STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

 

Jordbruksföretagets kombinationsverksamheter och jordbrukarhushållets inkomster

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Bilagor;
1. Definitioner med betydelse för kombinationsverksamhet inom jordbruksstatistiken
2. Tillgänglighet av data
3. Modellantaganden i 2005 års kombinationsverksamhetsenkät

Bilagor;

1. Definitioner med betydelse för kombinationsverksamhet inom jordbruksstatistiken

I denna bilaga ges en beskrivning av de undersökningar som ligger till grund för denna rapport samt hur jordbruk och kombinationsverksamhet har beaktats i dessa.

1.1. Defintioner av population och företag

Med jordbruksföretag menas inom jordbruk, husdjursskötsel och trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning. Vilkoret om en och samma driftsledning innebär vid en jämförelse med de stödan­sökningar (kundnummer) som används vid Jordbruksverket att ett företag inom jordbruksstatistiken kan bestå av en eller flera stödansökningar.

Det finns en lägsta tröskel för att ett företag ska ingå i statistiken. Målet är att statistiken ska omfatta 99 % av jordbruksproduktionen mätt i standardtäcknings­bidrag. Populationen är identisk med Lantbruksregistret 2005 och består totalt av 75 808 företag. För Sveriges del innebär detta att företaget:

-         brukade mer än 2,0 ha åkermark, eller

-         innehade stora djurbesättningar - minst 50 kor eller 250 nötkreatur eller 50 suggor eller 250 svin eller 50 tackor eller 1 000 höns (inklusive kycklingar), eller

-         innehade minst 2 500 kvadratmeter frilandsareal för trädgårdsproduktion, eller

-         innehade minst 200 kvadratmeter växthusyta för trädgårdsproduktion

Definition av företagare

En företagare är den eller de personer som juridiskt och ekonomiskt svarar för verksamheten på jordbruksföretaget. Varje jordbruksföretag har en företagare (huvudbrukare).

Defintion av jordbrukarhushåll

I inkomststatistiken bildas en familj bestående av maka/make samt sambo om paret har gemensamma barn, samt barn runt de företagare som återfinns i lantbruksregistret. Ett jordbrukarhushåll bildas runt varje företagare som hittas från lantbruksregistret. Om flera företagare ingår i samma hushåll slås dessa samman, så att endast ett hushåll bildas.

Hushållen definieras på samma sätt som i registret över totalbefolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partner­skap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inget underlag för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas.

För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år.

1.2. Definition av kombinationsverksamhet i olika jordbruksstatistiska källor

I rapporten används olika jordbruksstatistiska källor för att belysa jordbruksföretagets verksamheter och jordbrukarhushållens inkomster.

Källorna består av:

-         Strukturundersökningen 1999, 2003 och framförallt år 2005

-         EAA för åren 2002-2005

-         Jordbruksekonomiska undesökningen (JEU/FADN) för år 2000-2005

-         En enkät om kombinationsverksamhet som avsåg år 2005

-         En enkät om kombinationsverksamhet som avsåg år 2002

I ovanstående källor defineras kombinationsverksamhet på olika sätt. Definitionerna i den enkät om kombinationsverskamhet som avsåg år 2005 överenstämer i störst utsträckning med figur 1. Definitionerna i enkäten för år 2005 har också stämts av för att göra resultaten jämförbara med såväl enkäten från år 2002 som strukturundersökningarna.

Definition av kombinationsverksamhet i strukturundersökningarna

Syftet med strukturundersökningen är att belysa jordbrukets struktur inom EU.

I strukturundersökningarna (EG1444/2002) definieras kombinationsverksamhet som "annan inkomstbringande verksamhet som inte omfattar något jordbruksarbete--- men som har ett direkt samband med jordbruksföretaget och har ekonomisk betydelse för detta. Olika slag av verksamhet kan bedrivas på samma företag. Alla dessa skall redovisas. Icke särskiljbar inkomstbringande verksamhet ingår inte. Verksamhet i skogen ingår inte." Verksamheten ska bedrivas av företagaren dennes amka/make eller annan familjemedlem eller en eller flera delägare i jordbruksföretaget. Den uppgift som avses är om verksamheten finns på företaget eller inte. Omfattningen av verksamheten efterfrågas inte.

