STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2009:2

 

Livsmedelskonsumtionen 1960-2006

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Underlag utöver Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar

Direktkonsumtion

  • de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll
  • producenternas hemmaförbrukning (den s.k. naturakonsumtionen).

De konsumerade kvantiteterna redovisas, så långt beräkningsunderlaget tillåter, i den form som produkterna når konsumenten, dvs. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat. Uppgifterna avser i princip varornas nettovikter (exkl. emballage) vid leveransen till den slutlige konsumenten.

De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För flertalet produkter kan man förenklat säga att direktkonsumtionen uppskattas genom att den inhemska produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (ej hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till förädlade produkter (konserver, beredningar m.m.).

Totalkonsumtion

Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar:

  • direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär
  • de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad

Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel ingår i beräkningarna medan råvaruinnehållet i exporterade produkter exkluderas.

Beräkningsmetoderna skiljer sig även i detta fall en hel del från vara till vara. Totalkonsumtionen av mjöl, kött, socker och ägg beräknas genom att den inhemska produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importen av bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter.

För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (t.ex. köksväxter, frukter och bär).

Energitillförsel

Kostens näringsinnehåll, där beräkningar om energitillförsel ingår, presenteras i den årliga rapporten "Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll". Näringsinnehållet beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras delvis på Jordbruksverkets direktkonsumtionsberäkningar men utförs av Livsmedelsverket. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen, och därmed på de kvantiteter som är tillgängliga för konsumtionen i detaljhandelsledet eller i storhushåll, beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna.

Underlag utöver Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar

Statistiska Centralbyrån (SCB)

Konsumentprisindex (KPI) ingår i Sveriges officiella statistik. KPI avser att mäta hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen och används bl.a. som inflationsmått.

Konsumentpriserna för sådana jordbruksprodukter som odlas eller på annat sätt framställs i Sverige, jordbruksreglerade livsmedel, beräknas på uppdrag av Jordbruksverket. Detta index benämns KPI-J och var tidigare bl.a. avsett att mäta effekterna av jordbruksprisregleringen. Denna upphörde i huvudsak åren 1990-91 och avlöstes av en period av avreglering fram till EU-inträdet år 1995.

SCB genomför urvalsundersökningen Hushållens utgifter (HUT). Urvalet har legat runt 4 000 hushåll och undersökningen har genomförts sedan år 1958. Vissa metodmässiga förändringar har genomförts över tiden och därför bör man vara försiktig vid jämförelse mellan olika år. Undersökningens huvudsyfte är att belysa hushållens utgifter och hur fördelningen är mellan olika slags varor och tjänster och undersökningsresultaten används bland annat som underlag i Konsumentverkets beräkningar av skäliga levnadskostnader.

Rapporten "Potatis - konsumtion och fritidsodling" beskriver konsumtionen av potatis samt fritidsodling av potatis i Sverige. Undersökningen genomfördes i form av telefonintervjuer med personer i åldern 18 till 74 år under år 2002 och urvalet omfattade cirka 2 000 personer.

Nationalräkenskaperna (NR) är samhällsekonomisk bokföring som används till underlag för Sveriges ekonomi på både kort och lång sikt. I NR finns uppgifter om hushållens konsumtionsutgifter, även uppdelat på olika produktgrupper, från år 1993 och framåt.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverkets information gällande kost- och näringsrekommendationer, som kommer ifrån Svenska och Nordiska näringsrekommendationer (SNR och NNR), har använts i rapporten.

När det gäller kostvaneundersökningar har vi tittat på dels "Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor" (HULK89), dels "Riksmaten 1997-98".

  • HULK genomfördes år 1989 av SCB och Livsmedelsverket och urvalet omfattade 3 000 hushåll. Cirka 2 000 hushåll deltog vilket motsvarar ungefär 70 procent svarsfrekvens. Deltagande hushåll bokförde var för sig inköp av livsmedel, både kvantiteter och utgifter, under fyra veckor. Dessutom registrerade en person i varje hushåll (1-74 år) matkonsumtionen under en vecka med hjälp av en så kallad menybok. SCB har publicerat resultaten från utgiftsdelen och Livsmedelsverket har publicerat resultaten från kostvanedelen.
  • Riksmaten 1997-98 är en uppföljning av HULK89 men med vissa små skillnader. Urvalet till denna undersökning var mindre, cirka 2 000 hushåll. Deltagande hushåll bokförde alla konsumtionsutgifter under fyra veckor. En urvalsperson, en vuxen person mellan 18 och 74 år, i varje hushåll ombads dessutom registrera sitt matintag under sju dagar med en menybok samt fylla i ett frågehäfte. Denna undersökning genomfördes under år 1997 och första kvartalet år 1998 och materialet kom sedan Livsmedelsverket tillhanda.

Man bör dock observera att för dessa undersökningar är dataunderlaget helt olikt det som redovisas i Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar. I kostundersökningar redovisas endast den mängd som personerna ätit, således ingår inte hushållssvinn som inkluderas i konsumtionsberäkningarna. Detta faktum bör ligga som bakgrundsinformation när man gör försiktiga jämförelser mellan kostvaneundersökningar och konsumtionsstatistik.

Svensk Mjölk

Svensk Mjölk är mjölkböndernas och mejeriindustrins branschorganisation och kan beskrivas som ett kunskapsföretag med tre huvudsakliga verksamhetsområden; forskning, opinionsarbete samt att utveckla service och rådgivning på uppdrag av medlemsföretagen. Svensk Mjölk tillhandahåller även statistik över svensk mjölkproduktion och mejeriernas tillverkning av mjölk och mjölkprodukter, försäljning, import och export, per capita konsumtion, konsumentpriser m.m.

Djupfrysningsbyrån

Djupfrysningsbyrån är en branschorganisation med medlemmar bland fabrikanter, grossister, transportörer, kedjor och utrustningsföretag för såväl retail- som foodservicesektorn. Djupfrysningsbyråns uppgifter är bl.a. att vara kontaktskapande organ, deltaga i lagstiftningsfrågor, medverka i policyfrågor, informera om frågor som rör djupfryst samt ta fram årsstatistik.

Övriga källor

Organisationer:

  • Danisco
  • Konsumentföreningen (KF)
  • Skatteverket
  • Svenska Ägg
  • Svensk Kaffeinformation
  • Sveriges Bryggerier
  • Swedish nutrition foundation (SNF)

Skriftliga källor:

  • Statens Jordbruksnämnd [1975], Jordbruksekonomiska meddelanden (JEM) 1975:7-8
  • Statens Jordbruksnämnd [1987], Jordbruksekonomiska meddelanden (JEM) 1987:1
  • Livsmedelsverket [2007], Mat och hälsa, faktabok från Livsmedelsverket
  • Pensson, J, Capps, O, Parr Rosson III, C och Woodward, R, [2006], Introduction to Agricultural Economics, Fourth edition, Pearson Prentice Hall, New Jersey, USA