Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll

JO 44 SM 1401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Allmänt
Direktkonsumtionen av livsmedel
Totalkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel
  

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1] livsmedel i landet t.o.m. år 2013. Redovisade uppgifter för år 2013 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

  • Direktkonsumtion av livsmedel[2]
  • Totalkonsumtion av livsmedel[3]
  • Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Fakta om statistiken.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabellerna 1a–8a och per person och år i tabellerna 1b–8b. I det följande kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år, främst för perioden 1980–2013. Utvecklingen presenteras även i diagram 1–18.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat med 45 % till 73 kg per person, medan konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 21 % till 17 kg. Övriga mjölprodukter, där bland annat pasta ingår, har ökat med 121 % till 13 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 84 % till 51 kg per person. Hela denna ökning skedde under perioden 1990–2013. Konsumtionen av charkuterivaror och konserver har åren 1980–2013 varierat mellan 20–25 kg per person och år. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskad konsumtion. Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,8 och 3,9 kg per person och år, medan konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 53 % till 12 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt.

Under perioden 1965–1980 ökade konsumtionen av mjölk till som mest runt 180 liter per person och år, varefter den minskat med 35 % till 119 liter år 2013. Konsumtionen av grädde har däremot ökat, totalt sett med 38 % till 10 kg sedan år 1980. För tunn grädde minskade emellertid konsumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000–2005 minskade konsumtionen för att därefter öka igen. Sedan år 1980 har konsumtionen av ost ökat med 35 % till 19 kg medan konsumtionen av smör och margarin minskat med 37 % till 13 kg per person och år. De senaste åren har konsumtionen av smör och margarin emellertid ökat något igen.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat från år 1960 till 2013. Sedan år 1980 har konsumtionen av färska köksväxter mer än fördubblats till 47 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2013 på 12 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 kilo till 26 kilo per person.

Direktkonsumtionen av socker har minskat sedan år 1960, under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Från år 1980 har minskningen varit 66 % och konsumtionen var 7 kg per person år 2013. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2013 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 17 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 75 %. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har nästan tredubblats till 87 liter år 2013. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och har troligtvis bidragit till den kraftiga konsumtionsökningen totalt sett.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b.

Under perioden 1980–2013 har totalkonsumtionen av kött ökat med 38 % till 88 kg, köksväxter med 98 % till 81 kg och frukt med 26 % till 105 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från 185 till 122 liter per person, en minskning med 34 %. Även konsumtionen av matfett har minskat under samma period, från 25 till 17 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 30 %. Konsumtionen av gryn och mjöl ökade under 1980- och 1990-talen, för att sedan minska igen och år 2013 hamna på 57 kg per person.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 36–45 kg per person och år under perioden 1980–2013. År 2013 var konsumtionen 41 kg per person. Under samma period har direktkonsumtionen av choklad, konfektyrvaror och läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Näringsinnehållet i konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna 10–23.

Den totala energitillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2013 från 12 000 till 13 100 kJ per person och dag, en ökning med 9 %. Av energitillförseln år 2013 kom 27 % från bröd och spannmålsprodukter, 13 % från kött och köttvaror samt 22 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 16 % av den totala energitillförseln. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade fram till mitten på 2000-talet för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något.

Den totala proteintillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden 1980–2013 från 87 till 109 g per person och dag, en ökning med 25 %. Av proteintillförseln år 2013 kom 21 % från bröd och spannmålsprodukter, 33 % från kött och köttvaror samt 24 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980–2013 varierat mellan 120 och 133 g per person och dag. År 2013 uppgick den till 131 g. Av fettillförseln kom 11 % från bröd och spannmålsprodukter, 22 % från kött och köttvaror, 22 % från matfett och 23 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2013 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exkl. alkoholhaltiga drycker) till 361 g per person och dag, vilket är en ökning jämfört med år 1980. Av kolhydrattillförseln kom 44 % från bröd och spannmålsprodukter, 5 % från mjölkprodukter, 22 % från frukt och grönt (inkl. potatis) och sammanlagt 26 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer ökade med 78 % mellan åren 1980 och 2013, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inkl. potatis). År 2013 svarade denna grupp för 84 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980–2013. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2013 svarade för 63 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inkl. potatis) svarade för 10 respektive 11 % av kalciumtillförseln.

 

 



[1] Fram t.o.m. redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både konsumerade kvantiteter av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Fr.o.m. redovisningsår 2000 redovisas endast beräkningar av konsumerade kvantiteter.

 

[2] Redovisning av konsumerade kvantiteter i den form som produkterna når konsumenten, dvs. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat.

 

[3] Åtgång/förbrukning av råvaror för humankonsumtion