Verksamheten ska vara direkt relaterad till jordbruksföretaget genom att jordbruksföretagets resurser (mark, byggnader, maskiner osv) eller jordbruksföretagets produkter används. Om endast anställdas arbetskraft används för verksamheten och inga av jordbrukets resurser eller produkter anses verksamheten inte vara direkt relaterad till jordbruket.

I förordningen finns ett antal exempel på verksamhet som ska redovisas:

-         Turism uthyrning och andra fritidsaktiviter

-         Hantverk

-         Förädling av gårdsprodukter

-         Förädling av trä t.ex. sågning

-         Vattenbruk, t.ex. produktion av fisk, kräftor som odlas på jordbruksföretaget

-         Produktion av förnybar energi för marknaden

-         Entreprenadarbete med företagets utrustning, Entreprenadarbetet kan vara både inom och utom jordbruksbranchen. Det innebär att entreprenadarbete åt andra jordbruksföretagaer ingår

-         Övrigt, t.ex. uppfödning av pälsdjur.

I sysselsättningsdelen av strukturundersökningen efterfrågas sysselsättningen i jordbruket för företagaren, dennes maka/make, övriga medlemmar av företagarens familj, anställd arbetskraft (annan arbetskraft som ej är familjemedlemmar) som är stadigvarande respektive tillfälligt sysselsatt.

För nationella behov ställs i Sverige frågan om areal skog vid jordbruksföretaget.

För företagaren och dennes maka/make finns också en fråga om sysselsättning i annan inkomstbringande verksamhet. Med detta menas all verksamhet som inte är jordbruksverksamhet och som utförs mot ersättning. Inkomstbringande verksamhet som inte är jordbruk som utförs på jordbruksföretaget t.ex. camping, liksom verksamhet i företag utanför jordbruket. Även jordbruksarbete på andra företag ingår i definitionen.

Lantbrukarna ska ange om de har annan inkomstbringande verksamhet som huvudsyssla eller bisyssla. För att räknas som huvudsyssla ska tiden i den inkomstbringande verksamheten för företagaren och/eller dennes maka/make överstiga tiden i jordbruket.

Definition av kombinationsverksamhet i EAA

Syftet med EAA är att belysa jordbrukets intäkter och kostnader på makronivå. I möjligaste mån ska endast "karaktäristiska jordbruksaktiviteter" enligt huvudgrupp 01 i NACE Rev1 ingå i kalkylerna. De överrensstämmer ganska väl med vad vi allmänt menar med jordbruksverksamhet.

I många fall är det svårt att ur statistiken som ligger till grund för beräkningarna särskilja kostnader för "karaktäristiska jordbruksaktiviteter" och kostnader för andra aktiviteter. Därför säger manualen för EAA att i de fall där kostnaderna för andra typer av aktiviteter inte kan särskiljas ska också intäkterna från dessa ingå i kalkylen. De betecknas "ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter".

I Sverige har vi bokföringsdata från LRF som grund för skattningen av kalkylernas kostnadssida. Ur bokföringens kostnadsposter går det inte att separera de karaktäristiska jordbruksaktivitererna från kostnader för andra aktiviteter, varför även intäkter från "ej särskiljbara sekundära icke-jordbruksaktiviteter" tvingas ingå i den svenska EAA-kalkylen. Underlaget för dessa intäkter hämtas också från LRF:s bokföringsdata.

I bokföringsdatat finns intäkter för en lång rad (namngivna) s k "sidoaktiviteter" vilka definitionsmässigt borde stämma relativt väl överrens med vad vi kallar "kombinationsverksamhet som har samband med jordbruket".

