STATISTIK FRÅNJORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2009:2

 

Livsmedelskonsumtionen 1960-2006
Consumption of food 1960 - 2006

 

pm-pil.gifSammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF)


 

Sammanfattning

Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen och hur denna har utvecklats över tiden. Detta gäller såväl hur mycket vi äter av olika produkter som vad maten innehåller och hur nyttig eller onyttig den är. På senare tid har också matvanornas inverkan på miljön uppmärksam-mats. Huvudsyftet med denna rapport är att presentera hur konsumtionen av livsmedel i Sverige har förändrats över tiden. Prisutvecklingen för olika livsmedel presenteras med hjälp av index. Tidsperspektivet har varit från år 1960 till 2006.

Från råvara till hel- och halvfabrikat

I konsumtionsstatistiken kan man till viss del se generella förändringar i konsumtionsmönster över tiden. En av de förändringar som går att utläsa är att vi konsumerar en mindre mängd varor av råvarukaraktär, t.ex. mjöl, potatis och strösocker, d.v.s. produkter som tidigare köptes för vidare förädling i hemmet (bak-ning, syltning, saftning etc). Istället ser vi en ökning av konsumtionen av produkter av högre förädlings-grad såsom matbröd, pommes frites, läsk, sylt, färdiglagad mat o.s.v. Vi förädlar allt mindre livsmedel i hemmet. Det handlar alltså om en förändring i vår livsstil som i sin tur har ett samband med samhällets utveckling i övrigt; Ökat förvärvsarbetande, ökad disponibel inkomst, teknikutveckling och så vidare.

Energitillförseln har ökat

Under perioden 1960 till 2006 har konsumenterna ökat sin energitillförsel med drygt 7,5 procent mätt i kilojoule (KJ) per person och dag. I stort kan man konstatera att en minskad andel energi kommer från fett, en ökad andel som kommer från protein medan andelen energi som kommer från kolhydrater ligger på ungefär samma nivå som år 1960. Jämfört med de rekommendationer som finns är dock andelen av energiintaget från fett fortfarande för hög medan andelen som kommer från kolhydrater är för låg.

Om man tittar närmare på trender i konsumtionen ser man att konsumenterna inom några varugrupper i större utsträckning väljer produkter med lägre fetthalt. T.ex. har konsumtionen av lätt- och mellanmjölk ökat medan konsumtionen av standardmjölk minskat. Ett annat exempel är att konsumtionen av smör och margarin minskar totalt sett samtidigt som den andel av konsumtionen som utgörs av lättmargarin ökar. Denna trend har minskat intaget av fett men samtidigt har konsumtionen av varor som generellt sett har hög fetthalt såsom ost, grädde, glass, choklad- och konfektyrvaror samt vissa bröd- och spannmålspro-dukter ökat.

Livsmedel har blivit billigare jämfört med andra varor

Konsumentpriserna för livsmedel, följde i stort den allmänna prisutvecklingen mellan åren 1960 och 1990. Därefter sjönk priserna på livsmedel fram till år 1997 för att därefter åter stiga till en nivå som år 2006 var något lägre än år 1990. Gruppen Livsmedel har alltså blivit billigare jämfört med andra varor. Inom gruppen Livsmedel har t.ex. kött- och charkprodukter och glass blivit billigare i förhållande till t.ex. konfektyrer, mejeriprodukter och potatis. Vår disponibla inkomst har samtidigt ökat.

Politiska beslut har påverkat priserna

En central förklaringsfaktor är prisutvecklingen som har fått en framskjuten plats i rapporten. 1990-års livsmedelspolitiska beslut, momsjusteringar och Sveriges inträde i EU har påverkat konkurrensen, pris-bildningen och priserna på livsmedelsmarknaden. Politiska beslut har, under den aktuella perioden, m.a.o. haft stor påverkan på konsumentpriserna för olika varugrupper och därmed även på konsumtionen.

Konsumentpriserna för livsmedel, med undantag för 1980-talet, följde den allmänna prisutvecklingen fram till 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Därefter sjönk priserna på livsmedel fram till år 1997 för att därefter åter stiga till en nivå som år 2006 var något lägre än år 1990. Under denna period blev Sverige medlem i EU, år 1995, och momsen på mat sänktes kraftigt år 1996. År 2006 hade vi alltså en prisnivå på livsmedel som i stor sett motsvarade den som gällde år 1990, samtidigt som konsumentprisindex för samtliga varor stigit med nästan 40 procent. Livsmedel har alltså generellt sett blivit billigare jämfört med andra varor.

Det svenska EU-inträdet förde med sig nya marknadsregleringar som slog olika på priserna för olika va-rugrupper. År 2006 låg livsmedelspriserna totalt sett på ungefär samma nivå som åren före EU-medlemskapet. Priserna sjönk relativt kraftigt fram till 1997, bl.a. som en följd av sänkningen av momsen på livsmedel, för att därefter åter stiga till ungefär samma nivå som innan EU-medlemskapet. Förenklat kan man säga att två varugrupper utmärker sig i prisutvecklingen oavsett om man väljer 1990 eller 1994 som startår för jämförelserna; Priserna på mejeriprodukter har stigit medan kött- och charkprodukter är den varugrupp för vilka priserna sjunkit mest. Prisökningen för mejeriprodukter ligger dock under prisökningen för konsumentprisindex totalt, d.v.s. alla varor inte enbart livsmedel.

Konsumtionsutvecklingen mellan 1960 och 2006

Konsumtionen av:

  • ris och pasta har ökat kraftigt medan konsumtionen av färsk potatis har minskat.
  • färska grönsaker har tredubblats sedan 1960. Vi äter också mer frukt, speciellt bananer och meloner.
  • kött har ökat. Konsumtionen av griskött har ökat med knappt 60 procent, nötkött har ökat med knappt 40 procent. Vi äter dessutom tio gånger så mycket fjäderfäkött år 2006 som år 1960.
  • färsk fisk har minskat samtidigt som konsumtionen av beredd och konserverad fisk har ökat.
  • ägg har varit konstant under perioden.
  • mjölk har minskat dramatiskt från 158 liter per person och år till drygt 100 liter per person och år.
  • syrade produkter (fil och youghurt) har ökat
  • grädde har ökat från 6­-7 liter per person och år till 10­-11 liter per person och år.
  • smör har minskat
  • ost har mer än fördubblats
  • kakao, choklad- och konfektyrvaror har ökat
  • läsk har ökat från 22 liter per person och år till 90 liter per person och år.