Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Arrendepriser på jordbruksmark 2018

JO 39 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

I detta Statistiska meddelande redovisas genomsnittliga arrendepriser för jordbruksmark. Priserna bygger på en urvalsundersökning som genomförs av Jordbruksverket vartannat år där uppgifter om två år efterfrågas vid samma tillfälle. Priserna är genomsnittliga och då regionerna vi redovisar priserna för är förhållandevis stora så förekommer det lokala prisvariationer.

Priserna som redovisas är för jordbruksmark respektive åkermark, där priset på jordbruksmark baseras på de arrenden som innehåller åkermark och/eller betesmark. Vidare redovisas priser både inklusive och exklusive så kallade gratisarrenden. Vi redovisar också ett genomsnittligt arrendepris på betesmark. Detta görs dock endast på riksnivå då beräkningsunderlaget för arrenden med enbart betesmark är väldigt litet. Samtliga priser är rensade från arrenden där arrendatorn arrenderar av sig själv, till exempel genom självägt bolag, och från andra arrenden där priset enligt uppgiftslämnaren inte är satt på marknadsmässig grund. Priserna är exklusive moms och per år. I tabell 9 redovisar vi även genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark där vi exkluderat arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset, till exempel stödrätter och byggnader. Dessa sistnämnda priser är också de genomsnittliga arrendepriser Sverige översänder till Eurostat enligt deras metodologi.

Redovisning av resultat sker på riksnivå samt två olika indelningar, NUTS2 och produktionsområde. För NUTS2, som är sammanslagningar av län, har vi dess-utom slagit ihop några regioner vilket beror på att vi i denna urvalsundersökning fått in för litet antal svar för att göra tillförlitliga beräkningar för regionerna Stockholm, Nedre Norrland och Övre Norrland. Stockholm redovisas därför tillsammans med Östra Mellansverige medan Nedre och Övre Norrland har slagits ihop och redovisas som Norra Sverige. Karta 2 visar samtliga NUTS2-områden i Sverige.

 

Arrendepriser i Sverige

Mellan åren 1995 och 2011 fördubblades det genomsnittliga priset för att arrendera mark i Sverige. Takten på arrendeprisökningen har i snitt varit mellan 0‑7 % per år förutom mellan åren 2006 och 2007 och mellan 2010 och 2011 då arrendepriserna ökade med 16 respektive 15 %. Att avräkningspriserna för spannmål steg kraftigt under samma perioder kan vara en bidragande orsak till denna prisutveckling i spannmålsbygderna.

Efter år 2011 har prisnivån på riksnivå varit något stigande till och med år 2018. Enligt punktskattningen har arrendepriset gått upp med 8 % denna period men ökningen är inte statistiskt säkerställd. Mellan år 2017 och 2018 steg priset med 1 %. En hektar jordbruksmark kostar i genomsnitt 1 726 kr/ha per år i Sverige att arrendera och en hektar åkermark kostar 1 815 kr/ha. Priset för att arrendera en hektar betesmark var 555 kr 2018. Sedan 2011 har genomsnittet för betesmark varit i intervallet 500–600 kr/ha.

År 2018 var 69 % av arrendeavtalen skriftliga, vilket är oförändrat jämfört med senaste gången andelen skriftliga avtal undersöktes, 2008. Andelen skriftliga avtal varierar i Sverige mellan 45 % i norra delarna till 77 % i södra Sverige. Jämfört med 2008 har andelen skriftliga avtal minskat från 60 % till 45 % i norra Sverige, men ökat från 59 % till 69 % i Småland med öarna. Information om andel skriftliga avtal finns i tabell 7.

 

Arrendepriser jordbruksmark (åker- och betesmark)

År 2018 var det genomsnittliga arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden 1 726 kr per hektar och år. Prisutvecklingen för riket sedan 2006 redovisas i figur A. Priset varierar mycket i Sverige. I Sydsverige är det genomsnittliga priset 3 197 kr/ha vilket är ungefär 10 gånger högre än det genomsnittliga priset för att arrendera en hektar jordbruksmark i Norra Sverige, där priset var 323 kr/ha år 2018. Utvecklingen sedan 2006 för regionindelningen NUTS2 redovisas i figur B. Regioner i NUTS2 är sammanslagningar av län och visas i karta 2.

