Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 45 SM 1803

EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Prognos för utvecklingen 2017–2018
Economic Accounts for Agriculture – first estimates for 2018
pil.gifI korta drag pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF)
adobe.gif (177 bytes) Kvalitetsdeklaration(PDF)

I korta drag

Torkan sätter tydliga spår i jordbrukets ekonomi 2018

Den varma och torra sommaren har påverkat jordbruket i stor omfattning. Skördarna av spannmål, oljeväxter och grovfoder har varit avsevärt mindre än normalt. Grovfoderbristen har orsakat problem för djurhållare och priserna för både grovfoder och spannmål har skjutit i höjden. Foderbristen förväntas även resultera i ökad import av foder under 2019, varför en del av torkans effekter kommer synas i beräkningarna först nästa år.  Utöver ökade foderkostnader har kronans värde försvagats vilket bidragit till kostnadsökningar för till exempel drivmedel. Samtidigt har kronans försvagning lett till att stöd och ersättningar ökat i kronor räknat.

Sammantaget innebär det att produktionsvärdet minskar samtidigt som kostnaderna för insatsvaror ökar. Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror, tjänster och avskrivningar förväntas minska med 88 % eller motsvarande nästan 7,2 miljarder kronor. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital minskar med 73 % jämfört med 2017, vilket ungefär motsvarar en minskning med 6,5 miljarder kronor. Företagsinkomsten är i löpande priser den lägsta som uppmätts i EAA-kalkylens historia (från år 1990 och framåt).

Minskat produktionsvärde i jordbruket

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde förväntas minska med 4,5 miljarder kronor eller 8 % år 2018 jämfört med år 2017. År 2017 var dock produktionsvärdet högt i jordbruket. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren förväntas produktionsvärdet vara i det närmaste oförändrat. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas minska med 14 % jämfört med 2017 medan värdet av animalieproduktionen förväntas minska med 2 %.

Den totala spannmålsskörden 2018 uppskattas preliminärt till 3,2 miljoner ton, vilket är en minskning med 46 % jämfört med 2017. Samtidigt bedöms priserna på spannmål bli närmare 60 % högre under skördeåret 2018/2019 jämfört med skördeåret 2017/2018. Totalt gör detta att värdet av spannmålsproduktionen förväntas minska med 16 % jämfört med skördeåret 2017/2018.

Värdet av industrigrödor förväntas minska med 30 %. I denna grupp står oljeväxter för det största produktionsvärdet. Skörden av raps, rybs och oljelin uppskattas minska med 43 % medan priserna förväntas stiga med 16 % under skördeåret 2017/2018. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen minska med 33 % jämfört med föregående år.

I EAA-kalkylen värderas även företagens egna grovfoderproduktion. Värdet av foderproduktionen som används inom sektorn återkommer sedan som en kostnad i kalkylen. Värdet av skörden, men också hela kostnaden för förbrukningen av 2018 års skörd finns med i kalkylen för år 2018. Värdet av foderväxter förväntas minska med 17 % för skördeåret 2018/2019 jämfört med föregående skördeår, som en följd av minskad vall- och halmskörd. Det innebär också att kostnaden för egenproducerat foder minskar. Anledningen till att värdet inte minskar mer är att det stora tappet i produktion till viss del kompenseras av en prisökning.

Bristen på egenproducerat foder leder till ökade kostnader för inköp. I kalkylen för 2018 ingår den del som köps 2018. Den del som köps in under 2019 kommer att belasta kostnaderna i 2019 års kalkyl.

Minskad produktion och lägre priser i mjölksektorn

Värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med knappt 6 %, vilket förklaras av att avräkningspriset förväntas sjunka med knappt 4 % och att invägningen förväntas minska med 2 % under 2018 jämfört med 2017.

Lägre avräkningspriser men ökad slakt för nötkreatur medför att produktionsvärdet för nötkreatur bedöms öka med 1 % jämfört med 2017. Värdet av grisproduktionen förväntas minska med 1 %, som en följd av lägre avräkningspriser och ökad slaktvolym.

Totalt bedöms produktionsvärdet för animalieproduktionen minska med 2 % jämfört med 2017.

