Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Sysselsättning i jordbruket 2005

JO 30 SM 0601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Jordbruksreformens effekter på sysselsättningsstatistiken

Uppgifterna i detta statistiska meddelande baseras på Lantbruksregistret (LBR) och en enkätundersökning till ett urval av jordbruksföretag år 2005.

LBR uppdateras genom enkätundersökningar och information från administrativa register såsom t.ex. Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (ARARAT). I samband med EU:s senaste jordbruksreform, som genomfördes i Sverige år 2005, ökade antalet ansökningar om arealbaserade stöd kraftigt. En stor del av de nya ansökningarna kom från jordbrukare som tidigare inte ansökt om stöd och därmed inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. En stor del av dessa jordbrukare kunde inte heller hänföras till ett befintligt företag i LBR. Dessa jordbrukare skulle kunna vara markägare som p.g.a. jordbruksreformen beslutat att själva bruka marken istället för att arrendera ut den till en annan brukare, jordbrukare/företag som tidigare funnits i LBR men som av olika anledningar tagits bort från registret eller jordbrukare/företag som aldrig tidigare funnits med i LBR.

I de fall en jordbrukare som ansökt om arealbaserat stöd inte kan hänföras till ett befintligt företag i LBR skapas ett nytt företag. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde därför till ett ökat antal företag i LBR och ett ökat antal sysselsatta i jordbruket 2005. Den ökning av antalet företag och antalet sysselsatta i jordbruket 2005 som redovisas i statistiken innebär inte att den faktiska strukturen och sysselsättningen i jordbruket förändrats i samma utsträckning (se även avsnittet Statistikens tillförlitlighet).

En tredjedel av de sysselsatta inom jordbruket är kvinnor

Antalet sysselsatta i jordbruket uppgick år 2005 till 173 884 personer detta är en ökning med knappt 5 900 personer, eller ca 3,5 %, jämfört med år 2003 då undersökningen senast genomfördes. Denna uppskattade ökning går mot den trend av minskat antal sysselsatta inom jordbruket som pågått under en lång rad av år. Ökningen av antalet sysselsatta inom jordbruket bör dock tolkas med försiktighet p.g.a. de effekter som EU:s senaste jordbruksreform haft på jordbruksstatistiken (se även avsnittet Statistikens tillförlitlighet).

Antalet årsverken (Annual Work Units, AWU) inom jordbruket ökade med ca 2 % från 70 662 år 2003 till 72 162 år 2005. Med ett årsverke avses en årlig arbetstid på minst 1 800 timmar. Ökningen i antalet årsverken var alltså relativt sett mindre än ökningen av antalet sysselsatta. Detta har sin förklaring i att förändringarna i den total åkerarealen och antalet djur inte motsvarar ökningen av antalet företag vilket lett till att företagen i Lantbruksregistret i genomsnitt blivit mindre.

Antalet kvinnor som var sysselsatta i jordbruket uppgick år 2005 till knappt 60 200, vilket motsvarar drygt en tredjedel av det totala antalet sysselsatta. Kvinnornas andel av antalet årsverken uppgick dock till en fjärdedel av det totala antalet årsverken. De inom jordbruket sysselsatta kvinnorna arbetar alltså i genomsnitt färre timmar i jordbruket än männen.

Diagram 1. Antal sysselsatta personer inom jordbruket.

 

 

Diagram 2. Antal årsverken (AWU) inom jordbruket.

Sysselsättning efter årlig arbetstid

En årsarbetstid på 1 800 timmar kan sägas motsvara ett heltidsarbete. Av de stadigvarande sysselsatta hade 30 400 personer, eller 20 %, en årlig arbetstid inom jordbruket på minst 1 800 timmar. I denna grupp utgjorde kvinnorna 18 % och männen 82 % av de stadigvarande sysselsatta.

Närmare 73 400, eller 48 %, av de stadigvarande sysselsatta inom jordbruket hade en årlig arbetstid som var mindre än 450 timmar. I denna grupp utgjorde kvinnorna 45 % och männen 55 % av de stadigvarande sysselsatta. Ju färre timmar man arbetar inom jordbruket, desto större andel är kvinnor.

Diagram 3. Antal stadigvarande sysselsatta år 2005 efter kön och årlig arbetstid.

