STATISTIK FRÅN |
JORDBRUKSVERKET | |||
Statistikrapport 2012:01 | |||
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Fakta om statistiken
Jordbruksverket[1] redovisar sedan början av 1940-talet
beräkningar av livsmedelskonsum-tionen i landet och kostens näringsinnehåll.
Beräkningarna tillkom bl.a. för att man under krigsåren skulle kunna följa
utvecklingen av livsmedelsförsörjningen och förändringar i näringsstandarden.
Användningsområdet utökades successivt och beräkningarna ingick under ett
flertal år som en integrerad del i Statistiska centralbyråns (SCB)
nationalräkenskaper vid beräkningar av den totala konsumtionen i landet. Definitioner
och beräkningsmetoder Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen redovisas på
följande sätt:
Med direktkonsumtion avses:
De konsumerade kvantiteterna redovisas, så långt
beräkningsunderlaget tillåter, i den form som produkterna når konsumenten,
d.v.s. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad
mat. Uppgifterna avser i princip varornas nettovikter (exkl. emballage) vid
leveransen till den slutlige konsumenten. De beräkningsmetoder som används varierar för olika
livsmedel. För flertalet produkter kan man förenklat säga att
direktkonsumtionen uppskattas genom att den inhemska produktionen justeras för
utrikeshandel och svinn (ej hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror
eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången
till förädlade produkter (konserver, beredningar m.m.). Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av
olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen
innefattar:
Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel ingår i
beräkningarna medan råvaruinnehållet i exporterade produkter exkluderas. Beräkningsmetoderna skiljer sig även i detta fall en hel del
från vara till vara. Totalkonsumtionen av mjöl, kött, socker och ägg beräknas
genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och
exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och
exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl
inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och
importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd,
pasta och liknande spannmålsprodukter. För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt
ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp
beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (t.ex.
köksväxter, frukter och bär). Med konsumtion per person och år avses: All konsumtion för respektive vara eller varugrupp fördelas
på den genomsnittliga befolkningen i Sverige aktuellt år. För att få fram den
genomsnittliga beräknas medelvärdet av befolkningen enligt SCB:s
befolkningsstatistik den 1 januari respektive den 31 december. Kostens näringsinnehåll beräknas genom att
konsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med
innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på
Jordbruksverkets direktkonsumtionsberäkningar dels på en vid Livsmedelsverket
utvecklad livsmedelsdatabas som innehåller näringsvärden för ca 1 800 livsmedel och maträtter. Näringsvärdena
baseras på Livsmedelsverkets egna analyser kompletterade med värden från
nordiska och andra utländska tabeller. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen,
och därmed på de kvantiteter som är tillgängliga för konsumtion i detaljhandelsledet
eller i storhushåll, beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll.
Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna. Beräkningsunderlag
Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen baseras på ett
flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera
källor för att nå slutresultatet. Följande uppräkning ger ingen heltäckande
bild av underlaget till beräkningarna men pekar ändå på de viktigaste
källorna. Externa källor:
Jordbruksverkets egna undersökningar:
Statistikens
tillförlitlighet Tillförlitlighet i stora drag Beräkningarna av livsmedelskonsumtionen publiceras drygt ett
år efter det aktuella beräkningsårets slut, vilket är en följd av att inte alla
datakällor är tillgängliga förrän drygt ett år efter beräkningsårets slut.
Detta minskar statistikens aktualitet, men ökar samtidigt dess
tillförlitlighet. Beräkningsresultatens kvalitet är i stor utsträckning
beroende av kvaliteten i de underlag som valts som grund för beräkningarna
samt i vilken utsträckning dessa underlag går att kombinera. Vidare har
översyner av beräkningsunderlag och beräkningsmetoder genomförts ett flertal
gånger under åren vilket påverkar jämförbarheten mellan i första hand närliggande
år (se även avsnittet Bra att veta). Därför bör förändringar mellan närliggande
år tolkas med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga
konsumtionsutvecklingen. Två av de viktigaste underlagen till beräkningarna av
livsmedelskonsumtionen är utrikeshandelsstatistiken och statistikgrenen
Industrins varuproduktion, som tas fram av SCB. Under åren har det i dessa
undersökningar skett förändringar både i det sätt man klassificerar varor och
de metoder som används för insamling av uppgifter. Dessa förändringar har dels
påverkat konsumtionsberäkningarnas kvalitet dels medfört ändringar av
innehållet i de varugrupper för vilka uppgifter redovisas, vilket påverkat
jämförbarheten mellan åren. Mer om detta redovisas under det kommande avsnittet
Översyn av beräkningarna. Råvaror för vidareförädling av livsmedel Vid beräkningarna av direktkonsumtionen av livsmedel i form
av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) ingår inte den del av råvaran
som används inom förädlingsindustrin för produktion av varor som redovisas
separat (konserver, charkprodukter m.m.). För att uppskatta råvaruåtgången av
kött för produktion av charkvaror, konserver och färdiglagad mat har
Jordbruksverket med några års mellanrum genomfört undersökningar för att
uppdatera åtgångstalen i förädlingsindustrin. På flera andra områden,
exempelvis vissa köksväxter, frukter och bär, är dock tillgången till uppgifter
om råvaruåtgången i förädlingsindustrin bristfällig. I många fall innebär detta
att schablonvärden som legat konstanta under en längre tid används. Förändringar i konsumtionsmönster Enligt definitionen av direktkonsumtionen ska de konsumerade
kvantiteterna redovisas i den form som produkterna når konsumenten (se
avsnittet Definitioner och beräkningsmetoder). Det underlag som används för
beräkningarna har dock brister när det gäller möjligheten att följa vissa
aspekter på förändrade konsumtionsmönster. T.ex. kan man inte följa förändringar
av konsumtionen inom enskilda hushåll resp. storhushåll (restauranger, skolor,
sjukhus m.m.), eftersom beräkningsunderlaget inte tillåter en sådan
uppdelning. Beräkningarna kan vidare ge viss information om t.ex. i vilken
omfattning konsumtionen av mer förädlade produkter ökat (konserver,
färdiglagade rätter m.m.). Men om förädlingen inte sker i ”industriledet”,
d.v.s. inte ingår i statistikgrenen Industrins varuproduktion, så kommer den
förädlade produkten i statistiken att redovisas under respektive råvara som
ingår i produkten. Den fyllda baguetten som äts på vägen mellan jobbet och
hemmet återfinns i statistiken sannolikt under flera varugrupper såsom t.ex.