 

Definition av kombinationsverksamhet i JEU/FADN

Innehållet i den jordbruksekonomiska undersökningen styrs av EU:s direktiv 79/65/EEC avseende FADN. Syftet med FADN är att på ett likartat sätt i samtliga EU-länder redovisa jordbrukets intäkter och kostnader. Mikromaterial skickas från medlemsländerna till en gemensam databas vid kommisionen. Databasen omfattar för närvarande ca 80 000 företag. I FADN finns ett antal koder som kan användas för att precisera intäkter och kostnader i kombinationsverksamhet. Dessa är:

Kod 77

Kostnader för skog

Kod 160

Intäkter från förädlade produkter från växtodling

Kod 170

Intäkter från förädlade produkter från animalier. (Tillverkning av ost och vin har särksilda koder)

Kod 174-176

Försäljning av timmer och skogsprodukter

Kod 177

Körslor

Kod 179

Intäkter från gårdsturism (intäkter fr. turister som camping, logi, ridning, jakt, fiske)

Kod 182

Övrigt

 

Några koder för att särredovisa arbetstid finns inte. Verksamhet ska endast redovisas då den har mindre betydelse och då det är svårt att särskilja kostnaderna.

Sverige och t.ex. Finland redovisar inte skog till FADN. Anledningen är att den ses som en verksamhet som inte har samband med jordbruk. I den svenska jordbruks­ekonomiska undersökningen särredovisas skogen. Det innebär att för nationella behov särredovisas intäkter och samtliga kostnader för skog.

Definition av kombinationsverksamhet i enkäten avseende år 2005

Med kombinationsverksamhet i jordbruket, avses annan näringsverksamhet än jord- och skogsbruk på det egna företaget. Exempel på detta är turism, entreprenad-verksamhet och vidareförädling av produkter. Till kombinationsverksamhet räknas också:

-         Jordbruksverksamhet åt andra jordbruksföretag, såsom körning mot ersättning vid t.ex sådd, gödselspridning och skörd.

-         Verksamhet i annans skog, t.ex. åt andra jordbruksföretag eller åt skogsbolag.

Både annan inkomstbringande näringsverksamhet som har ett direkt samband med jordbruket och sådan verksamhet som inte har det ingår i enkäten. Inkomst av tjänst ingår inte. Verksamheten ska drivas/ledas av företagaren, maka/make/sambo eller annan familjemedlem som arbetar i företaget.

I verksamhet som har direkt samband med jordbruket används jordbruksföretagets resurser, som mark, byggnader och maskiner eller jordbruksföretagets produkter, t.ex. genom vidareförädling av gårdsprodukter. Skogsbruk, med massa- och virkesproduktion i egen skog skall inte räknas med, däremot ingår produktion av förnyelsebar energi som ved och flis. Verksamhet med jordbrukets maskiner åt andra jordbruksföretag (körning mot ersättning) och/eller i annans skog redovisas som entreprenadverksamhet.

I verksamhet som inte har direkt samband med jordbruk ingår all annan näringsverksamhet som drivs/leds av företagaren, maka/make/sambo eller annan familjemedlem som arbetar på företaget, men som inte utnyttjar jordbruksföretagets resurser eller produkter. Verksamheten kan vara av vilket slag som helst, t.ex. försäljning av IT-konsulttjänster eller vidareförsäljning av maskiner. Skogsbruk i annans skog med skogsmaskiner t.ex. med skotare ingår också.

Definition av kombinationsverksamhet i enkäten avseende år 2002

Annan verksamhet än jordbruk som är av betydelse för företagets inkomsteroch sysselsättning. Mer än en sådan verksamhet kan redovisas. Vanligen (men inte nödvändigtvis) finns ett samband med jordbruket genom att företagets resurser i form av mark, byggnader, maskiner etc. används.

Arbete i den egna skogen eller anställning/tjänst utan samband med jordbruksföretaget medräknas inte.

