makar/sambos tillsammans.

För att ge en bild, inte bara av hur många ledarna i företagen är till antalet, utan dessutom hur många timmar som läggs i företaget, presenteras också andelen som arbetar heltid och genomsnittligt antal timmar som läggs i företaget. Även hur förhållandet mellan män och kvinnor ser ut inom de olika driftsinriktningarna tas upp, eftersom olika inriktningar generellt kräver olika stora arbetsinsatser och en del av inriktingarna kanske traditionellt oftare haft en större andel kvinnor/män som ledare än andra. För att ge läsaren en helhetsbild av arbetsinsatserna i jordbruket inleds rapporten med ett kapitel om alla sysselsatta i jordbruket.

 

1.3   Definitioner

AWU = Annual Working Units = Årsverken. Med ett årsverke avses en årlig arbetstid på minst 1 800 timmar.

Småbruk = Ett jordbruk som uppskattningsvis kräver mindre än 400 timmars arbetsinsats per år. Detta innebär att ett småbruk per definition inte kan kräva någon som arbetar heltid med jordbruket.

Företagare = Den som har det ekonomiska och juridiska huvudansvaret för företaget. Varje företag har själv fått ange vem denna person är och det är alltid endast en person. Företagare finns endast på enskilda företag.

Driftsledare = Den som är ansvarig för den dagliga driften på företaget räknas som driftsledare. Driftsledaren har angetts av företagen själva, finns både på juridiska bolag och enskilda företag och är alltid endast en person. Oftast är driftsledaren på ett enskilt företag samma person som företagaren, men det finns undantag.

Delaktighet i företagsledningen = Den som lägger flest timmar på jordbruksföretaget antas ha högst delaktighet i företagandet.

I undersökningarna som ligger till grund för rapporten har företagen själva fyllt i uppgifter om hur många timmar företagaren och partnern till företagaren arbetar i jordbruksföretaget, inom bestämda tidsintervall. Då båda parter ligger inom samma intervall anses företagsledandet vara gemensamt; arbetar någon av patnerna mer än den andra anses den som arbetar mest ha högst delaktighet. Eftersom arbetstiden inte anges i exakta timmar utan i fem bestämda tidsintervall är det givetivis både möjligt och troligt att parterna i somliga företag hamnar i samma intervall, trots att den ene arbetar mer än den andre. Dessa kommer anses ha gemensamt ledande trots att så kanske inte är fallet.

Att båda partners hamnar inom samma intervall händer oftare när jordbruket som bedrivs är ett småbruk. Då småbruk per definition kräver färre timmar än övriga driftsinriktningar är det vanligare att de som arbetar i företaget hamnar i det lägsta tidsintervallet, vilket motsvarar en arbetstid på upp till 25 % av ett årsverke. Detta kan vara en bidragande orsak till varför företag med gemensamt företagsledande driver småbruk i större utsträckning än när företaget leds av en person (tablå Q).

Eftersom delaktighet i företagsledandet endast är relevant för dem som lever tillsammans med någon läggs fokus på jordbruksföretagen där det finns en partner till företagaren i berörda avsnitt.

Företag kan naturligtvis också drivas i andra konstillationer som till exempel två syskon ihop eller förälder och barn tillsammans. I den här rapporten tittar vi dock endast på i hur stor utsträckning som makar/sambos driver jordbruksföretag ihop.

Definitionen av delaktighet utgår från att om företagaren och hans eller hennes maka/make eller sambo arbetar ungerfär lika mycket i företaget, så är de också båda lika delaktiga i ledningen av företaget. Om de båda pesonerna inte arbetar lika mycket i företaget anses den som arbetar mest vara den som leder företaget. Det innebär ett antagande om att delaktighet i ledningen av företaget styrs av arbetstiden i företaget. Den som arbetar mer än den andre i ett par förutsätts vara den som fattar de strategiska besluten. Så behöver naturligtivs inte vara fallet. Det kan vara så att den som arbetar minst i företaget är den som ensam bestämmer och fattar strategiska beslut. För denna definition antar vi dock att arbetstiden styr delaktigheten i företagsledningen.

 

1.4   Underlag till statistiken

Beräkningarna bygger på uppgifter från Lantbruksregistret (LBR) år 1999, 2003, 2005 och 2007. År 1999 gjordes en totalundersökning bland alla Sveriges jordbrukare, övriga år baseras siffrorna på urvalsundersökningar.

För undersökningarna år 1999 och 2003 har man inte frågat efter kön på de tillfälligt anställda, varför den totala andelen sysselsatta kvinnor inte kan anges exakt. Dock kan andelen kvinnor bland de stadigvarande sysselsatta fortfarande jämföras med övriga års siffror.

I totalundersökningen 1999 frågade man endast efter partner om denna också var sysselsatt i jordbruket. Detta medför att andelen företagare som inte angett partner blir mycket högre än för övriga år och i de jämförelser som görs med hänsyn till individens civilstånd är 1999 års siffror inte jämförbara med övriga års. Undantaget är siffror för gemensam delaktighet i jordbruksföretagandet då båda makar eller sambor arbetar lika mycket, där siffrorna är direkt jämförbara över åren.

År 2005 övergick det tidigare arealbaserade stödet till att bli gårdsbaserat och fler små jordbruksföretag blev stödberättigade. En hel del av dessa företag hade tidigare inte funnits med i några register, men kunde nu fångas upp i undersökningarna till den officiella statistiken. Därför finns det en ökning på nästan 10 000 småbruksföretag mellan år 2003 och 2005.

 

2. Bakgrund

2.1. Sysselsättning i jordbruket

År 2007 var totalt 177 615 personer sysselsatta inom jordbruket. Detta var en liten ökning jämfört med år 1999 då jordbruket sysselsatte totalt 177 068 personer, och en kraftigare ökning från år 2003 och 2005 då 167 950 respektive 173 883 var sysselsatta.

Andelen sysselsatta kvinnor har under samma period ökat stadigt. Knappt en tredjedel av de sysselsatta år 1999 var kvinnor. Andelen ökade med en procentenhet till år 2003, ytterligare en procentenhet till 2005 och med fyra procentenheter år 2007 upp till 39 %, vilket är snudd på att klassas som ett jämställt yrke dit yrken med könsfördelning på minst 40/60 räknas. Antal sysselsatta redovisas i tabell 1, 2 och 3.

