STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2013:04

 

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifDiagram pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Definitioner och beräkningsmetoder
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
  

Jordbruksverket[1] redovisar sedan början av 1940-talet beräkningar av livsmedelskonsumtionen i landet och kostens näringsinnehåll. Beräkningarna tillkom bl.a. för att man under krigsåren skulle kunna följa utvecklingen av livsmedelsförsörjningen och förändringar i näringsstandarden. Användningsområdet utökades successivt och beräkningarna ingick under ett flertal år som en integrerad del i Statistiska centralbyråns (SCB) nationalräkenskaper vid beräkningar av den totala konsumtionen i landet.

Definitioner och beräkningsmetoder

Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen redovisas på följande sätt:

  • Direktkonsumtion av livsmedel
  • Totalkonsumtion av livsmedel
  • Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Med direktkonsumtion avses:

  • de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll

·         producenternas hemmaförbrukning (den s.k. naturakonsumtionen).

De konsumerade kvantiteterna redovisas, så långt beräkningsunderlaget tillåter, i den form som produkterna når konsumenten, d.v.s. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat. Uppgifterna avser i princip varornas nettovikter (exkl. embal­lage) vid leveransen till den slutlige konsumenten.

De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För flertalet produkter kan man förenklat säga att direktkonsumtionen uppskattas genom att den inhemska produktio­nen justeras för utrikeshandel och svinn (ej hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till förädlade produkter (konserver, beredningar m.m.).

Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar:

  • direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär
  • de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisnings-perioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad

Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel ingår i beräkningarna medan råvaruinnehållet i exporterade produkter exkluderas.

Beräkningsmetoderna skiljer sig även i detta fall en hel del från vara till vara. Totalkonsum­tionen av mjöl, kött, socker och ägg beräknas genom att den inhemska produktionen jus­teras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spann­målsprodukter.

För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtio­nen för motsvarande produkter (t.ex. köksväxter, frukter och bär).

Med konsumtion per person och år avses:

All konsumtion för respektive vara eller varugrupp fördelas på den genomsnittliga befolkningen i Sverige aktuellt år. För att få fram den genomsnittliga befolkningen under aktuellt år hämtas data från SCB:s befolkningsstatistik, medelvärdet för befolkningstal avseende 1 januari respektive 31 december används. De befolkningstal som har använts i tabellerna för respektive år finns angivna i tusental nedan:

1960

1970

1980

1990

2000

2009

2010

2011

7 480

8 043

8 310

8 559

8 872

9 299

9 378

9 449

Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livs­medelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtionsberäkningar dels på en vid Livsmedels­verket utvecklad livsmedelsdatabas som innehåller näringsvärden för ca 1 800 livsmedel och maträtter. Näringsvärdena baseras på Livsmedelsverkets egna analyser kompletterade med värden från nordiska och andra utländska tabeller. Då beräkningarna baseras på di­rektkonsumtionen, och därmed på de kvantiteter som är tillgängliga för konsumtion i de­taljhandelsledet eller i storhushåll, beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna.

Beräkningsunderlag

Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet. Följande uppräk­ning ger ingen heltäckande bild av underlaget till beräkningarna men pekar ändå på de vik­tigaste källorna.

Externa källor:

  • SCB; utrikeshandelsstatistik
  • SCB; industrins varuproduktion
  • SCB; befolkningsstatistik

·         Svensk Mjölk; produktion/försäljning av mejeriprodukter

  • Djupfrysningsbyrån; försäljning av djupfrysta produkter
  • Danisco Sugar; produktion/försäljning av socker och sirap
  • Statens Folkhälsoinstitut/Alkoholinspektionen; försäljning av alkoholhaltiga drycker
  • Livsmedelsverket; slakt av fjäderfä
  • Svenska Jägareförbundet; avskjutningsstatistik
  • Samtetinget; slakt av ren

Jordbruksverkets egna undersökningar:

