Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Arrendepriser på jordbruksmark 2018

JO 39 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

I samband med EU-medlemskapet förväntade sig EU:s statistikkontor Eurostat statistik från Sverige avseende arrendepriser och markpriser på jordbruksmark. Sådan statistik togs inte regelbundet fram i Sverige tidigare. Denna statistik används av Eurostat för att belysa prisutvecklingen i de olika medlemsländerna och av DG Agri för att analysera olika effekter av förändringar i jordbrukspolitiken.

Denna statistik faller inte under någon formell EU-reglering. Medlemsländerna beräknar och översänder siffror inom området ”Agricultural land prices and rents” enligt informella överenskommelser. Från och med priserna avseende år 2010 finns en ny gemensamt framtagen metodologi för hur medlemsländerna inom EU ska beräkna mark- och arrendepriser. Detta för att harmonisera och öka jämförbarheten mellan länderna vilket också leder till ökad användning av statistiken.

I detta Statistiska meddelande redovisas genomsnittliga arrendepriser för olika slag av arrenden. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år samlas in vid samma tillfälle. Priser redovisas för jordbruksmark och åkermark. Jordbruksmark består av åkermark och betesmark. Vidare redovisas priser både inklusive och exklusive så kallade gratisarrenden. Samtliga priser är rensade från arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och från andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms. Vi redovisar även genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark där vi exkluderat arrenden där annat än marken ingår och påverkar arrendepriset, till exempel stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi.

Prisnivån och prisutvecklingen ska tolkas med försiktighet, eftersom värdena för framförallt regionerna i norra Sverige är behäftade med höga medelfel.

Detta omfattar statistiken

Arrendepriserna avser att spegla hur mycket det i genomsnitt kostar att arrendera en hektar jordbruksmark i Sverige. Beräkningsunderlaget i arrendeprisundersökningen bygger på ett urval om 1 800 företag. Urvalet till arrendeprisundersökningen för 2017–2018 drogs bland de 22 514 jordbruksföretag som ingick i Lantbruksregistret (LBR) avseende 2017 och som arrenderade åkermark eller betesmark enligt strukturundersökningen 2016.

 

Definitioner och förklaringar

För uppskattning av arrendepriser 2017 och 2018 har Jordbruksverket vänt sig till 1 800 slumpmässigt utvalda brukare som arrenderar åker- och/eller betesmark. Dessa brukare har erhållit en enkät där de ombetts ange antal arrenden för år 2017 och 2018. För de 8 arealmässigt största arrendena ombads de också specificera:

·         hur stor areal åker- och/eller betesmark arrendet omfattar

·         arrendets totala avgift exklusive moms per år 2017 respektive 2018

·         om de anser att de betalar ett marknadsmässigt pris

·         huruvida det ingår något mer än bara mark i arrendet som påverkar arrendeavgiftens storlek såsom till exempel stödrätter, byggnader, maskiner etc.

·         om avtalet var skriftligt eller muntligt

Valet av urvalsmetod bygger på erfarenheter från tidigare års undersökningar. För bästa möjliga precision i skattningarna har ett stratifierat urval dragits. Populationen har inför urvalsdragningen stratifierats efter storlek på företagens totala arrenderade jordbruksmarksareal samt efter en regional indelning. Fyra storleksklasser och åtta regioner (så kallade produktionsområden) har använts. Totalt har alltså 32 strata skapats. Urvalsstorleken i vart och ett av dessa strata har bestämts med så kallad optimal allokering med avseende på arrenderad jordbruksmarksareal.

Till följd av att vi från och med arrendeprisundersökningen avseende år 2007­–2008 använder de totala arrenderade arealerna från de år vi gör totalundersökningar av jordbrukets struktur, kan vi numera beräkna medelfel på en del av arrendepriserna. Medelfel är ett mått på hur osäkert värdet som presenteras är. Med hjälp av medelfelet kan ett konfidensintervall beräknas. Till exempel är arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrende 1 726 kr/ha och medelfelet 3,3 %. Detta skall tolkas som att konfidensintervallet
1 726 ± 1,96*0,033*1 726 = 1 726 ± 111,6 = [1 614, 1 838] med 95 % sannolikhet täcker det verkliga genomsnittet.

Medelfelet är endast beräknat för arrendepris för jordbruksmark inklusive gratisarrenden samt åkermark inklusive gratisarrenden. Då det beräknade relativa medelfelet överstiger 35 %, har uppgiften bedömts så osäker att den inte redovisats, utan bara markerats med prickar (..). Där medelfel inte har beräknats kan resultat med högre medelfel än 35 % redovisas.

I tabell 8 redovisar vi arealer och antal företag enligt lantbruksregistret (LBR) 2016. För att ingå i lantbruksregistret ska företaget leva upp till minst ett av följande kriterier:

-          bruka mer än 2,0 ha åkermark, eller

-          bruka minst 5,0 ha jordbruksmark (åkermark + betesmark), eller

-          inneha djurbesättningar på – minst 10 nötkreatur eller 10 suggor eller 50 grisar eller 20 får och lamm eller 1 000 höns (inklusive kycklingar), eller

-          bedriva yrkesmässig trädgårdsodling om minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal eller 200 kvadratmeter växthusyta.

Statistikens tillförlitlighet

Osäkerheten i arrendeprisundersökningen utgörs av både slumpmässig osäkerhet, mätningsfel, bearbetningsfel och möjliga systematiska fel. Den slumpmässiga osäkerheten finns i alla urvalsundersökningar. Storleken på det slumpmässiga felet är beräknat på jordbruksmark inklusive gratisarrende samt åkermark inklusive gratisarrenden. Från och med arrendepriserna avseende år 2011 har vi gått till att stratifiera ramen enligt regionindelningen produktionsområden i stället för som tidigare NUTS2. Vi får därigenom bättre precision i skattningarna då priserna bättre korrelerar med hur bra marken är att odla vilket indelningen efter produktionsområden tar större hänsyn till.

