Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Prisindex och priser på livsmedelsområdet

JO 49 SM 1508

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Nytt basår 2010=100
Revidering av index och priser för Nötkreatur
Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel
Utveckling av avräkningspriser
Prisutveckling i senare led
Prisutveckling av produktionsmedel i några EU-länder
Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder

I detta Statistiska meddelande redovisas prisutvecklingen i form av index för olika delar av livsmedelskedjan.

Det första indexet i kedjan är Produktionsmedelsprisindex (PM-index). Detta index avser att mäta prisutvecklingen för de insatsvaror producenterna i första ledet använder för att kunna producera sina produkter såsom utsäde för spannmålsodling, djurfoder till köttdjur, bränsle till maskiner, underhåll av byggnader etc. Producenterna säljer sedan sina varor till t.ex. spannmålsuppköpare, slakterier och mejerier. Prisutvecklingen för vad de får betalt för sina produkter i första ledet mäts med Avräkningsprisindex (A-index). Vi publicerar även en del av avräkningspriserna som ligger till grund för beräkningarna i avräkningsprisindex.

För att mäta prisutvecklingen i senare led, livsmedelsindustrin, används Produktionsprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (PPI-J). Det sista indexet vi presenterar i livsmedelskedjan är det som heter Konsumentprisindex för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J). Detta indexet mäter prisutvecklingen ut till konsument.

För var och ett av dessa index ligger hundratals av priser till grund för beräkningarna. Dessa priser samlas in med olika intervaller, oftast månadsvis, och sammanställs och viktas ihop till index för varje produkt, produktgrupp och total index. PM-index och A-index samlar Jordbruksverket in priserna för och sammanställer. Dessa index och en del priser översänds till Eurostat enligt så kallat ”gentlemen’s agreement”.

De två sistnämnda prisindexen, PPI-J och KPI-J, är specialbearbetningar gjorda av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Jordbruksverket.

I detta Statistiska meddelande redovisar vi också PM- respektive A-index för övriga medlemsländer i EU i tabell 6 och 7. Vi har också i figur F och G försökt visualisera prisutvecklingen vad gäller insatsvarorna respektive avräkningspriserna för Sverige och några andra medlems länder som kan anses någorlunda jämförbara.

Nytt basår 2010=100

Vad innebär det?

Från och med det Statistiska meddelande avseende januari 2015 är basåret 2010 istället för 2005 för alla index. Prisindexen som redovisas i basår 2010=100  har därmed bytt vilket år som avser ”startår”, där indexet är lika med 100. För PM-index och A-index innebär också basårsbytet en större revidering av metoder, källor för prisinsamling och vikter som används vid beräkningarna av priserna och indexen. Vikterna bestämmer bland annat hur uppgiftslämnarnas priser ska viktas ihop gentemot varandra och hur produkterna ska viktas ihop till aggregerade nivåer. Dessa vikter baseras på de värdevolymer som beräknas i de ekonomiska kalkylerna för jordbrukssektorn (EAA).

Eftersom vikterna ändrats både inom och emellan de olika produktkategorierna kommer både priserna och indexen att revideras. Därav kan både priserna och prisutvecklingen skilja sig jämfört med när basåret var 2005. Indexen och priserna finns tillgängliga bakåt med basår 2010=100 till och med år 2005 i vår databas.

Förändringar i strukturen av indexen och priserna

Posten Fjäderfä i avräkningsprisindex kommer från och med nu inte redovisas som en egen post. Prisutvecklingen för fjäderfä ligger nu tillsammans med andra djurslag under posten Övriga animalier. Detta på grund av sekretess. Vi kommer inte heller att redovisa något avräkningspris för slaktkyckling.

Revidering av index och priser för Nötkreatur

På grund av förändringar i våra priskällor har vi beslutat att revidera både avräkningsprisindexserierna och avräkningsprisserierna för Nötkreatur för perioden januari 2014 till och med april 2015. Orsaken är att en del slakterier flyttat över en del av de varierande tilläggsbetalningarna till att ligga direkt på grundpriset i stället. Mellanskillnaden mellan det gamla och nya grundpriset har vi fördelat ut över alla månader 2014. Vi följer det nya grundpriset från och med januari 2015.