 

Figur D. Antal sysselsatta i jordbruket 1999 till 2007, uppdelat på män och kvinnor

Trots att antalet sysselsatta inom jordbruket ökade under perioden, sjönk antalet arbetstimmar. Varje sysselsatt individ arbetade i genomsnitt färre timmar år 2007 än de gjort under något tidigare år. Genomsnittligt antal timmar per sysselsatt låg relativt stadigt på runt 750 timmar/person under åren 1999 till 2005 för att sedan minska i snabb takt. År 2007 arbetade genomsnittspersonen i jordbruket 663 timmar, en minskning med drygt elva procentenheter från 2005. Den procentuella minskningen i arbetstid mellan 1999 och 2007 var störst för kvinnorna och i tablå A syns att skillnaden mellan kvinnor och män främst fanns hos de stadigvarande sysselsatta. Bland tillfälligt sysselsatta arbetade kvinnor och män ungefär lika många timmar per person.

Tablå A. Genomsnittligt antal timmar i jordbruket, uppdelat på olika anställningsgrupper och kön

Anställningsgrupp

1999

2003

2005

2007

Stadigvarande sysselsatta

822

846

805

704

Varav män

920

945

906

847

Varav kvinnor

621

651

615

485

 

 

 

 

 

Tillfälligt sysselsatta

231

219

288

243

Varav män

..

..

288

248

Varav kvinnor

..

..

290

233

 

 

 

 

 

Totalt antal tim/pers

755

757

747

663

Varav män

..

..

837

789

Varav kvinnor

.. 

 ..

577

466

 

2.2 Arbetstid i jordbruket

Ett årsverke (AWU = Annual Working Unit) är i jordbruket en arbetstid på 1 800 timmar. År 2007 var det totala antalet årsverken för hela jordbruket 65 458 stycken. År 2005, då jordbruket sysselsatte 3 700 färre än 2007 låg siffran på 72 162. Tiden varje individ lägger på jordbruket hade alltså minskat, vilket också kan ses i tablå A. År 2003 var antal årsverken 70 662 stycken och 1999 låg siffran på 74 242.

Tablå B. Antal årsverken av stadigvarande anställda

 

Årsverken av stadigvarande anställda

 

1999

2003

2005

2007

Totalt

71646

67782

69014

63361

Varav män

53978

50238

50832

46075

Varav kvinnor

17668

17544

18182

17286

 

 

 

 

 

 

Kvinnornas andel av det totala antalet årsverken har sedan 1999 stadigt ökat, från knappt 25 till drygt 27 % år 2007 (se figur E). Trots att genomsnittkvinnan la färre timmar på jordbruket 2007 än 1999, hade alltså andelen av det totala jordbruksarbetet som utförs av kvinnor ökat. Detta kan förklaras av att andelen kvinnor hade ökat mer än vad varje kvinnas genomsnittliga arbetstid inom jordbruket minskat under perioden. Antal årsverken för olika anställningsgrupper och företagskategorier finns i tabell 4, 5 och 6.

Figur E. Andelen av de stadigvarande anställdas årsverken som utförts av kvinnor

 

Andelen stadigvarande sysselsatta som arbetar heltid i jordbruket (minst 1800 h/år) har mellan 1999 och 2007 minskat med sex procentenheter, från 22 till 16 % (se figur F). Den största minskningen för män skedde mellan 2003 och 2005, då andelen som arbetade heltid minskade från 28 till 25 %. För kvinnorna skedde den största förändringen mellan 2005 och 2007, då andelen heltidsarbetande i jordbruket minskade från tio till 6 %.

 

Figur F. Andel som arbetar heltid av de stadigvarande sysselsatta, totalt och uppdelat på kön

Tittar man på de enskilda företagens utveckling, är den procentuella minskningen av heltidsarbetande mellan 1999 och 2007 störst för företagaren. År 1999 arbetade nästan 27 % av företagarna heltid inom jordbruksföretaget, en siffra som 2007 hade minskat till knappa 22 %. Skillnaden var tydligast för männen.

Generellt arbetade kvinnorna i lägre grad än männen heltid inom företagen i alla företagskategorier och i alla anställningsgrupper. Skillnaden i enskilda företag var tydligast bland de stadigvarande anställda som inte tillhör familjen, där andelen män som arbetade heltid låg runt 30 % under aktuell period medan andelen kvinnor legat runt 15 % (se tablå C). Minst skillnad mellan kvinnor och män var det för partnern till företagaren där en sådan fanns. År 1999 och 2003 arbetade cirka 10 % av både manliga och kvinnliga partners heltid i jordbruksföretaget. Andelen minskade sedan mer för kvinnorna än för männen, och låg 2007 på 8,0 % för männen och 5,4 % för kvinnorna.

Tablå C. Andelen heltidsarbetande på enskilda företag på olika anställningsgrupper

Anställningsgrupp

1999

2003

2005

2007

Företagare

26,6%

28,3%

23,4%

21,8%

Män

28,3%

30,1%

24,9%

23,8%

Kvinnor

11,7%

14,5%

12,8%

10,9%

 

 

 

 

 

Partners

9,7%

10,3%

8,0%

5,8%

Män

11,4%

11,7%

9,5%

8,0%

Kvinnor

9,5%

10,1%

7,7%

5,4%

 

 

 

 

 

Övrig familj

10,6%

9,1%

10,4%

7,7%

Män

12,8%

11,1%

12,1%

9,4%

Kvinnor

4,2%

4,1%

6,0%

3,5%

 

 

 

 

 

Övriga stadigvarande

28,5%

23,5%

27,5%

25,6%

Män

32,5%

27,3%

31,2%

29,5%

Kvinnor

14,7%

12,0%

16,2%

14,6%

 

 

 

 

 

Totalt

20,0%

25,2%

17,2%

14,5%

Män

..

..

21,8%

20,0%

Kvinnor

..

..

8,7%

6,5%

 

 

År 2007 låg andelen heltidsarbetande anställda i de juridiska bolagen på knappt 44 % totalt, 50 % för männen och 27 % för kvinnorna (tablå D). För den totala andelen heltidsarbetande var detta en ökning med en procentenhet från 1999. Andelen heltidsarbetande manliga driftsledare och stadigvarande anställda förändrades inte mycket mellan 1999 och 2007, medan andelen kvinnliga driftsledare ökade med sju procentenheter under perioden. Generellt var betydligt högre andel av dem som var anställda på juridiska bolag heltidsarbetande inom jordbruket jämfört med dem som var anställda på enskilda företag.