Sysselsättningen domineras av familjemedlemmar

Av det totala antalet sysselsatta personer i jordbruket år 2005 fanns drygt 151 500, eller 87 %, på företag som drevs som enskild firma. På dessa företag fanns 70 700 sysselsatta företagare och 62 000 sysselsatta familjemedlemmar till företagarna. Övriga, d.v.s. icke familjemedlemmar, utgjorde 18 800 eller 12 % av antalet sysselsatta på dessa företag.

Diagram 4. Antal sysselsatta personer vid företag som drivs som enskild firma.

På företag som drevs som juridisk person fanns knappt 22 400 personer sysselsatta, vilket motsvarar 13 % av det totala antalet sysselsatta inom jordbruket år 2005. Det är en något lägre andel än under åren 1999 och 2003.

Diagram 5. Antal sysselsatta personer vid företag som drivs som juridisk person.

Tolv procent av företagarna är kvinnor

Vid företag som drevs som enskild firma uppskattas antalet sysselsatta företagare till 70 700. Andelen kvinnliga företagare uppskattas till 12 % eller 8 700 personer.

Antalet företagare i åldern 65 år och äldre utgjorde 21 % av det totala antalet företagare medan motsvarande andel för de som var yngre än 45 år utgjorde 23 %.

Diagram 6. Antal sysselsatta företagare år 2005 efter kön och ålder vid företag som drivs som enskild firma.

Av de sysselsatta företagarna vid företag som drevs som enskild firma hade drygt 23 % en årlig arbetstid som uppgick till minst 1 800 timmar. Knappt 40 % av företagarna hade en årliga arbetstid som var mindre än 450 timmar.

Diagram 7. Antal sysselsatta företagare år 2005 efter kön och årlig arbetstid vid företag som drivs som enskild firma.

Hälften av företagarna har sysselsättning utanför jordbruket som huvudsyssla

Av de företagare och familjemedlemmar som var sysselsatta vid företag som drevs som enskild firma uppskattas 72 900, eller 55 %, ha sysselsättning utanför jordbruket som huvudsysselsättning och 15 300, eller 12 %, ha sysselsättning utanför jordbruket som bisyssla. Med sysselsättning utanför jordbruket avses annan inkomstbringande näringsverksamhet eller inkomst av tjänst.

Andelen företagare som hade sysselsättning utanför jordbruket som huvudsyssla uppgick till 50 %, medan 35 % inte hade någon annan inkomstbringande sysselsättning vid sidan om jordbruket.

Diagram 8. Antal personer med sysselsättning utanför jordbruket för sysselsatta vid företag som drivs som enskild firma 2005.

Sysselsätt-ning utanför jordbruket som:


 

Driftsledarnas utbildningsnivå

I urvalsundersökningen år 2005 frågades jordbrukarna om utbildningsnivån för den person som ansågs vara företagets driftsledare. Med driftsledare avses den person som ansvarar för den dagliga driften av jordbruksföretaget.

Ungefär hälften av driftsledarna var 55 år eller äldre medan endast 6 % var yngre än 35 år. Totalt sett hade en tredjedel av driftsledarna någon form av lantbruksutbildning utöver praktisk jordbrukserfarenhet och 18 % av driftsledarna hade lantbruksutbildning på gymnasie- och/eller högskolenivå. Bland driftsledarna som var äldre än 55 år hade 11 % en utbildning på gymnasie- och/eller högskolenivå medan motsvarande andel för driftsledare under 35 år var 34 %.

Diagram 9. Antal driftsledare år 2005 efter ålder och lantbruksutbildning för samtliga företagskategorier.

Företag med kompletterande verksamhet

År 2005 hade knappt 10 000, eller 13 %, av företagen någon form av annan inkomstbringande verksamhet än jordbruk som hade direkt samband med jordbruksföretaget. Denna andel har i stort sett varit oförändrad sedan 2003.

Den vanligaste formen av kompletterande verksamhet är arbete på entreprenad. Av det uppskattade antalet företag med någon form av kompletterande verksamhet hade ca 47 % entreprenadverksamhet. Produktion av förnybar energi är dock den kompletterande verksamhet där antalet företag har ökat mest, relativt sett, jämfört med år 2003.

 

Diagram 10. Antal företag med annan inkomstbringande verksamhet som har direkt samband med jordbruket.