Den största källan för systematiskt fel är urvalsramen. Det finns en undertäckning och övertäckning av företag som arrenderar jordbruksmark då uppgifterna om detta härrör sig något år tillbaka i tiden. Läs mer om osäkerhetskällorna i dokumentet ”Kvalitetsdeklaration”.

Det har kommit in svar från cirka 83 %, vilket motsvarar 1 495 stycken. Av dessa var det cirka 13 procentenheter som uppgav att de av olika anledningar inte ville delta i denna frivilliga undersökning. Därmed var undersökningens svarsfrekvens ungefär 70 %. Detta innebär att beräkningsunderlaget blev något större än förra gången denna undersökning genomfördes avseenden 2015–2016. Då var svarsfrekvensen ungefär 66 %.

 

Medelfelen varierar en del i olika regioner mellan undersökningarna. Det beror oftast på slumpmässigheten i variationen av de genomsnittliga priser som förekommer i de olika stratumen men även variationen i antalet inkomna svar per stratum. Få svar i kombination med stora variationer på priserna bidrar till en hög varians i stratumet som i sin tur medför att skattningen blir osäkrare för den regionen stratumet ingår i.

Bra att veta

Arrendeprisundersökningen genomförs vartannat år som en enkätundersökning. I enkäten har priserna för de två senaste åren efterfrågats. Detta kan medföra att slumpmässiga skillnader i prisernas nivå kan uppkomma vartannat år.

Arrendepriserna har sedan 1995 beräknats och publicerats i olika format. På grund av förändringar i definitioner och metoder är priserna som presenteras i dessa publikationer inte alltid helt jämförbara. Framför allt har förändringar skett när det gäller hur hänsyn tagits till icke marknadsmässiga arrenden. All nationell statistik, bortsett andelen skriftliga arrenden samt genomsnittligt antal arrenden per företag, som redovisas i detta Statistiska meddelande, avser marknadsmässiga arrenden.

En ny gemensam metodologi för att ta fram mark- och arrendepriser har tagits fram av medlemsländerna ihop med Eurostat för att få en bättre harmonisering av prisstatistiken mellan länderna och därmed ökad användning. En skillnad mellan hur vi på nationell nivå tar fram arrendepriserna jämfört med Eurostats metodologi är att priserna till EU ska bygga helt och hållet på de arrenden där inget annat än marken ingår i arrendeavgiften. Det vill säga att eventuella stödrätter, byggnader, maskiner etc. ska vara exkluderade ur det genomsnittliga pris vi skickar till EU. Priser enligt denna nya metodologi har levererats till Eurostat med början avseende 2010 års mark- och arrendepriser. Sverige har under tidigare år försökt rensa dessa översända arrendepriser till EU från arrenden där byggnader ingått och nu utökat det till att även exkludera arrenden där stödrätter, maskiner etc. ingår. Därför skiljer sig de priserna som finns i Eurostats databas med de vi publicerar nationellt.

Från och med arrendepriserna avseende år 2009 har priserna även redovisats enligt regionindelningen produktionsområden. Detta för att majoriteten av den statistik vi producerar presenteras enligt den regionindelningen men också för att påvisa att även produktionsvillkoren vad gäller hur bra marken är att bruka är en faktor som påverkar arrendepriset. Från och med arrendepriserna avseende år 2011 genomfördes även stratifieringen inför urvalsdragningen med denna regionindelning, vilket innan skett enligt NUTS2. Detta för att priserna bättre harmoniserar i produktionsområdena jämfört med NUTS2 och vi får därmed säkrare skattningar på priserna. Vi redovisar fortsättningsvis priserna enligt båda dessa regionindelningar men priset på riksnivå viktas från och med 2011 med de arrenderade arealerna fördelat enligt produktionsområdena. Att beräkna priset på riksnivå enligt detta sätt ger ingen påvisad nivåskillnad på priset som beror på metodförändringen.

Då detta är en urvalsundersökning så krävs det att beräkningsunderlaget blir tillräckligt stort för de olika geografiska områdena man undersöker. Detta för att få så stor säkerhet som möjligt i skattningarna. Därför är två så kallade NUTS2-områden hopslagna med var sitt annat NUTS2-område. Det gäller Stockholm som är hopslaget med Östra Mellansverige. Övre Norrland och Mellersta Norrland är hopslagna och benämns Norra Sverige. De uppskattade arrendepriserna redovisas därför uppdelat på sex olika regioner i landet vilka definieras på följande sätt:

 

Område

Län

Östra Mellansverige

Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län

Småland med öarna

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län

Sydsverige

Skåne och Blekinge län

Västsverige

Hallands och Västra Götalands län

Norra Mellansverige

Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Norra Sverige

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrlands län

 

Annan statistik

Jordbruksverket publicerar månadsvis priser och prisindex inom jordbruks- och livsmedelsområdet i JO 49 SM. Denna publikation finns på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se under Statistik. Även längre prisserier återfinns i statistikdatabasen. För internationella jämförelser rekommenderas i första hand EU:s statistikorgan Eurostats webbplats.

Årligen publicerar Jordbruksverket uppskattningar av priser på jordbruksmark i ett eget SM. Det senaste, JO 38 SM 1801 Priser på jordbruksmark 2017, publicerades 31 augusti 2018.

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.