Tablå D. Andelen heltidsarbetande på juridiska aktiebolag

Anställning\Årtal

1999

2003

2005

2007

Driftsledare

50,5%

54,6%

52,8%

52,0%

Män

53,9%

56,6%

53,9%

53,9%

Kvinnor

24,7%

34,9%

43,1%

31,8%

 

 

 

 

 

Övriga stadigvarande

38,8%

37,4%

39,3%

38,7%

Män

46,6%

43,5%

48,4%

45,9%

Kvinnor

26,7%

28,0%

24,4%

25,8%

 

 

 

 

 

Totalt

42,8%

42,6%

44,1%

43,7%

Män

..

..

50,8%

49,7%

Kvinnor

..

..

26,6%

26,9%

 

Arbetstiden är endast den tid individerna lägger på jordbruksverksamheten i företaget. Om samma företag också bedriver något slags kombinationsverksamhet räknas arbetstimmarna som läggs på detta inte in.

 

2.3 Driftsinriktning i jordbruket

Olika driftsinriktningar inom jordbruket kräver generellt olika stora arbetsinsatser. I tablå E visas antal jordbruksföretag inom varje inriktning för 1999, 2003, 2005 och 2007 med totalt antal årsverken som gjordes inom varje inriktning, för att ge en bild av hur stor del av den totala arbetsinsatsen som läggs på de olika inriktiningarna. Tablå F visar genomsnittligt antal årsverken per företag för att ge en uppfattning om vilka företagsinriktningar som kräver mer respektive mindre arbete.

Tablå E. Företagens driftsinriktning med antal årsverken inom varje inriktning

 

1999

2003

2005

2007

 

Antal ftg

Antal AWU

Antal ftg

Antal AWU

Antal ftg

Antal AWU

Antal ftg

Antal AWU

Växtodling varav:

15138

17279

20403

20000

20842

21064

19849

17306

Jordbruksväxt

12474

10924

18430

14608

18778

15100

17765

13439

Trädgårdsväxt

1965

5102

1376

4144

1313

4543

1315

2586

Blandad växtodling

699

1253

597

1248

751

1421

769

1281

Husdjur varav:

30503

42224

26001

36151

24325

34615

22601

31350

Köttdjur

11125

9801

10655

9933

10742

10416

10435

10083

Mjölkkor

12522

22881

8520

16794

7542

15830

6300

13670

Övriga husdjur

6856

9542

6826

9424

6041

8369

5866

7597

Blandat jordbruk

5194

6151

6254

7740

5715

6886

5378

6404

Småbruk

30572

8588

15230

6771

24926

9597

24781

10398

Totalt

81407

74242

67888

70662

75808

72162

72609

65458

 

 

 

 

Tablå F. Antal årsverken/företag inom varje driftsinriktning

 

1999

2003

2005

2007

 

AWU/ftg

AWU/ftg

AWU/ftg

AWU/ftg

Växtodling varav:

1,14

0,98

1,01

0,87

Jordbruksväxt

0,88

0,79

0,80

0,76

Trädgårdsväxt

2,60

3,01

3,46

1,97

Blandad växtodling

1,79

2,09

1,89

1,67

Husdjur varav:

1,38

1,39

1,42

1,39

Köttdjur

0,88

0,93

0,97

0,97

Mjölkkor

1,83

1,97

2,1

2,17

Övriga husdjur

1,39

1,38

1,39

1,30

Blandat jordbruk

1,18

1,24

1,2

1,19

Småbruk

0,28

0,44

0,39

0,42

Totalt

0,91

1,04

0,95

0,90

 

Antal småbruk minskade från över 30 000 år 1999 till drygt 15 000 år 2003 och ökade sedan till knappt 25 000 år 2005. Att antal småbruk ökat så markant från 2003 till 2005 beror på ändrade stödregler. År 2005 ändrades arealstödet till gårdsstöd, vilket fick till följd att även mindre företag kunde söka stöd och antalet småbruk som fångades upp i den officiella statistiken ökade avsevärt. Småbruk var den driftsinriktning med flest företag (undantaget år 2003 då företag med inriktning mot jordbruksväxter var flest) men med lägst arbetsinsats per företag. Ett jordbruk räknas som småbruk när det beräknas kräva en arbetsinsats på mindre än 400 timmar varje år. Uppgifterna om arbetstid i tablå E och F grundar sig på företagens egna uppgifter om hur mycket tid de arbetade i företaget. Den genomsnittliga arbetstiden per företag för småbruk låg på mer än 400 timmar under alla år. Den var lägst år 1999 med 504 timmar/företag och högst år 2003 med 792 timmar/företag.

De företag som kräver stora arbetsinsatser är främst de som är inriktade på mjölkkor eller odling av trädgårdsväxer. För trädgårdsföretag har arbetsinsatsen per företag varierat mellan åren, medan den för mjölkföretagen ökat stadigt samtidigt som antal mjölkföretag nästan halverats mellan 1999 och 2007. De tekniska framsteg som gjorts har medfört större och effektivare företag som arbetar med mjölkproduktion.

Antal företag som ägnade sig åt husdjursskötsel minskade kontinuerligt under perioden och antalet växtföretag ökade något (se figur G). År 1999 var de stora inriktningarna husdjursskötsel och småbruk med knappt 40 % av företagen vardera (se figur H). År 2007 hade företagen med växtodling och husdjursföretagen ungefär lika stor andel och småbruken var några procentenheter fler. Andelen småbruk ökade från 22 till 33 % då stödreglerna ändrades och ökade ytterligare lite till 34 % år 2007.

 

Figur G. Antal företag inom varje driftsinriktning under aktuell period

Figur H. Andel företag inom varje driftsinriktning under aktuell period

3. Manlig och kvinnlig delaktighet i ledningen av jordbruksföretag

3.1 Driftsledare

Driftsledare är den individ som är ansvarig för den dagliga driften på ett jordbruksföretag. För enskilda företag är detta ofta samma person som företagaren. Därför läggs lite extra vikt vid de juridiska bolagen i detta avsnitt och jämförelser görs mellan enskilda företag och juridiska bolag.

Tablå G. Antal driftsledare

 

1999

2003

2005

2007

Juridiska aktiebolag

5491

4928

5087

4694

Varav män

4860

4489

4616

4273

Varav kvinnor

631

439

471

421

Enskilda företag

75916

62960

70721

67915

Varav män

68629

56051

62553

58363

Varav kvinnor

7287

6909

8168

9552

Totalt

81407

67888

75808

72609

Varav män

73489

60540

67169

62636

Varav kvinnor

7918

7348

8639

9973

 

År 2007 fanns det 72 609 jordbruksföretag i Sverige varav 9 973 stycken, eller knappt 14 % hade en kvinnlig driftsledare. Andelen kvinnliga driftsledare i samtliga företagskategorier har ökat med fyra procentenheter från år 1999, då andelen var knappt 10 %. För de juridiska bolagen har utvecklingen varit den motsatta; andelen har minskat från 11,5 % år 1999 till 9 % år 2007.