  • Statistik över produktion av trädgårdsprodukter
  • Kvarnarnas leveranser av mjöl och gryn
  • Slaktstatistik
  • Produktion av förädlade köttvaror (produktion av charkvaror m.m.)
  • Produktion/leveranser av margarin
  • Försäljning av inhemskt producerade potatisprodukter
  • Försäljning av glass

Statistikens tillförlitlighet

Tillförlitlighet i stora drag

Beräkningarna över livsmedelskonsumtionen publiceras ungefär ett år efter det aktuella beräkningsårets slut, vilket är en följd av att inte alla datakällor är tillgängliga tidigare. Detta minskar statistikens aktualitet, men ökar samtidigt dess tillförlitlighet.

Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera. Vidare har översyner av beräkningsunderlag och beräkningsmetoder genomförts ett flertal gånger under åren vilket påverkar jämförbarheten mellan i första hand närligg­ande år (se även avsnittet Bra att veta). Därför bör förändringar mellan närliggande år tol­kas med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen.

Två av de viktigaste underlagen till beräkningarna av livsmedelskonsumtionen är utrikes­handelsstatistiken och statistikgrenen Industrins varuproduktion, som tas fram av SCB. Un­der åren har det i dessa undersökningar skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels påverkat konsumtionsberäkningarnas kvalitet dels medfört ändringar av innehållet i de varugrupper för vilka uppgifter redovisas, vilket påverkat jämförbarheten mellan åren. Mer om detta redovisas under det kommande avsnittet Översyn av beräkningarna.

Råvaror för vidareförädling av livsmedel

Vid beräkningarna av direktkonsumtionen av livsmedel i form av råvaror eller av råvaruka­raktär (t.ex. kött) ingår inte den del av råvaran som används inom förädlingsindustrin för produktion av varor som redovisas separat (konserver, charkprodukter m.m.). För att upp­skatta råvaruåtgången av kött för produktion av charkvaror, konserver och färdiglagad mat har Jordbruksverket med några års mellanrum genomfört undersökningar för att uppdatera åtgångstalen i förädlingsindustrin. På flera andra områden, exempelvis vissa köksväxter, frukter och bär, är dock tillgången till uppgifter om råvaruåtgången i förädlingsindustrin bristfällig. I många fall innebär detta att schablonvärden som legat konstanta under en längre tid används.

Förändringar i konsumtionsmönster

Enligt definitionen av direktkonsumtionen ska de konsumerade kvantiteterna redovisas i den form som produkterna når konsumenten (se avsnittet Definitioner och beräkningsmetoder). Det underlag som används för beräkningarna har dock brister när det gäller möjligheten att följa vissa aspekter på förändrade konsumtionsmönster. T.ex. kan man inte följa föränd­ringar av konsumtionen inom enskilda hushåll resp. storhushåll (restauranger, skolor, sjuk­hus m.m.), eftersom beräkningsunderlaget inte tillåter en sådan uppdelning. Beräkningarna kan vidare ge viss information om t.ex. i vilken omfattning konsumtionen av mer förädlade produkter ökat (konserver, färdiglagade rätter m.m.). Men om förädlingen inte sker i ”in­dustriledet”, d.v.s. inte ingår i statistikgrenen Industrins varuproduktion, så kommer den förädlade produkten i statistiken att redovisas under respektive råvara som ingår i pro­duk­ten. Den fyllda baguetten som äts på vägen mellan jobbet och hemmet återfinns i statisti­ken sannolikt under flera varugrupper såsom t.ex. mjukt matbröd, charkuterivaror, matfett, ost och köks­växter.

Totalkonsumtionen

Vid beräkningarna av totalkonsumtionen för en viss vara av råvarukaraktär justeras den inhemska produktionen av denna råvara dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för innehållet av denna råvara i importerade och exporterade förädlade pro­dukter (se avsnittet Definitioner och beräkningsmetoder). Uppskattningarna av råvaruinne­hållet i förädlade produkter är förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För en del varor, t.ex. mjöl och kött, omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för t.ex. ägg är betydligt mer begränsad.