1.3. Sammanfattning av definitionerna

Inom den officiella jordbruksstatistiken som i stort styrs av EUs direktiv och förordningar vad gäller innehåll och definitioner ingår i de flesta fall endast verksamet som är direkt relaterade till jordbruksföretaget. Skog ingår i de flesta fall inte i definitionen om vad som är en kombinationsverksamhet. En översikt ges i figur B1.

Figur B1. Redovisning av kombinationsverksamhet i olika statistiska undesökningar.

 

Av figur B1 framgår också att förvärvsverksamhet i form av anställning eller tjänst i de flesta fall inte beaktas i jordbruksstatistiken. I de flesta fall kan kombinations­verksamhet som har direkt samband med jordbruket särskiljas från annan verksamhet.

 

Den teoretiska utgångspunkten för att definiera icke särskiljbara sekundära aktiviter i EAA genom att endast ta med de som inte är särskiljbara skiljer sig från utgångspunkten i strukturundersökningen att endast ta med dem där jordbrukets resurser används. I praktiken blir dock tillämpningen av kriterierna likartad. I de fall jordbrukets resurser t.ex. en traktor används kommer det att på kostnadssidan vara svårt att särskilja den del av kostnaden för traktorn som används i kombinations­verksamheten och den som används i jordbruket. Ett flertal länder använder FADN för att beräkna kostnader i EAA.

2. Tillgänglighet av data

Tillgängligheten av data redovisas i figur B2. Enkäten för Jordbruksföretagens kombinationsverksamhet är jämförbar på mikronivå med strukturundersökningen från år 2005. Det innebär att t.ex. sysselsättningen i kombinationsverksamheten för ett specifikt företag eller en viss företagare och dennes maka/make/sambo kan jämföras med uppgifetr om t.ex. sysselsättningen i för företaget och inidividerna i strukturundersökningen. Pilarna i figuren illustrerar de variabler som kan knytas till varandra på individnivå.

Figur B2. Variableinnehåll

I FADN kan ett specifikt företag knytas till ett företag i strukturundersökningen. För Jordbrukarhushållens inkomster finns vid SCB uppgifter på individnivå där företagaren i strukturundersökningen kan knytas till en person i hushållet. Dessa uppgifter finns dock för denna bearbetning inte tillgängliga. Istället kan jämförelser göras för redovisningsgrupper.

Den redovisningsgrupp som är gemensamma för samtliga undersökningar är driftsinriktning. För samtliga undersökningar exklusive EAA kan redovisningen göras på FADNs typgrupper, storlek mätt i åkerareal, produktionsområde och stödområde

3. Modellantaganden i 2005 års kombinationsverksamhetsenkät

Variablerna arbetstid, kön, person och omsättning finns inte fördelat på enskilda kombinationsverksamheter (vare sig i strukturundersökningen eller kombinationsenkäten). Uppgifterna finns endast totalt per företag. Undantag är de fall där företaget bedriver endast en kombinationsverksamhet. Där har vi full koppling mellan typ av verksamhet och dessa variabler. För alla företag med mer än en verksamhet har vissa modellantaganden tvingats gjorts.

3.1. Modellantaganden arbetstid och omsättning

Bland de företag som besvarat enkäten fanns det 1 269 stycken som endast hade en kombinationsverksamhet som hade direkt samband med jordbruket. Förhållandena på dessa företag har utnyttjats för att fördela arbetstimmar och omsättning på olika kombinationsverksamheter där flera sådana finns.

Två fördelningsnycklar skapades utifrån förhållandena på de 1 269 företagen:

1.      Genomsnittlig omsättning per arbetstimme för var och en av de olika typerna av verksamheter.

2.      Genomsnittlig arbetstid för var och en av de olika typerna av verksamhet samt för företagare, maka/make, övrig familjemedlem och anställda, alla också uppdelade på kön.

 

Med hjälp av dessa fördelningsnycklar fördelades sedan företagens totala antal arbetstimmar och totala omsättning ut på de verksamheter man hade.