 

Figur I. Utvecklingen av andelen kvinnliga driftsledare från 1999 till 2007

Andelen driftsledare som arbetade heltid med företaget var väsentligt högre för dem som drev juridiska bolag än för dem som drev enskilda företag under samtliga år (se figur I). Det fanns också stora skillnader mellan hur stor andel av de manliga och de kvinnliga driftsledarna som arbetade heltid i företaget.

I enskilda företag ökade andelen heltidsarbetande kvinnliga driftsledare från 13 % år 1999 till drygt 17 % år 2003 för att sedan sjunka igen till år 2007 då de nådde en bottennotering på drygt 12 %. För männen inom samma företagskategori har utvecklingen varit liknande, även om andelen ligger ungefär tio procentenheter högre för år 2005 och 2007. För de tidigare åren var skillnaderna mellan män och kvinnor ännu större.

I juridiska bolag varierade andelen kvinnliga driftsledare som arbetar heltid kraftigt mellan åren, vilket delvis är en följd av att antal företag som både är juridiska och har en kvinnlig driftsledare är så få att varje företag väger tyngre än för övriga kategorier och tillfälligheter kan få en större inverkan. Andelen heltidsarbetande låg under perioden mellan knappt 25 och drygt 43 % för kvinnorna. Av de manliga driftsledarna i juridiska bolag arbetade mer än hälften, cirka 55 %, heltid under alla åren.

 

Figur J. Andel av driftsledarna som arbetade heltid i företaget (notera att skalorna skiljer sig mellan figurerna)

En driftsledare på ett juridiskt aktiebolag arbetade i snitt 1 272 timmar inom företaget år 2007 (se tablå J), vilket motsvarar 70 % av en heltidstjänst. För både män och kvinnor var detta en ökning från 1999, och en minskning från 2003 och 2005. Ökningen från 1999 var tydligt störst för kvinnorna, där arbetstiden ökade med nästan 200 timmar/person. Kvinnorna som drev juridiska bolag la ner fler timmar i företaget än både kvinnor och män som drev enskilda företag. De senare arbetade i snitt 855 timmar i företaget år 2007, vilket motsvarar knappt en halvtidstjänst. Skillnaden mellan män och kvinnor minskade under perioden.

 

Tablå H. Genomsnittligt antal arbetstimmar i jordbruket för driftsledare på juridiska aktiebolag och enskilda företag

Driftsledare

1999

2003

2005

2007

Juridiska bolag

1226

1327

1329

1272

Varav män

1280

1344

1337

1298

Varav kvinnor

807

1152

1254

1000

Enskilda företag

907

980

889

855

Varav män

936

1003

909

880

Varav kvinnor

634

794

734

700

 

Att driftsledarnas genomsnittliga arbetstid skiljer sig åt mellan män och kvinnor kan delvis förklaras av att de varit verksamma inom olika driftsinriktningar. Under hela perioden 1999 till 2007 var den vanligaste driftsinriktningen för kvinnliga driftsledare småbruk, och för manliga husdjursskötsel. Företag som arbetar med husdjursskötsel kräver i genomsnitt många fler arbetstimmar än småbruk (se tablå F). Flest timmar arbetade driftsledarna år 2003 då också andelen småbruk var lägst.

Förutom år 2003, då andelen kvinnliga driftsledare som drev småbruk var lägre än övriga år, har andelen legat runt 50 %. År 2007 drev drygt hälften av de kvinnliga driftsledarna småbruk, en fjärdedel husdjursföretag, mindre än en femtedel drev växtodlingsföretag och knappt 5 % ett blandat jordbruksföretag (se tablå I). För de manliga driftsledarna har andelen som driver småbruk legat på ungefär en tredjedel sedan 1999, undantaget år 2003 då bara var femte manlig driftsledare drev småbruk. År 2007 drev knappt en tredjedel av de manliga driftsledarna företag med husdjursskötsel, knappt en tredjedel drev småbruk, något färre drev växtodlingsföretag och resterande knappa 8 % drev ett företag med blandat jordbruk.

 

Tablå I. Andelen manliga och kvinnliga driftsledare inom varje driftsinriktning

 

 

1999

2003

2005

2007

Män

Växtodling

19%

31%

30%

28%

 

varav jordbruksväxter

16%

28%

27%

26%

 

varav trädgårdsväxter

2%

2%

2%

1%

 

varav blandad odling

1%

1%

1%

1%

 

Husdjursskötsel

38%

39%

33%

33%

 

varav köttdjur

14%

16%

14%

15%

 

varav mjölkkor

16%

13%

10%

10%

 

varav övrig skötsel

8%

10%

8%

8%

 

Blandbruk

7%

9%

8%

8%

 

Småbruk

36%

21%

30%

30%

Kvinnor

Växtodling

11%

21%

20%

18%

 

varav jordbruksväxter

8%

17%

17%

16%

 

varav trädgårdsväxter

3%

3%

2%

1%

 

varav blandad odling

1%

1%

1%

1%

 

Husdjursskötsel

31%

36%

29%

25%

 

varav köttdjur

12%

15%

12%

10%

 

varav mjölkkor

10%

7%

6%

4%

 

varav övrig skötsel

9%

14%

11%

11%

 

Blandbruk

4%

7%

6%

5%

 

Småbruk

54%

37%

44%

52%

 

Under den aktuella perioden ökade företag som arbetade med driftsinriktning växtodling, och då framförallt jordbruksväxter, mest. Den största minskningen fanns inom husdjursskötsel där andelen företag med mjölkkor minskat kraftigt över åren, både för manliga och kvinnliga driftsledare. Andelen kvinnor som drev företag med mjölkkor minskade från 10 % år 1999 till 4 % år 2007, det vill säga med hela sex procentenheter. Manliga driftsledare inom samma inriktning har också minskat med drygt sex procentenheter fram till 2007, men andelen var fortfarande större än för kvinnorna på knappt 10 %.

 

Eftersom de enskilda företagen är dominerande i antal är det deras utveckling man kan följa när man ser på alla driftsledare tillsammans. Om vi endast ser till de juridiska bolagens driftsledare ser det annorlunda ut (se tablå J).