mjukt matbröd, charkuterivaror, matfett, ost och köksväxter. Totalkonsumtionen Vid beräkningarna av totalkonsumtionen för en viss vara av
råvarukaraktär justeras den inhemska produktionen av denna råvara dels för
importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för innehållet av denna
råvara i importerade och exporterade förädlade produkter (se avsnittet
Definitioner och beräkningsmetoder). Uppskattningarna av råvaruinnehållet i
förädlade produkter är förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet
i statistiken. För en del varor, t.ex. mjöl och kött, omfattar beräkningarna av
råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan
motsvarande beräkning för t.ex. ägg är betydligt mer begränsad. Kostens näringsinnehåll Kostens näringsinnehåll beräknas genom att
direktkonsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med
innehållstal avseende olika näringsämnen. Detta innebär att förändringar i de
beräkningsmetoder och det beräkningsunderlag som används i beräkningarna av
direktkonsumtionen även påverkar kvaliteten och jämförbarheten över tiden i
beräkningarna av kostens näringsinnehåll. Livsmedelsverket, som genomför dessa beräkningar, gör
fortlöpande analyser av livsmedel och revideringar av näringsinnehållstalen.
Förändringar i dessa kan ha flera orsaker, t.ex. kan fördelningen av ingående
livsmedel inom en varugrupp ändras eller så kan livsmedlet förändras,
exempelvis genom ändrad sammansättning eller berikning. Vidare kan förbättrade
analysmetoder leda till ändringar av innehållstalen. Bra att veta Översyn av beräkningarna Under åren har ett flertal översyner genomförts av
beräkningarna av livsmedelskonsumtionen. Detta har medfört förändringar i
beräkningsmetoder, beräkningsunderlag och varuindelning m.m. Nedan redovisas
kortfattat några viktiga resultat från de översyner som genomförts med
betoning på översyner av mer övergripande karaktär samt översyner som ligger
närmast i tiden. Inför beräkningarna för åren 1988–1991 gjordes en översyn av
beräkningsunderlaget bl.a. med anledning av ny industristatistik enligt det nya
HS-systemet. Denna översyn redovisades i Jordbruksverkets rapport 1992:10
(Livsmedelskonsumtionen 1988–1991). Inför beräkningarna av 1993 och 1998 års konsumtion gjordes
revideringar beträffande konsumtionen av charkvaror. Information om detta finns
i Jordbruksverkets rapport 2000:13 (Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996–1999). Åren 1995 och 1996 genomfördes, stora förändringar i
produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska
EU-medlemskapet år 1995 infördes EU:s Kombinerade Nomenklatur (KN) för
klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och fr.o.m. år 1996
redovisas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet (se avsnitt 4.3).
Bytet av nomenklatur har orsakat förändringar i direktkonsumtionsberäkningarnas
varuindelning. I samband med beräkningarna avseende år 2000 genomfördes ett
mindre översynsarbete som har lett till vissa förändringar i varuindelningen.
Den främsta orsaken till dessa har varit svårigheter att skilja vissa
varor/varugrupper från varandra i den nu rådande nomenklaturen (KN) på
utrikeshandelsstatistikområdet. Vidare har redovisningen av färsk fisk upphört.
Anledningen till detta är att beräkningarna av konsumtionen av färsk fisk var
mycket osäkra och i flera fall gav helt orimliga resultat när de baserades på
den officiella fångststatistiken och utrikeshandelsstatistiken. I samband med beräkningarna avseende år 2003 genomfördes
förändringar i varuindelningen för mjölkprodukter (revideringar har gjorts
bakåt t.o.m. år 2000). Vid beräkningarna avseende år 2005 genomfördes förändringar
i varuindelningen för syrade produkter. Revideringar bakåt har gjorts. I samband med beräkningarna avseende år 2007 förändrades
underlaget till fjäderfäkött (vara 25). Kasserade slaktkycklingar ingår inte
längre, revideringar har gjorts bakåt till och med år 2005. Vid 2009 års
beräkningar gjordes också revideringar bakåt till och med år 2005 på grund av
reviderade källuppgifter angående slaktvikter för fjäderfä. Elektronisk publicering Konsumtionsberäkningarna redovisas på Jordbruksverkets
webbplats www.jordbruksverket.se
och i Jordbruksstatistisk årsbok. I Jordbruksverkets statistikdatabas redovisas
serier för totalkonsumtionen fr.o.m. år 1950 och för direktkonsumtionen fr.o.m.
år 1960 och framåt. |