STATISTIK FRÅNJORDBRUKSVERKET

 

 

 

 

 

Jordbruksföretagets kombinationsverksamheter och jordbrukarhushållets inkomster
Other gainful activities on the agricultural holding and income of the agricultural household

 

 

 

 

pm-pil.gifSammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gif
Tabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF)


 

 

Sammanfattning

 

Jordbruksföretagens totala omsättning från näringsverksamhet i Sverige år 2005 (miljoner kr).

Jordbrukarhushållets inkomster från olika inkomstslag år 2004 (kr per jordbrukarhushåll)

 

Annan näringsverksamhet svarar för 28 procent av omsättningen

Jordbrukare bedriver idag många gånger sina jordbruk i kombination med annan näringsverksamhet. Det kan vara annan näringsverksamhet som har direkt samband med jordbruket där man använder de resurser man också använder i jordbruket, men det kan också vara näringsverksamhet som är helt skild från jordbruket.

Av de 75 808 jordbruksföretag som återfanns i Lantbruksregistret år 2005 hade ca 23 000 (30 procent) någon form av kombinationsverksamhet som genererade omsättning utöver jordbruket. Jordbruksföretagens omsättning från kombinationsverksamheten beräknades år 2005 till 12,5 miljarder kr. Omsättningen från skogsbruket var 5 miljarder kr, medan jordbruket svarade för 43,2 miljarder kr. Det innebär att annan näringsverksamhet svarade för 28 procent och jordbruksverksamheten för 72 procent av jordbruksföretagens omsättning.

Jordbrukarna lade ner 24 700 årsverken i kombinationsverksamheten (exklusive skog) jämfört med 72 200 årsverken i jordbruket. Jordbrukarna använde alltså mer än en femtedel av sin arbetstid till kombinationsverksamhet.

Arbete på entreprenad störst, men turism och produktion av förnybar energi ökar mest

Den vanligaste verksamhet som hade direkt samband med jordbruk var arbete på entreprenad som hade en total omsättning om 3,1 miljarder kr. "Entreprenad åt andra jordbruksföretag" var vanligast och svarade för ungefär hälften av allt entreprenadarbete. "Turism" svarade för knappt 0,6 miljarder kr och "Kommersiell hästverksamhet" och "Förädling och försäljning av gårdsprodukter" för drygt 0,4 miljarder kr vardera.

De båda verksamheterna "Turism" och "Produktion av förnybar energi" är de två enskilda verksamheter som haft den största procentuella ökningen av antal verksamma företag de senaste åren.

Den typ av kombinationsverksamhet som bedrevs vid företagen skiljer sig åt mellan Sverige och EU-27. Entreprenadverksamhet, turism, hantverk, träförädling och förnybar energi är vanligare som kombinationsverksamhet i Sverige jämfört med EU-27. Vidareförädling av gårdens produkter är däremot mera mera vanligt i övriga EU-länder jämfört med Sverige.

Omfattningen av kombinationsverksamhet störst vid större jordbruksföretag

Större jordbruksföretag mätt i hektar eller i resurskrävande driftsinriktningar hade störst omfattning av kombinationsverkamhet. Yngre företagare bedriver också kombinationsverksamhet i större utsträckning än äldre företagare.

Jordbruksföretag med driftsinriktningen "Jordbruks- och trädgårdsväxter" hade den högsta genomsnittliga omsättningen per företag från kombinationsverksamhet, i genomsnitt drygt 600 000 kr för dem som bedrev verksamhet med direkt samband med jordbruket och knappt 900 000 kr i genomsnitt för de företag som hade verksamhet utan koppling till jordbruket.

Kvinnor bedriver hästverksamhet medan män bedriver entreprenadverksamhet

Det är vanligare att män bedriver entreprenadverksamhet medan det är vanligare att kvinnor bedrev "Kommersiell hästverksamhet" och "Turism". Omsättningen per årsverke var högre för män (535 000 kr) än för kvinnor (415 000 kr).