Generellt arbetade driftsledare i juridiska bolag i större utsträckning heltid inom företaget, vilket också syns på att fler drev företag med inriktningar som kräver en stor arbetsinsats. Bland kvinnliga driftsledare på juridiska bolag minskade andelen som drev småbruk från 44 % år 1999 till en bottennotering på knappt 20 % år 2005 och ökade sedan till nästan en tredjedel, 31 %, år 2007. Ungefär lika stor andel drev husdjursföretag och växtföretag år 2007 och 7 % drev blandat jordbruk. Den inriktning som proportionellt ökade mest under åren var företag som arbetade med jordbruksväxter, och inriktningen som minskade mest hos de kvinnliga driftsledarna var småbruken. Detta återspeglas i att arbetstiden mellan 1999 och 2007 ökade med nästan 200 timmar för kvinnorna som drev juridiska bolag.

De manliga driftsledarna på juridiska bolag har främst arbetat med husdjursskötsel och växtodling. Siffran för småbruk respektive blandat jordbruk har legat runt 10 % sedan år 2005. Växtodlingsföretag var den vanligaste inriktningen för männen som drev juridiska bolag år 2007, med 41 % av företagen, tätt följt av husdjursskötsel som 37 % drev. De manliga driftsledarna på juridiska bolag har haft störst arbetsinsatser av alla grupper av anställda under hela den aktuella perioden och drev i högst utsträckning företag med inriktningar som kräver stora arbetsinsatser.

Tablå J. Andel manliga och kvinnliga driftsledare inom varje driftsinriktning på juridiska bolag

 

 

1999

2003

2005

2007

Män

Växtodling

38%

44%

44%

41%

 

varav jordbruksväxter

23%

32%

31%

32%

 

varav trädgårdsväxter

13%

10%

10%

6%

 

varav blandad odling

2%

2%

3%

3%

 

Husdjursskötsel

38%

38%

35%

37%

 

varav köttdjur

7%

7%

7%

8%

 

varav mjölkkor

18%

16%

15%

15%

 

varav övrig skötsel

14%

15%

13%

14%

 

Blandbruk

8%

11%

11%

11%

 

Småbruk

16%

7%

10%

11%

Kvinnor

Växtodling

27%

42%

46%

32%

 

varav jordbruksväxter

12%

25%

32%

28%

 

varav trädgårdsväxter

14%

17%

14%

3%

 

varav blandad odling

1%

0%

0%

1%

 

Husdjursskötsel

25%

24%

28%

30%

 

varav köttdjur

7%

9%

8%

6%

 

varav mjölkkor

9%

8%

10%

7%

 

varav övrig skötsel

9%

8%

11%

18%

 

Blandbruk

4%

7%

6%

7%

 

Småbruk

44%

27%

20%

31%

 

3.2 Företagare

Företagare i ett jordbruksföretag är den som själv angett att han eller hon har det ekonomiska och juridiska huvudansvaret för företaget. Med den här definitionen finns företagare bara i enskilda företag och är alltid endast en person; ett par kan alltså inte vara företagare tillsammans. Då många jordbruksföretag drivs som familjeföretag av två makar tillsammans, har vi för att försöka ge ett nytt perspektiv tittat på alla företagare som en grupp, men också delat upp företagarna i dem som lever tillsammans med någon (och alltså har möjligheten att driva företaget tillsammans med någon i praktiken) och dem som lever ensamma. I nästa avsnitt om deltagande i jordbruksföretagandet tittar vi närmre på hur många av dem som har möjlighet att driva företaget tillsammans som också gör det.

Tablå K. Antal företagare under den aktuella perioden

 

1999

2003

2005

2007

Företagare

75916

62960

70721

67915

Varav män

68322

55577

61977

57690

Varav kvinnor

7594

7383

8744

10225

Företagare med partner*

35460

47657

54831

48956

Varav män

31579

41899

47961

41431

Varav kvinnor

3881

5758

6870

7525

Företagare utan partner*

40456

15303

15890

18959

Varav män

36743

13678

14025

16259

Varav kvinnor

3713

1625

1865

2700

 

Antalet företagare i jordbrukssektorn är lika många som antalet jordbruksföretag drivna av en fysisk person, enskilda företag. År 1999 fanns 75 916 enskilda jordbruksföretag i Sverige, vilket 2003 hade minskat till 62 960 stycken. År 2005 ökade antalet igen till 70 721, delvis på grund av de ändrade stödreglerna, vilka medförde att nästan 10 000 småbruk tillkom. År 2007 var antalet enskilda jordbruksföretag 67 915. Den totala andelen av företagen som haft en kvinnlig företagare har legat lågt, men har stigit för varje år från 10 % år 1999 till drygt 15 % år 2007.

 

Figur K. Utvecklingen av andelen kvinnliga företagare under 1999 till 2007

Förutom år 1999, då frågan om partner ställts på ett sådant sätt att endast de partners som arbetar i företaget räknas, har ungefär tre fjärdedelar av företagarna en partner medan den sista fjärdedelen lever ensamma. Av dem som levde med en partner var denne oftast också mer eller mindre engagerad i jordbruksföretaget. År 2007 arbetade partnern i företaget i totalt 75 % av fallen. I de fall företagaren var en man var partnern engagerad i jordbruket i nästan tre fjärdedelar av fallen och i de företag som hade en kvinnlig företagare jobbade partnern i företaget i nästan nio fall av tio.

 

Av alla anställningsgrupper på enskilda företag har den procentuella minskningen av heltidsarbetande mellan 1999 och 2007 varit störst för just företagaren (se tablå C). År 1999 arbetade nästan 27 % av företagarna heltid inom jordbruksföretaget, en siffra som 2007 hade minskat till knappa 22 % (se figur K) och skillnaden var tydligast för männen. De manliga företagarna som arbetade heltid hade minskat med 4,5 procentenheter mellan år 1999 och 2007, medan de kvinnliga företagarna endast minskat med en knapp procentenhet. Andelen kvinnliga företagare som arbetade heltid var dock fortfarande mindre än andelen män. En del av anledningarna till detta kan uppgifter från rapporten "Trygghet ger balans"* från LRF:s Jämställdhetsakademi ge viss insikt i. Rapporten ger inte bara en fingervisning om att kvinnornas andel i företagandet inom jordbruksföretagen är större än vad som framgår av officiell statistik, men också om vilka faktorer som kan bidra till att kvinnans arbete inte till fullo syns i statistiken.