Vad gäller avräkningsprisindex är det posten Nötkreatur - Storboskap som revideras. I prisserierna är det Hanungnöt samt Ko som revideras. I och med detta blir det även revideringar för indexen på aggregerad nivå där Nötkreatur - Storboskap ingår, det vill säga posten Nötkreatur, Djur, Animalieproduktion samt indextalen för totala avräkningsprisindex.

Sker fler liknande förändringar kan ytterligare revideringar inte uteslutas.

Prisutveckling på jordbrukets produktionsmedel

Priserna på jordbrukets produktionsmedel totalt sett steg med i genomsnitt 0,4 % mellan juni 2014 och juni 2015. Priserna på Växtskydds- och bekämpningsmedel (+6,5 %) och Gödnings- och jordförbättringsmedel (+4,5 %) hade stigit mest under perioden. Eftersom priserna för de stora posterna inom insatsförbrukning sjönk, Energi och smörjmedel (-6,2 %) samt Djurfoder (-2,2 %), så sjönk insatsförbrukning sammantaget med -0,3 %. De genomsnittliga priserna för investerings­varor och- tjänster steg däremot med 2,9 % mellan juni 2014 och juni 2015.

 

Figur B. Utvecklingen av PM-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

 

Utveckling av avräkningspriser

Avräkningspriserna på jordbruksprodukter sjönk enligt A-index med i genomsnitt -0,9 % mellan juni 2014 och juni 2015. 

Bland vegetabilier steg de genomsnittliga avräkningspriserna mest för Frukt och grönsaker (+44,8 %) följt av Industrigrödor (+11,5 %). De enda posterna under vegetabilier som hade sjunkande genomsnittliga priser under perioden var Potatis (-19,6 %) och Spannmål (-5,1 %). Sammantaget steg de genomsnittliga priserna för vegetabilieprodukter med 2,5 % under perioden.

Priserna på animalieprodukter låg i genomsnitt -3,4 % lägre i juni 2015 jämfört med i juni 2014. Det är de sjunkande priserna för Mjölk (-18,6 %) som förklarar de sammantaget lägre genomsnittspriserna för animalieprodukter. Priserna steg för de flesta poster inom animalieproduktion under perioden och mest steg priserna för Andra animaliska produkter (+17,5 %) följt av Nötkreatur – Storboskap (+14,7 %).

 

Figur C. Utvecklingen av A-index samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

 

Prisutveckling i senare led

De genomsnittliga priserna inom producentprisindex för livsmedelsindustrin (PPI-J) sjönk totalt sett med -0,5 % mellan juni 2014 och juni 2015. Priserna för Vege­tabilier sjönk med -0,2 % och Animaler sjönk med -0,6 %. Priserna för Ägg steg mest (+4,2 %) medan Mejeriprodukter sjönk mest (-4,6 %).

Figur D. Utvecklingen av PPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

Konsumentpriserna för jordbruksreglerade livsmedel (KPI-J) steg sammantaget med 0,3 % mellan juni 2014 och juni 2015. Priserna för Vegetabilier steg med 1,3 %, och var den post som steg mest, medan Animalier sjönk med -0,2 %. Mejeriprodukter sjönk mest (-0,9 %) under perioden.

Konsumentpriserna totalt sett, mätt med KPI, sjönk med -0,4 % mellan juni 2014 och juni 2015.

Figur E. Utvecklingen av KPI-J samt vissa delindexserier fr.o.m. år 2010 (2010 = 100)

Prisutveckling av produktionsmedel i några EU-länder

I figur F jämförs utvecklingen av Agricultural Input Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att pro­duktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del.

 

Figur F. Utvecklingen av Agricultural Input Price Index (PM-index) i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100)

Källa: Eurostats databas. Source: Eurostat’s database.

 

Utveckling av avräkningspriserna i några EU-länder

I figur G jämförs utvecklingen av Agricultural Output Price Index i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige. Det bör poängteras att pro­duktionen är olika sammansatt i de olika länderna och att serierna inte är absolut jämförbara. Olika valutors växelkurser påverkar också jämförelser till viss del.

Figur G. Utvecklingen av Agricultural Output Price Index (A-index) i Danmark, Nederländerna, Finland, Tyskland och Sverige, kvartalsindex (2010 = 100)

Källa: Eurostats databas. Source: Eurostat’s database.