I tabell 1 redovisas genomsnittliga arrendepriser på jordbruksmark inklusive gratisarrenden för områden fördelade på NUTS2 och produktionsområden. Där finns också medelfelen för 2018 redovisade. Medelfelen visar hur stor osäkerhet det är i resultaten. För riket är medelfelet 3,3 %, vilket innebär att konfidensintervallet för riket är 1 616­–1 837 kr.

 

Figur B. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark 2006–2018 inklusive gratisarrenden efter regionindelning NUTS2, kr/ha

 

De arrendepriser som presenterats i figur C avser priser på jordbruksmark, det vill säga de genomsnittliga priserna för alla arrenden i undersökningen omfattande åkermark och/eller betesmark. För respektive region och för riket redovisas genomsnittligt arrendepris inklusive respektive exklusive gratisarrenden. Skillnaderna i arrendepris inklusive respektive exklusive gratisarrenden enligt figur C ska ses mot bakgrund av att andelen gratisarrenden varierar påtagligt mellan områdena. Omkring 38 % av arrendena (år 2018) i Norra Sverige är gratisarrenden, medan dessa endast utgör några procent av arrendena i Sydsverige. Utesluts gratisarrenden vid beräkning av arrendepriserna, erhålls en något förändrad prisbild i norra Sverige. Tar man bort gratisarrendena i regionen Norra Sverige så ökar priset med omkring 37 % och prisgapet mellan Sydsverige och Norra Sverige minskar då något. I Sydsverige påverkas priset marginellt om man exkluderar gratisarrendena.

 

Figur C. Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark år 2018 exklusive respektive inklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, kr/ha

 

I figur D redovisas genomsnittligt arrendepris inklusive gratisarrenden, med konfidensintervall, för både 2017 och 2018 indelat efter produktionsområden. I Sverige finns det åtta produktionsområden och indelningen visas i karta 1. Produktionsområden är indelade efter odlingsförutsättningar att jämföra med NUTS2 som är en mer administrativ indelningsform baserat på län.

Arrendepriserna är högre i de produktionsområden där de bra geografiska förutsättningarna och de goda odlingsjordarna finns. Högst pris genererar arrendena av jordbruksmark i Götalands södra slättbygder där genomsnittspriset för jordbruksmark inklusive gratisarrenden år 2018 var knappt 4 000 kr/ha. Götalands södra slättbygder utgörs främst av ett par mil brett band längs kusten i Hallands län och ner runt Skånes västra och södra kust. Resultat samt medelfel redovisas i tabell 1. Medelfelen varierar i Sverige. I produktionsområden i södra delarna av Sverige var medelfelet 6–9 % och i produktionsområde Övre Norrland var det ca 33 %. Med hjälp av medelfelen kan konfidensintervall beräknas. Dessa visas tillsammans med genomsnittspriset i figur D.

 

Figur D. Genomsnittligt arrendepris samt konfidensintervall för jordbruksmark 2017 och 2018, inklusive gratisarrenden indelat efter produktionsområden samt riket, kr/ha

Arrendepriser åkermark

Arrendepriset på åkermark inklusive gratisarrenden var 1 815 kr 2018 vilket är knappt 90 kr dyrare än priset jordbruksmark. I figur E redovisas genomsnittspriserna med konfidensintervall för de arrenden vilka enbart består av åkermark, inklusive gratisarrenden. När dessa jämförs med figur C, framgår att priset på arrenderad åkermark är något högre i landets södra delar och sydöstra delar, medan priset i resten av Sverige inte skiljer sig så mycket från priset på arrenderad jordbruksmark. Detta beror på att arrendepriset på betesmark är lägre än arrendepriset på åkermark i de södra delarna av landet medan skillnaden inte är så stor i de norra delarna. Arrendepriset för en hektar åkermark inklusive gratisarrenden i Sydsverige låg år 2018 i genomsnitt på 3 615 kr, vilket är ca 13 % högre än arrendepriset på jordbruksmark inklusive gratisarrenden i samma område.