Undersökningen som utfördes av SIFO på uppdrag av LRF riktade sig till företagare inom de gröna näringarna och 250 manliga samt lika många kvinnliga företagare svarade på enkäten. I resultatet som presenterades i rapporten "Trygghet ger balans - Företagande, familj och fritid i de gröna näringarna" från LRF:s Jämstäldhetsakademi uppgav 2 % av männen att de skötte mer än hälften av hushållsarbetet medan motsvarande siffra för kvinnorna var 84 %. Hela 58 % av männen utförde mindre än en femtedel av hemarbetet medan motsvarande siffra för kvinnorna var endast 1 %.

I samma undersökning svarade 38 % av de manliga och 16 % av de kvinnliga företagarna att de arbetade mer än 60 timmar/vecka i företaget. Undersökningen pekar på att i de gröna näringarna - liksom i de flesta övriga branscher - lägger kvinnan en större del av sin tid på hemarbete medan mannen arbetar mer i företaget. Detta kan möjligen också bidra till att det är mannen som får stå som företagare då endast en person kan anges, även om kvinnan också är delaktig i företagandet. Om de företagande kvinnorna och männen i jordbruksföretaget lagt ner lika mycket tid på arbete i hemmet, skulle kanske också skillnaderna i företagandet minska.

 

Figur L. Andelen företagare som arbetade heltid under perioden 1999 till 2007

Utvecklingen för de olika driftsinriktningarna har sett ungefär likadan ut för företagarna som för driftsledarna, eftersom det ofta är samma person som är både företagare och driftsledare på de enskilda företagen. Husdjursskötsel och småbruk har varit de största inriktningarna bland män. Småbruk har dominerat bland de kvinnliga företagarna och drygt hälften av dem drev ett sådant företag år 2007.

 

Vid jämförelse mellan dem med och dem utan partner har det under den aktuella perioden funnits skillnader i fråga om driftsinriktning (se tablå L). Företagare utan partner tenderade att driva småbruk i högre utsträckning än de med partner och den procentuella skillnaden är störst för kvinnorna. De kvinnliga företagarna med partner drev också företag med husdjursskötsel i större utsträckning än sina ensamstående medsystrar. Generellt var skillnaden mellan driftsinriktningarna större för kvinnorna än för männen, när hänsyn togs till om företagaren var en del av ett par eller inte. Eftersom definitionen på partner är annorlunda år 1999 än de övriga åren, jämförs hur utvecklingen inom driftsinriktningarna sett ut från år 2003 då populationen delats upp i ensamstående och makar/sambos.

 

Tablå L. Andelar företagare per driftsinriktning med hänsyn till kön och om företagaren har en partner eller inte

 

 

Företagare med partner

Företagare utan partner

 

 

2003

2005

2007

2003

2005

2007

Män

Växtodling

29%

29%

27%

32%

30%

29%

 

varav jordbruksväxter

27%

27%

25%

29%

28%

27%

 

varav trädgårdsväxter

1%

1%

1%

2%

1%

1%

 

varav blandad odling

1%

1%

1%

1%

1%

1%

 

Husdjursskötsel

40%

33%

33%

35%

30%

30%

 

varav köttdjur

17%

15%

15%

17%

15%

16%

 

varav mjölkkor

13%

20%

10%

12%

9%

8%

 

varav övrig skötsel

10%

8%

8%

7%

5%

6%

 

Blandbruk

10%

8%

8%

8%

6%

7%

 

Småbruk

21%

30%

33%

25%

34%

34%

Kvinnor

Växtodling

20%

18%

18%

19%

22%

17%

 

varav jordbruksväxter

18%

16%

16%

17%

20%

16%

 

varav trädgårdsväxter

2%

1%

1%

1%

1%

1%

 

varav blandad odling

0%

1%

1%

1%

1%

0%

 

Husdjursskötsel

38%

31%

28%

29%

22%

21%

 

varav köttdjur

15%

15%

12%

14%

10%

10%

 

varav mjölkkor

8%

5%

4%

6%

4%

3%

 

varav övrig skötsel

15%

11%

12%

9%

8%

8%

 

Blandbruk

7%

6%

5%

7%

6%

4%

 

Småbruk

35%

45%

49%

45%

50%

58%

 

 

Figur M. Utvecklingen av andelen kvinnliga företagare inom varje driftsinriktning, uppdelat på kvinnor med och utan partner

Att många företagare drev småbruk syns tydligt om man tittar på genomsnittligt antal timmar i företaget (se tablå M). Jämfört med juridiska driftsledare, som inte drev småbruk i lika hög utsträckning, arbetade företagaren betydligt mindre i jordbruksföretaget. Företagarens arbetstimmar har minskat från 898 timmar/person år 1999 till 844 timmar/person år 2007, vilket motsvarar lite mindre än en halvtidstjänst. År 2003 då antal småbruk nådde sin lägsta siffra var också antal timmar som varje person la på jordbruksföretaget högst.

 

Tablå M. Antal timmar/person lagda på jordbruksföretaget för företagare och make/maka/sambo där sådan finns

 

1999

2003

2005

2007

Företagare

898

970

887

844

Varav män

932

1003

916

881

Varav kvinnor

595

723

684

636

Makar/sambor

594

616

558

407

Varav män

617

700

658

539

Varav kvinnor

591

601

539

383

 

För företagarna har skillnaden i antal timmar per person mellan män och kvinnor minskat under perioden 1999 till 2007. För partnern till företagaren har utvecklingen varit den motsatta. Från att arbeta nästan lika många timmar per person 1999, skiljde det år 2007 156 timmar mellan män och kvinnor. Fortfarande var dock skillnaden mellan män och kvinnor mindre för partnern till företagaren än för företagaren.

Jämförs antal timmar i jordbruksföretaget mellan företagare med och utan partner, skiljde sig siffrorna inte mycket åt för 2003, 2005 och 2007 (tablå N). År 1999 la företagaren dock fler timmar på företaget om denne hade en partner. Skillnaden kan bero på att man endast frågade efter partner om denne var sysselsatt i företaget i undersökningen 1999, vilket medförde att andelen ensamstående blev betydligt fler detta år. Som visas i tablå L driver ensamstående småbruk i större utsträckning, och dessa kräver färre arbetstimmar.

