Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll

JO 44 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Allmänt
Totalkonsumtionen av livsmedel
Direktkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel
 

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1] livsmedel i landet till och med år 2017. Redovisade uppgifter för år 2017 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

·         Direktkonsumtion av livsmedel[2]

·         Totalkonsumtion av livsmedel[3]

·         Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Fakta om statistiken.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b samt i vissa av diagrammen 1–18.

I Figur A redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2017. Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala förbrukningen av råvaror för humankonsumtion. Exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter.

 

Figur A. Totalkonsumtion av vissa varor 1980, 1990, 2000, 2010 och 2017, kg/liter per person och år

Under perioden 1980–2017 har totalkonsumtionen av kött ökat med 35 % till 86 kg per person och år, de senaste åren har ingen ökning skett. Fjäderfäkött är den undergrupp inom kött som har ökat mest, drygt en femdubbling har skett sedan år 1980. Totalkonsumtionen av köksväxter har nästan fördubblats till 80 kg och frukt har ökat med 22 % till 102 kg per person och år. Däremot har mjölk och syrade produkter minskat från 185 till 106 liter per person, en minskning med 43 %. Även matfett har minskat under samma period, från 25 till 17 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 30 %. Mjöl och gryn var som högst i början av 2000–talet, för att sedan minska och 2017 uppgå till 62 kg per person och år vilket är i nivå med 1980.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 38–49 kg per person under perioden 1980–2017. År 2017 var den 38 kg per person. 2016 har en översyn gjorts för beräkningen av socker och data har reviderats från och med 1995, därför är uppgifterna för åren före 1995 inte helt jämförbara med senare år. Se även avsnittet ”Socker” under Fakta om statistiken på sidan 55.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabellerna 1a–8a och per person och år i tabellerna 1b–8b. Nedan i resten av avsnittet kommenteras utvecklingen per person och år, främst för perioden 1980–2017. Utvecklingen presenteras även i diagram 1–18.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden 1980–2017 ökat med 46 % till 73 kg per person, medan mjöl och gryn har minskat med 22 % till 16 kg. Övriga mjölprodukter, där bl.a. pasta ingår, har fördubblats till 12 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 89 % till 52 kg per person och år. Hela denna ökning skedde under perioden 1990–2017. Fjäderfäkött är det köttslag som har ökat mest, från 4 till 22 kg per person och år. Nötkött har fördubblats från drygt 6 till 12 kg medan griskött har varierat mellan 9–17 kg per person och år. Övrigt färskt och fryst kött[4] har haft en stabil nivå runt 3 kg per person och år.

Konsumtionen av charkuterivaror och konserver[5] har åren 1980–2017 varierat mellan 20–25 kg per person och år. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskning.

Figur B. Direktkonsumtion av kött, kg per person och år

Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden 1980–2017 varierat mellan 2 och 4 kg per person och år, medan beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 18 % till 9 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Konsumtionen av mjölk toppade runt 1980 med omkring 180 liter per person och år, varefter den minskat med 44 % till 103 liter år 2017. Däremot har grädde ökat, totalt sett med 38 % till 10 kg sedan år 1980. För tunn grädde minskade emellertid konsumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000-2005 skedde en minskning för att därefter öka igen. Sedan år 1980 har ost ökat med 37 % till 19 kg medan smör och margarin minskat med 35 % till 14 kg per person och år. De senaste åren har dock konsumtionen av matfett legat relativt konstant.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat från år 1960 till 2017. Sedan år 1980 har färska köksväxter mer än fördubblats till 46 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2017 på 12 kg per person. Inom området frukt och bär har den största förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 28 kg per person.

Direktkonsumtionen av socker har minskat sedan år 1960. Under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Från år 1980 har minskningen varit 69 % och var 6 kg per person år 2017. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2017 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 15 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 57 % sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har under samma period nästan tredubblats till 96 liter år 2017. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och har i viss mån bidragit till den kraftiga ökningen totalt sett.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Näringsinnehållet i konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna 10–23.

Det ska påpekas att näringsinnehållet baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll och står inte för vad som faktiskt äts då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2017 från 12 000 (2 900 kcal) till 13 300 kJ (3 200 kcal) per person och dag. En översyn av beräkningarna har emellertid gjorts i år så uppgifterna för 2017 är inte helt jämförbara med tidigare år. Av energitillförseln år 2017 kom 28 % från bröd och spannmålsprodukter, 12 % från kött och köttvaror samt 22 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 18 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade till mitten av 2000-talet för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något.

Den totala proteintillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2017 från 87 till 105 g per person och dag, Av proteintillförseln år 2017 kom 22 % från bröd och spannmålsprodukter, 30 % från kött och köttvaror samt 24 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980–2017 ökat från 126 och 137 g per person och dag. Av fettillförseln kom 12 % från bröd och spannmålsprodukter, 19 % från kött och köttvaror, 22 % från matfett och 21 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2017 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) till 343 g per person och dag. Av kolhydrattillförseln kom 45 % från bröd och spannmålsprodukter, 5 % från mjölkprodukter, 24 % från frukt och grönt (inklusive potatis) och sammanlagt 23 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer har ökat mellan åren 1980 och 2017, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inklusive potatis). År 2017 svarade denna grupp för 95 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980–2017. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2017 svarade för 62 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inklusive potatis) svarade för 11 % respektive 10 % av kalciumtillförseln.

 



[1] Fram till och med redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både konsumerade kvantiteter av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Från och med redovisningsår 2000 redovisas endast beräkningar av konsumerade kvantiteter.

 

[2] Redovisning av konsumerade kvantiteter i den form som produkterna når konsumenten, det vill säga. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat.

 

[3] Förbrukning av råvaror för humankonsumtion

 

[4] Får-, ren- och viltkött samt hemslakt (kalv, gris och får).

 

[5] Inklusive innanmat