Två tredjedelar av jordbruksföretagarna har skog

Två tredjedelar av jordbruksföretagen har skog. För de företag som har skog var den genomsnittliga arealen 70 hektar år 2005. Skogsbrukets betydelse för jordbruksföretagen har minskat under den senaste 20-årsperioden.

Skogen har som väntat större betydelse för jordbruksföretagen i Norrland och i Södra och mellersta Sveriges skogsbygder än i slättbygderna. För ett genomsnittligt mjölkföretag med cirka 40 kor i dessa områden hämtas åtminstone 20 procent av det företagsekonomiskt beräknade resultatet från skogen.

Inkomster från anställning viktiga för jordbrukarhushållen

För jordbrukarhushållen, dvs. de hushåll där någon eller några medlemmar driver jordbruk, är inkomst från tjänst en betydelsefull del av hushållets samlade inkomster. Inkomsten från tjänst uppgick år 2004 till 265 900 kr per hushåll medan den justerade inkomsten från näringsverksamhet uppgick till 72 000 kr.

Inkomst från näringsverksamhet den största inkomstkällan för hushåll med mjölkkor

Inkomsterna kan fördelas på hushållets medlemmar. Det visar sig då att företagarens inkomst från näringsverksamhet var 59 200 kr medan hans eller hennes inkomst av tjänst var 140 000 kr. Det betyder att 70 procent av företagarnas förvärvsinkomst hämtas från anställning och endast 30 procent från näringsverksamhet. Samtaxerade företagare hade något högre inkomster än sina ensamstående kollegor.

Jordbrukare med driftsinriktningen "Mjölkkor" var de enda där hushållets inkomst från näringsverksamheten var högre än inkomsten från tjänst. För företagarna själva var inkomsten från näringsverksamhet den största inkomstkällan för driftsinriktningarna "Mjölkkor", "Nötkreatur blandat" och "Jordbruks- och trädgårdsväxter".

Inkomsten från näringsverksamhet ökar när företagets storlek ökar

Inkomsten från näringsverksamhet ökar när företagets storlek mätt i hektar åkermark ökar. Tjänsteinkomsten däremot minskar när jordbruksföretagets storlek ökar. För jordbrukare med mer än 50 hektar åker var inomsten från näringsverksamhet den största inomstkällan. För hela hushållets inkomst var motsvarande brytpunkt 100 hektar åker.

 

Kvinnliga företagare har lägre inkomst från näringsverksamhet än sina manliga kollegor

Inkomsterna skiljde sig åt mellan manliga och kvinnliga företagare. Manliga företagare hade i genomsnitt 65 400 kr från justerad näringsverksamhet medan de kvinnliga företagarnas inkomst från näringsverksamheten endast var 29 procent av de manliga brukarnas, 18 300 kr. De kvinnliga företagarna hade därmed högre inkomst av tjänst nämligen 150 600 kr jämfört med sina manliga kollegor vars inkomst från tjänst uppgick till 138 400 kr.

En jämförelse gjordes också av inkomsterna för hushåll med ensamstående respektive samtaxerade personer. Inkomsten för manliga företagare från såväl tjänst som justerad näringsverksamhet var högre för samtaxerade hushåll än för ensamstående manliga företagare. För ensamstående kvinnliga företagare skiljde sig dock resultaten åt. De kvinnliga ensamstående företagarna hade lägre inkomst från justerad näringsverksamhet, cirka 90 procent av sina samtaxerade kvinnliga kollegors. Vad gäller inkomst av tjänst har de ensamstående däremot en högre inkomst procent av sina samtaxerade kollegors.

Summeras inkomsterna för företagare respektive maka/make så var inkomsten störst i hushåll med kvinnliga företagare, vilket framför allt kan förklaras av makens relativt högra tjänsteinkomst.

Skillnaderna mellan mäns och kvinnors inkomst av näringsverksamhet är stora. En del av förklaringen är att kvinnliga jordbruksföretagare i genomsnitt bedriver jordbruk i mindre skala. De kvinnliga företagarna arbetade i genomsnitt 0,33 årsverken per år medan de manliga företagarna arbetade 0,55 årsverken per år i jordbruket.