 

Tablå N. Antal timmar i företaget för företagaren, uppdelat på makar och företagare utan partner

 

1999

2003

2005

2007

Företagare med partner

1022

976

887

851

Varav män

1069

1013

917

906

Varav kvinnor

638

706

679

548

Företagare utan partner

790

952

887

828

Varav män

814

972

915

859

Varav kvinnor

551

781

676

640

 

Andelen kvinnliga företagare har under perioden varit mycket lägre än andelen kvinnor i jordbruket, även om trenden för både kvinnliga företagare och sysselsatta pekar uppåt. Likaså arbetade en kvinnlig företagare färre timmar i jordbruket än sin manliga kollega, även om det också här blev mindre skillnad mellan könen under perioden.

Om man jämför siffrorna för företagare med och utan partner i tablå N, var skillnaden mellan män och kvinnor större i företag där en partner fanns, något som kan vara resultatet av att arbetet delats upp på det traditionella sätt som rapporten från LRF antyder.

3.3 Delaktighet i företagsledandet

För att ta hänsyn till att företag kan drivas dels av en ensam person, men också av makar/sambos ihop ägnas detta avsnitt åt delaktigheten i ledandet av företaget. Den som arbetade flest timmar i företaget räknas också ha högst delaktighet i företagsledandet. Med den nya definitionen läggs mest vikt vid dem som levde med en partner. De som levde ensamma kan av naturliga skäl inte dela företagsledningen och siffrorna för dessa blir därför desamma som för dem utan partner i föregående avsnitt om företagaren. En del jämförelser görs för alla enskilda företag, men huvuddelen ägnas bara åt dem som levde tillsammans med någon, för att se i hur stor utsträckning de som hade möjligheten att driva företaget ihop faktiskt också drev det tillsammans. Makarna/samborna har själva fått ange hur mycket de arbetar i företaget och när de angett lika många timmar räknas de ha gemensam företagsledning (se avsnitt 1.3 om Definitioner för utförligare beskrivning).

 

År 1999 har man endast efterfrågat make/maka/sambo om denna också är arbetande i jordbruksföretaget. Att det inte finns någon partner registrerad på företaget år 1999 innebär alltså att företagaren kan ha haft en make/maka/sambo, men att denna inte var sysselsatt i jordbruksföretaget. Därför är siffrorna från 1999 inte jämförbara med siffrorna för övriga år i avsnittet nedan, där hänsyn tas till om företagaren har partner eller inte. I de fall båda partners arbetar lika mycket, det vill säga då företagsledandet är gemensamt, kan siffrorna för alla enkilda företag jämföras över åren.

 

Tablå O. Företagsledandet med den nya definitionen

 

1999

2003

2005

2007

Företagsledande i företag där partner fanns**

35460

47657

54807

48956

Varav män

18174

31723

34505

28199

Varav kvinnor

1817

3072

3459

3324

Varav gemensam

15469

12862

16843

17433

 

Andelen av jordbruksföretagarna som hade partner låg år 2003 på 76 %, vilket är lite mer än tre fjärdedelar (se figur N). År 2005 hade andelen ökat med två procentenheter och 2007 var andelen nere i drygt 72 %. Under perioden var andelen kvinnliga företagare som hade partner någon procentenhet högre än de manliga.

Figur N. Andelen av de enskilda företagen där partner fanns*

Med denna definition har det gemensamma företagsledandet, andelen som ledde företaget tillsammans, stadigt ökat sedan 2003 (se figur O). År 1999 var antal företag som drevs gemensamt ungefär 2 500 fler än 2003, men andelen av alla enskilda företag som drevs gemensamt var precis densamma, 20,4 %. År 2007 hade denna siffra ökat till nära 26 %, detta samtidigt som andelen kvinnliga företagare ökat med fem procentenheter. Utvecklingen för de kvinnliga ledarna i jordbruksföretagen har gått kraftigt framåt sedan 1999, trots att yrket i sig fortfarande är mansdominerat.

 

Figur O. Ledningen av samtliga enskilda företag

Både på samtliga enskilda företag (figur O) och på företagen där det fanns en partner (figur P), som därmed hade möjlighet till delad ledning, fanns en tydlig trend. De allra flesta företagen leddes fortfarande endast av en man, men en allt större andel av företagen fick en kvinna i ledningen, ensam eller gemensamt med partnern.

I företag där det fanns en partner (figur P) minskade andelen som drevs endast av en man med nio procentenheter mellan 2003 och 2007. Andelen som drevs av endast en kvinna ökade en aning under samma period. Den stora ökningen har dock skett i företagen som leddes gemensamt av båda parter, där andelen företag under den aktuella perioden ökade med nästan nio procentenheter. Där det fanns en partner var denna också delaktig i företagandet i mer än vart tredje fall 2007.

 

Figur P. Ledningen i företag där partner fanns

Om ett par delade företagsledandet var det ovanligare att man arbetade heltid än om företaget endast hade en person i ledningen (se tablå P). En naturlig anledning till detta är att det mer sällan behövs två personer som arbetar heltid i ett företag. Andelen företag där mannen ensam ledde företaget och arbetade heltid har legat på cirka 30 % mellan 2003 och 2007. Företagen där kvinnan ensam ledde företaget och arbetade heltid låg runt 25 % år 2003 och 2005 och minskade år 2007 till drygt 21 %.

Tablå P. Andel som arbetade heltid i företaget (endast företag med makar/sambor)

 

2003

2005

2007

Endast manlig ledning

34%

29%

29%

Endast kvinnlig ledning

25%

25%

21%

Gemensam ledning

21%

15%

14%

 

Eftersom den nya definitionen grundar sig på flest antal arbetade timmar i företaget, är det naturligt att det fanns en större andel heltidsarbetande än då individerna själva fått uppge vem som var företagare. Detta syns tydligt då man jämför siffrorna för heltidsarbetande med den nya definitionen (tablå P) med motsvarande siffror där den tidigare definitionen använts (figur L). För manliga företagsledare låg andelen heltidsarbetende för 2005 och 2007 mellan fyra och fem procentenheter högre med den nya definitionen än med den tidigare. År 2003 arbetade dock företagaren mer. Trots att andelen heltidsarbetande kvinnor i ledningen för företaget med den nya definitionen minskade år 2007, var andelen fortfarande tio procentenheter högre än de 11 % som redovisats med den tidigare definitionen. Skillnaden mellan den nya och gamla definitionen av företagsledandet är tydligare för kvinnorna än för männen under alla år. Detta ger stöd åt det som rapporten "Trygghet ger balans" visade på; att mannen oftare sätts upp som företagare i ett jordbruksföretag, även om partnerna arbetar lika mycket, eller kvinnan till och med arbetar mer än mannen i företaget.