Genomsnittligt pris samt medelfel för åkermark inklusive gratisarrenden redovisas för NUTS2, produktionsområde och riket i tabell 3. För riket är medelfelet 3,2 %, vilket innebär att konfidensintervallet är 1 701–1 929 kr. Liksom för jordbruksmark varierar medelfelet för åkermark och medelfelen är även för åkermark högre i norra Sverige än i södra delarna. Konfidensintervallen som redovisas tillsammans med genomsnittspriserna i figur E beräknas med hjälp av medelfel.

 

Figur E. Genomsnittligt arrendepris samt konfidensintervall för åkermark 2017 och 2018 inklusive gratisarrenden indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, kr/ha

 

Arrendepriser betesmark

Ett genomsnittspris för enbart betesmark har också beräknats för hela riket. Det beräknade arrendepriset för enbart betesmark inklusive gratisarrenden var 518 kr/ha för 2017 och 555 kr/ha 2018. Både nivån och förändringen mellan åren ska tolkas med stor försiktighet då antalet arrendeavtal med enbart betesmark i beräkningsunderlaget är litet. Detta är också orsaken till att priserna varierar en del över åren. Figur F visar arrendepris för betesmark på riksnivå sedan 2000. Över tid kan man ändå utläsa att arrendepriset på betesmark gått upp precis som det gjort på åkermark, vilket blir tydligt när man lägger in en trendlinje i figuren (streckad linje, benämnd ”Linjär (Betesmark)” i figur F).

 

Figur F. Genomsnittligt arrendepris för betesmark 2000–2018, inklusive gratisarrenden, kr/ha

Anm. Linjär (Betesmark) är trendlinje

 

Andel gratisarrenden och andel arrendeavtal som innehåller mer än bara mark

I Sverige var ungefär 13 % av alla arrendeavtal gratis 2018. Det är en liten ökning jämfört med de senaste åren, vilket kan ses i figur G som visar utvecklingen sedan 2005.

Figur G. Andelen gratisarrenden i Sverige 2005–2018, procent

 

Andelen gratisarrenden varierar i Sverige. I figur H ser man tydligt hur mycket vanligare det är med gratisarrenden i norra Sverige jämfört med i södra Sverige. Ökningen av andelen gratisarrenden på riksnivå mellan 2016 och 2018 kan delvis förklaras av att andelen gratisarrenden ökat från 28 % till 38 % i Norra Sverige och andelen ökat från 22 % till 29 % i Norra Mellansverige mellan samma år. I tabell 5 redovisas data för vartannat år gällande andel gratisarrenden fördelat på NUTS2 sedan 2010.

 

Figur H. Andelen gratisarrenden 2016 och 2018 indelat efter regionindelning NUTS2 samt riket, procent

 

Från och med arrendeprisundersökningen avseende år 2009–2010 inkluderas även frågan om det ingick något annat än mark i arrendeavtalet som påverkade arrendepriset. Detta för att försöka uppfylla Eurostats metodologi där man enbart vill ha ut de genomsnittliga priserna för de arrenden som bara omfattar mark.

I de fall där man upplever att man betalar ett marknadsmässigt pris ingick stödrätter i omkring 33 % av avtalen under år 2018. Andelen arrendeavtal där maskiner, byggnader och annan utrustning för jordbruksverksamheten ingick i avtalet var för år 2018 ca 5 % och tycks vara vanligare i södra Sverige jämfört med norra.

Övrigt, till exempel bostadshus, ingick i ca 2 % av arrendeavtalen. I 64 % av arrendeavtalen ingår det inget, förutom mark, som påverkar priset. Andelarnas storlek ska tolkas med viss försiktighet då vi inte har beräknat något medelfel till dessa. I figur I visas andelen arrende där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset för 2016 och 2018 samt hur stor andel arrenden där inget annat än mark ingår i arrendepriset.

 

Figur I. Andelen arrenden där annat än mark ingår som påverkar arrendepriset 2016 och 2018, procent