Prognos för inkomstutvecklingen 2017–2018

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas, som tidigare nämnts, minska med drygt 7 % eller motsvarande 4,6 miljarder kronor år 2018 jämfört med 2017. Produktionsvärdet 2018 ligger dock ungefär i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. Detta förklaras av att de minskade volymerna i viss mån kompenseras av ökade priser. Jämfört med de senaste fem åren har dock kostnaderna ökat kraftig vilket leder till att jordbrukets ekonomiska resultat 2018 förväntas bli det sämsta som uppmätts i EAA-kalkylens historia (år 1990 och framåt).

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster förväntas öka med drygt 5 % under 2018 vilket motsvarar ungefär 2,3 miljarder kronor jämfört med 2017. Främst är det foder- och drivmedelskostnader som förväntas öka. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren ökar dock kostnaderna med 11 % eller motsvarande 4,5 miljarder kronor.

Förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, förväntas minska med 37 % jämfört med 2017. Förädlingsvärdet netto minskar med 88 % eller motsvarande nästan 7,2 miljarder kronor.

Posten övriga produktionssubventioner, som innefattar större delen av stöden och ersättningarna till jordbruket, beräknas öka med 830 miljoner kronor eller drygt 9 %. Orsaken är dels krisstödet på 400 miljoner kronor som regeringen beslutat om men även en valutakurseffekt. Kronans försvagning gentemot euron bidrar till att stöden i kronor ökar.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas minska med 37 % vilket motsvarar 6,3 miljarder kronor jämfört med 2017. År 2017 var dock ett relativt sett bra år för jordbruket. Jämfört med den genomsnittliga faktorinkomsten för de senaste fem åren så minskade faktorinkomsten 2018 med 30 % eller ungefär 4,6 miljarder kronor.

Lönekostnaderna beräknas öka med 2 % medan räntekostnader sjunker marginellt. Sammantaget leder detta till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital minskar med 73 % jämfört med 2017, vilket ungefär motsvarar en minskning med 6,5 miljarder kronor. Jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren minskade företagsinkomsten med 66 % eller 4,7 miljarder kronor.

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som 
innehåller värden för år 2017 samt förändringar till år 2018 i volym, pris och värde uttryckt som index.

Värdet av indikator A minskar kraftigt

I mitten av december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2017 och 2018. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång av den totala arbetsinsatsen (-2,1 %) och att prisökningens del i värdeförändringen av bruttonationalprodukten är 2,5 %, kommer indikator A för Sverige att minska med 38 % jämfört med föregående år. Denna prognos är dock mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.

Prognosens tillförlitlighet

Jordbruksverket publicerar årligen en prognos för jordbrukssektorns intäkter och kostnader i december. Prognosen baseras till stor del på preliminära uppgifter och bedömningar, särskilt på kostnadssidan, vilket innebär att den i normalfallet har en hög grad av osäkerhet.

Torkan och dess effekter gör bedömningarna i årets prognos extra besvärliga. På intäktssidan används de preliminära uppskattningar av skördar för spannmål, oljeväxter, ärter och åkerbönor som publicerades i mitten av november. Preliminära uppgifter om skörden av vall tas fram först i mitten december och årets skördeläge är osäkert. Till detta kan läggas osäkerheten kring prisutvecklingen. I EAA används prisuppgifter för skördeåret 2018/2019, vilket innebär att prisuppgifter endast finns tillgängliga för en del av perioden. Kalkylen tar inte heller hänsyn till effekterna av eventuella prissäkringar av 2018 års skörd. På animaliesidan finns, vid prognosens framtagande, ett betydligt bättre underlag för att göra uppskattningar av produktion och priser.

När det gäller kostnadsutvecklingen är underlaget bristfälligt vid tidpunkten för prognosen. Uppskattningarna av prisutvecklingen på insatsvaror och tjänster bedöms vara av god kvalitet men volymförändringarna är betydligt svårare att skatta. Ett år som detta, med till exempel avsevärt sämre skördar av grovfoder och foderspannmål än normalt, blir uppskattningarna än svårare att göra. Hur jordbruksföretagen anpassar sig för att klara fodersituationen varierar sannolikt mellan både enskilda företag och branscher. Det är därför svårt att, med det underlag som finns tillgängligt vid denna tidpunkt, bedöma de totala effekterna för sektorn.