I fråga om driftsinriktning har det under perioden 2003 till 2007 funnits vissa skillnader beroende på om företagen har en eller två personer i ledningen (tablå Q). Företag där ett par tillsammans fanns i ledningen ägnade sig i mycket högre utsträckning åt småbruk än då endast en person ledde företaget. Detta är ännu en anledning till varför företag som med gemensam ledning i mindre utsträckning hade heltidsarbetande i ledningen av företaget. Andelen företag med husdjursskötsel, en inriktning som kräver stor arbetsinsats, var också mindre i de fall företagen leddes gemensamt av makar/sambos.

Drygt en tredjedel av kvinnorna med högst delaktighet i företagsledandet drev småbruk år 2007 (se tablå Q), jämfört med nästan hälften av de kvinnliga företagarna (med defintionen som används i officiell statistik, se tablå L) samma år. Andelen kvinnor som ägnade sig åt husdjursskötsel låg också mycket närmre andelen män med den definition av deltagande i företagsledningen som skapats för denna rapport. Med tidigare definitioner har husdjursskötsel främst varit en manlig inriktning. Även andelen kvinnor i ledningen av växtodlingsföretag ökade med denna nya definition, dock var ökningen inte lika markant som för husdjursföretagen. Tittar man på dem med högst delaktighet blir det tydligt att det funnits många kvinnor i ledningen också på företag där arbetsinsatserna är stora, vilket inte synts lika tydligt med tidigare definitioner.

 

Tablå Q. Andel företagsledare inom varje driftsinriktning 2003 till 2007

Högst delaktighet

Driftsinriktning

2003

2005

2007

Män

Växtodling

31%

31%

29%

 

varav jordbruksväxter

29%

29%

27%

 

varav trädgårdsväxter

1%

1%

1%

 

varav blandad odling

1%

1%

1%

 

Husdjursskötsel

41%

36%

37%

 

varav köttdjur

18%

17%

19%

 

varav mjölkkor

13%

11%

10%

 

varav övrig skötsel

10%

8%

9%

 

Blandbruk

11%

9%

9%

 

Småbruk

18%

25%

25%

Kvinnor

Växtodling

20%

21%

23%

 

varav jordbruksväxter

17%

18%

20%

 

varav trädgårdsväxter

2%

2%

2%

 

varav blandad odling

1%

1%

1%

 

Husdjursskötsel

42%

36%

36%

 

varav köttdjur

18%

17%

16%

 

varav mjölkkor

8%

8%

6%

 

varav övrig skötsel

16%

11%

14%

 

Blandbruk

8%

7%

6%

 

Småbruk

30%

36%

35%

Gemensam

Växtodling

23%

23%

20%

 

varav jordbruksväxter

21%

21%

19%

 

varav trädgårdsväxter

1%

1%

1%

 

varav blandad odling

1%

1%

0%

 

Husdjursskötsel

37%

26%

24%

 

varav köttdjur

13%

9%

8%

 

varav mjölkkor

13%

8%

7%

 

varav övrig skötsel

11%

9%

8%

 

Blandbruk

7%

6%

5%

 

Småbruk

33%

45%

51%

 

 

Att kvinnor var delaktiga i ledningen av de företag som kräver en större arbetsinsats syns tydligt när man ser på antal timmar varje individ lagt ner på jordbruksföretaget under aktuell period (tablå R). Skillnaden man tidigare sett mellan hur mycket tid män och kvinnor i ledningen la ner har i stort sett försvunnit. År 2003 la kvinnorna med högst delaktighet i företagsledandet ner något fler timmar än männen i samma kategori. I genomsnitt arbetade individen med högst deltagande strax under 60 % i jordbruksföretaget, oberoende av om det var en man eller kvinna. I de fall företaget leddes gemensamt arbetade var och en i genomsnitt 704 timmar år 2003, 570 timmar respektive 562 timmar år 2005 och 2007. De gemensamma ledarnas arbetsinsats i företaget var tillsammans dubbelt så hög, alltså i genomsnitt något högre än för den ensamma ledaren.

 

Tablå R. Antal timmar i genomsnitt för företagsledarna under perioden 2003 till 2007

 

2003

2005

2007

Högst delaktighet, totalt

943

827

801

Män

1123

1053

1067

Kvinnor

1080

1078

1054

Gemensamt

704

570

562

 

Med den här definitionen av deltagande i ledandet av ett jordbruksföretag hamnar andelen kvinnor i ledningen mycket högre än med tidigare definitioner och man kan se en ökande trend under perioden. Den största ökningen har skett i företag där båda partners arbetar lika mycket, det gemensamma deltagandet, men andelen med endast en kvinna i ledningen ökade också svagt under perioden. Förutom att det finns fler kvinnor i ledningen av företagen arbetar varje kvinna också fler timmar i företaget och leder företag i inriktningar som med tidigare definition främst drivits av män. Företagen där endast mannen ledde företaget var fortfarande flest, men minskade också mest.

Andelen av alla enskilda företag som har en kvinna i ledningen, ensam eller gemensamt med mannen, ökade från drygt 23 % 2003 till nästan 31 % 2007, alltså bara några procentenheter under resultatet från undersökningen som LRF gjorde sommaren 2009*. Ser man endast på företag där en partner finns har andelen med en kvinna i ledningen, ensam eller gemensamt, gått från 33 % år 2003 till drygt 42 % år 2007.

Precis som man kunnat se i undersökningen av LRF 2009 skulle bilden av antalet kvinnor i ledningen av jordbruksföretag kunnat bli en annan om företagen givits möjlighet att ange en gemensam ledning.

 

 

 



* Under perioden 1973 till 2003 frågades inte efter kön på de tillfälligt anställda.

** Se http://www.lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Pressmeddelanden/2010/Sanningen-bakom-statistiken--fler-kvinnor-leder-fretag

* År 1999 räknades partnern endast då denna också arbetade i jordbruksföretaget.

 

* Enkäten "Balans i livet" som gjordes av SIFO på uppdrag av LRF och som resulterade i rapporten "Trygghet ger Balans" utgiven i juli 2010

** År 1999 räknades partnern endast då denna också arbetade i jordbruksföretaget.

* År 1999 räknas partnern endast då denna också arbetade i jordbruksföretaget.

* Se http://www.lrf.se/Om-LRF/Kontakta-LRF/Press/Pressmeddelanden/2010/Sanningen-bakom-statistiken--fler-kvinnor-leder-fretag