Kostens näringsinnehåll

Kostens näringsinnehåll beräknas genom att direktkonsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Detta inne­bär att förändringar i de beräkningsmetoder och det beräkningsunderlag som används i beräkningarna av direktkonsumtionen även påverkar kvaliteten och jämförbarheten över tiden i beräkningarna av kostens näringsinnehåll.

Livsmedelsverket, som genomför dessa beräkningar, gör fortlöpande analyser av livsmedel och revideringar av näringsinnehållstalen. Förändringar i dessa kan ha flera orsaker, t.ex. kan fördelningen av ingående livsmedel inom en varugrupp ändras eller så kan livsmedlet förändras, exempelvis genom ändrad sammansättning eller berikning. Vidare kan förbättrade analysmetoder leda till ändringar av innehållstalen.

Bra att veta

Översyn av beräkningarna

Under åren har ett flertal översyner genomförts av beräkningarna av livsmedelskonsumtio­nen. Detta har medfört förändringar i beräkningsmetoder, beräkningsunderlag och varuin­delning m.m. Nedan redovisas kortfattat några viktiga resultat från de översyner som ge­nomförts med betoning på översyner av mer övergripande karaktär samt översyner som ligger närmast i ti­den.

Inför beräkningarna för åren 1988–1991 gjordes en översyn av beräkningsunderlaget bl.a. med anledning av ny industristatistik enligt det nya HS-systemet. Denna översyn redovisa­des i Jordbruksverkets rapport 1992:10 (Livsmedelskonsumtionen 1988–1991).

Inför beräkningarna av 1993 och 1998 års konsumtion gjordes revideringar beträffande konsumtionen av charkvaror. Information om detta finns i Jordbruksverkets rapport 2000:13 (Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996–1999).

Åren 1995 och 1996 genomfördes, stora förändringar i produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska EU-medlemskapet år 1995 infördes EU:s Kombinerade Nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och fr.o.m. år 1996 redovi­sas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet (se avsnitt 4.3). Bytet av nomenklatur har orsakat förändringar i direktkonsumtionsberäkningarnas varuindelning.

I samband med beräkningarna avseende år 2000 genomfördes ett mindre översynsarbete som har lett till vissa förändringar i varuindelningen. Den främsta orsaken till dessa har va­rit svårigheter att skilja vissa varor/varugrupper från varandra i den nu rådande nomenkla­turen (KN) på utrikeshandelsstatistikområdet. Vidare har redovisningen av färsk fisk upp­hört. Anledningen till detta är att beräkningarna av konsumtionen av färsk fisk var mycket osäkra och i flera fall gav helt orimliga resultat när de baserades på den officiella fångststa­tistiken och utrikeshandelsstatistiken.

I samband med beräkningarna avseende år 2003 genomfördes förändringar i varuindelningen för mjölkprodukter (revideringar har gjorts bakåt t.o.m. år 2000).

Vid beräkningarna avseende år 2005 genomfördes förändringar i varuindelningen för syrade produkter. Revideringar bakåt har gjorts.

I samband med beräkningarna avseende år 2007 förändrades underlaget till fjäderfäkött (vara 25). Kasserade slaktkycklingar ingår inte längre, revideringar har gjorts bakåt till och med år 2005. Vid 2009 års beräkningar gjordes också revideringar bakåt till och med år 2005 på grund av reviderade källuppgifter angående slaktvikter för fjäderfä.

Elektronisk publicering

Statistikrapporten finns kostnadsfritt åtkomlig på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken. I Jordbruksverkets statistikdatabas redovisas serier för totalkonsumtionen fr.o.m. år 1950 och för direktkonsumtionen fr.o.m. år 1960 och framåt.

 



[1] Tidigare Statens jordbruksnämnd