Svagheten med modellen är att alla timmar smetas ut på alla personer så att alla på företaget arbetar med allt. Det gör att vi får en överskattning av antalet personer som arbetar med en viss kombinationsverksamhet. Därför redovisar vi heller inte några sådana siffror. Däremot bedömer vi att de totalskattningar som gjorts, t.ex. antalet arbetstimmar för anställda män, blir korrekta skattningar.

 

3.1. Modellantaganden omsättning

Variabeln omsättning i 2005 års enkätundersökning om kombinationsverksamhet har en oändlig övre klass. Klassindelningen är följande:

Omsättning, kr

1 -

49 999

50000 -

149 999

150 000 -

299 999

300 000 - 599 000

600 000 -

1 199 000

1 200 000 -

 

Verksamheter med direkt anknytning till jordbruket

Av de 6 224 svar vi har från undersökningen är det 365 företag som angett en omsättning på 1 200 000 kr eller mer för verksamhet med direkt anknytning till jordbruket. Antalet företag är inte så stort men effekten av att inte göra någon korrigering kan bli förödande. Vissa av dessa företag kan ha väldigt stor omsättning!

En tidig tanke har varit att utnyttja ett troligt samband mellan arbetstimmar och omsättning. Fler timmar borde ge mer omsättning. Detta har också kontrollerats matematiskt och det visade sig att korrelationen mellan timmar och omsättning var så hög som 0.61. Det bedöms vara ett tillräckligt högt samband för att kunna utnyttjas.

Den genomsnittliga omsättningen per arbetstimme har beräknats på några olika sätt, bl a på hela populationen samt på de som angett omsättning mindre än 1 200 000. De olika metoderna gav ganska lika resultat och beräkning av den genomsnittliga omsättningen per arbetstimme har beräknats på hela populationen och för alla omsättningsklasser. Dels är underlaget för skattningen som störst då, dels visade det sig att om gruppen 1 200 000 kr - uteslöts från beräkningen gav det ett lägre genomsnitt trots att korrigering inte gjorts. Den genomsnittliga omsättningen per arbetstimme för hela populationen efter uppräkning till LBR-populationen blev 261 kr/arbetstimme.

En skattning av "beräknad omsättning" som 261 x arbetstimmar gjordes sedan för varje företag. De företag som fick en "beräknad omsättning" > 1 200 000 kr och som kryssat den högsta klassen i enkäten har därefter fått värdet 1 200 000 kr ersatt av "beräknad omsättning". Det rör sig om 125 företag. Som högst imputerades ett värde på 6 582 000 kr.

Resultatet av korrigeringen kan illustreras så här:

 

Denna korrigering medförde att den skattade totala omsättningen av verksamheter med direkt anknytning till jordbruket höjdes från 5,30 miljarder kr till 5,66 miljarder kr. En ökning med knappt 7 %. Efter korrigering och uppräkning blev den genomsnittliga omsättningen per arbetstimme för hela populationen 276 kr/arbetstimme.

Verksamheter utan anknytning till jordbruket

Här har korrigering gjorts på samma sätt. Det var 206 företag som korrigerades med ett värde högre än 1 200 000 kr. Spridningen på omsättningen är betydligt större i den här gruppen och det finns några riktigt stora företag med många arbetstimmar. Det högsta värdet som korrigerades var t.ex. drygt 20 miljoner kr i omsättning.

Omsättning per timme som användes för den beräknade omsättningen var för dessa verksamheter 229 kr/timme (att jämföra med 261 kr/timme).

Den totala skattade omsättningen före korrigering var 5,53 miljarder kr vilket steg till 6,17 miljarder kr efter korrigeringen. En ökning med knappt 12 %. Ändrigen blir större på verksamheter utan anknytning till jordbruket eftersom vissa av dem har väldigt mycket arbetstid och därför bör omsätta betydligt mer än 1,2 miljoner kr. Efter korrigering och uppräkning blev den genomsnittliga omsättningen per arbetstimme för hela populationen 256 kr/arbetstimme.

Resultatet av korrigeringen kan illustreras så här: