Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1802

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som tas fram inom alla EU-länder enligt ett fastställt regelverk[1] och levereras till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2017 har levererats till Eurostat.

I avsnittet Fakta om statistiken finns definitioner och förklaringar av begrepp som används i texten.

En prognos för 2017 publicerades i JO 45 SM 1704 den 5 december 2017 och preliminära uppgifter publicerades i JO 45 SM 1801 den 1 februari 2018.

Bästa ekonomiska resultatet för jordbruket sedan 2007

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår översiktligt av tablå A. En mer detaljerad redovisning av de olika intäkts- och kostnadsposterna återfinns i tabellbilagan. I de följande textavsnitten beskrivs utvecklingen för de olika intäkts- och kostnadsposterna samt resultatmåtten. Fokus läggs på de poster som har störst betydelse för utvecklingen av resultatet mellan de två senaste åren.

Produktionsvärdena redovisas i löpande baspriser. Begreppet baspris innebär att så kallade produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) ingår i värdet för respektive produkt. Ett exempel på produktrelaterad direktersättning är det nationella stödet för mjölk. Övriga direktersättningar benämns ”Övriga produktionssubventioner” och utgörs av produktionsrelaterade direktersättningar såsom gårdsstöd, förgröningsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag. I figur E redovisas fördelningen mellan produktsubventioner och övriga produktionssubventioner.

 

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2010–2017, miljoner kr

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Vegetabilieproduktionens värde

22 067

23 130

25 794

23 554

25 200

26 040

24 879

27 717

Animalieproduktionens värde

22 967

23 849

23 557

25 378

25 231

24 871

25 402

27 660

Intäkter från jordbrukstjänster

2 528

2 719

2 792

3 056

3 229

3 195

3 624

3 791

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

3 743

3 730

2 923

3 529

2 925

3 388

2 768

3 098

Totalt produktionsvärde

51 304

53 428

55 066

55 517

56 585

57 494

56 673

62 265

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

36 540

38 094

39 453

41 453

41 117

40 197

41 017

43 772

Förädlingsvärde brutto till baspris

14 764

15 334

15 613

14 064

15 468

17 298

15 656

18 493

- Kapitalförslitning

8 920

9 303

9 597

9 647

9 690

9 906

10 062

10 350

Förädlingsvärde netto till baspris

5 845

6 031

6 016

4 417

5 777

7 392

5 594

8 143

+ Övriga produktionssubventioner

9 309

9 351

9 178

9 242

9 223

8 383

8 915

8 748

Faktorinkomst

15 154

15 383

15 194

13 659

15 001

15 775

14 509

16 891

- Löner och kollektiva avgifter

2 804

2 865

2 996

3 102

3 180

3 296

3 374

3 495

Driftsöverskott netto

12 350

12 518

12 197

10 557

11 821

12 480

11 136

13 396

- Arrende- och hyreskostnader

2 314

2 471

2 565

2 667

2 872

2 826

2 898

3 132

- Nettoräntekostnader

1 678

2 695

2 788

2 688

2 205

1 453

1 362

1 359

Företagsinkomst

8 358

7 352

6 844

5 202

6 744

8 201

6 875

8 906


Anm. Produktionsvärdet redovisas till baspriser

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser ökade med 2,8 miljarder kronor eller 11 % år 2017 jämfört med år 2016. Totalt uppgick värdet av vegetabilieproduktionen till 27,7 miljarder kronor.

Värdet av spannmålsproduktionen ökade med nästan 0,7 miljarder kronor eller 10 % under skördeåret 2017/2018 jämfört med föregående år. Detta var en följd av att skörden ökade med 9 % samtidigt som det sammanvägda priset för samtliga spannmålsgrödor var relativt stabilt under skördeåret 2017/2018 jämfört med föregående år. Totalt uppgick värdet av spannmålsproduktionen till knappt 7,4 miljarder kronor.

Produktgruppen oljeväxter domineras av raps och rybs. Värdet av produktionen av raps och rybs ökade med 32 % under skördeåret 2017/2018 jämfört med föregående år. Värdemässigt motsvarar det en ökning med knappt 0,3 miljarder kronor. Totalskörden ökade med 41 %, vilket främst var en följd av ökad odlingsareal för höstraps. Samtidigt sjönk det genomsnittliga priset med 6 % under skördeåret. Totalt uppgick värdet av raps- och rybsproduktionen till 1,2 miljarder kronor 2017.

Värdet av gruppen foderväxter (ensilage, hö, halm och fodermajs) ökade med drygt 1,4 miljarder kronor eller knappt 16 %. Vallskörden låg 2017 i stort sett på samma nivå som 2016. Ökningen i produktionsvärdet var därför en effekt av en prisökning under skördeåret 2017/2018. Totalt uppgick värdet av foderväxter till 10,6 miljarder kronor.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet av animalier till löpande baspriser ökade år 2017 med 9 % eller nästan 2,3 miljarder kronor jämfört med år 2016. I stort sett hela ökningen förklaras av det ökade produktionsvärdet för mjölk. Totalt uppgick värdet av animalieproduktionen till 27,7 miljarder kronor.

Slakten av nötkreatur var i stort sett oförändrad 2017 jämfört med 2016 medan priserna ökade med cirka 1 %. Totalt ökade produktionsvärdet av nötkreatur med drygt 1 % eller 0,1 miljarder kronor. Produktionsvärdet av nötkreatur uppgick 2017 till 6,5 miljarder kronor.

Slakten av grisar ökade med drygt 3 % år 2017. Samtidigt minskade de genomsnittliga priserna med 1 %. Produktionsvärdet ökade med 0,1 miljarder kronor eller drygt 2 %. Det totala produktionsvärdet för grisar uppgick till 4,4 miljarder kronor.

Invägningen av mjölk minskade med knappt 2 % under 2017 jämfört med 2016. Det kraftiga prisfallet under 2015 bromsades upp under 2016 och under 2017 ökade de genomsnittliga priserna med närmare 25 %. Totalt ökade värdet av mjölkproduktionen med 22 % eller 2 miljarder kronor jämfört med 2016 och uppgick totalt till 10,9 miljarder kronor 2017, vilket ungefär är i nivå med värdet 2014.

Produktionsvärdet av ägg minskade med knappt 3 % under 2017 och uppgick till närmare 1,9 miljarder kronor. Orsaken till det sjunkande produktionsvärdet var både en produktionsminskning och en prissänkning.

Kostnader och resultat

Totalt ökade jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser med 5,6 miljarder kronor eller 10 % år 2017 jämfört med 2016 och uppgick till 62,3 miljarder kronor.

Samtidigt ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 2,8 miljarder kronor, eller 7 %, till totalt 43,8 miljarder kronor (tabell 3a och 3b). Samtliga kostnadsposter avseende insatsvaror och tjänster ökade med undantag för handelsgödsel. Kostnaderna för djurfoder ökade med 1,3 miljarder kronor, en ökning med 11 %. Totalt uppgick foderkostnaderna till 13,3 miljarder kronor. Även posten andra varor och tjänster visade upp en relativt stor ökning på 0,7 miljarder kronor eller 7 %.

Kostnaderna för kapitalförslitning ökade med 3 % eller knappt 0,3 miljarder kronor jämfört med år 2016.

Under 2017 bedöms intäkterna från övriga produktionssubventioner minska med 0,2 miljarder kronor.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, ökade med 16 % eller 2,4 miljarder kronor till totalt 16,9 miljarder kronor.

Räntekostnaderna minskade något under 2017 men samtidigt ökade kostnaderna för löner, arrende och hyror. Företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökade med 2 miljarder kronor eller 30 % jämfört med 2016. Företagsinkomsten uppgick till 8,9 miljarder kronor vilket är det bästa resultatet sedan 2007. 

 

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

-          Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt

-          Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke

-          Indikator C: Real företagsinkomst

Mellan åren 2016 och 2017 visar indikator A en uppgång på 17 %. Indikator B och C visar en uppgång på 31 % respektive 27 %.

Figur A. Indikator A, B och C 2006–2017 (Index 2009–2011=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken. 2006 uppgick antalet årsverken till 74 600 och för år 2017 uppskattas antalet årsverken till 57 100. Av det totala antalet årsverken år 2017 uppskattas 61 % vara oavlönade.

 

Utveckling och fördelning av det totala produktionsvärdet

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande priser

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i
löpande priser.

Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med omkring 6 miljarder kronor, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade.

Mellan åren 2008 och 2009 minskade produktionsvärdet med drygt 4 miljarder kronor, vilket huvudsakligen kan förklaras av sjunkande priser på spannmål och mjölk.

Mellan åren 2009 och 2015 ökade produktionsvärdet och det var vegetabilieproduktionen som stod för den största ökningen. 2016 minskade det totala produktionsvärdet för första gången sedan 2009 vilket bland annat berodde på mindre spannmålsskördar och vallskördar samt ett lågt avräkningspris på mjölk.

2017 ökade produktionsvärdet för både vegetabilier och animalier. För vegetabilier förklaras ökningen främst av ökade skördar för spannmål samt stigande priser på foderväxter (ensilage, hö och halm). Ökningen för animalier förklaras till stor del av ett ökat avräkningspris på mjölk.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2006–2017, miljoner kr

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur C redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Detta ger en bild av utvecklingen i produktionsvolymerna. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, har ökat med 12 % mellan 2006 och 2017. Vegetabilieproduktionen har ökat med 33 % medan animalieproduktionen minskat med 1 %.

 

Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, ökade med närmare 4 % mellan 2016 och 2017. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med drygt 7 % år 2017, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser var i stort sett oförändrat.

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2006–2017, miljoner kr, 2010 års priser

Fördelningen av jordbrukssektorns produktionsvärde

Av figur D framgår att vegetabilieproduktionen år 2017 värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och halm) som tillsammans svarade för närmare 65 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 40 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktgrupper för omkring 46 % av produktionsvärdet till löpande baspriser inom jordbrukssektorn år 2017.

Figur D. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2017,
miljoner kr

 

Direktersättningar

Av figur E framgår att direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till 10 miljarder kronor år 2017. Direktersättningarna utgjorde därmed 14 % av jordbrukssektorns produktionsvärde. Sedan EU-inträdet år 1995 har direktersättningarna ökat från 6,5 miljarder kronor till nivåer runt 10 miljarder kronor. Åren före EU-inträdet varierade ersättningsnivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kronor.

 

Figur E. Direktersättningar till jordbruket 2006–2017, miljoner kr

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till cirka 4 miljarder kronor, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kronor.

Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kronor. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2012 minskade de produktrelaterade direktersättningarna ytterligare. Orsaken var att det så kallade handjursbidraget fördes över till gårdsstödet, vilket även var fallet med stödet till kontrakterad stärkelsepotatis.

År 2015 skedde återigen förändringar i jordbrukarstöden. Bland annat minskade gårdsstödet medan förgröningsstödet, nötkreatursstödet och mjölkbidraget tillkom. Införandet av nötkreatursstödet och mjölkbidraget innebar att de produktrelaterade stöden ökade.

Fördelning av jordbrukets produktionskostnader

Av figur F framgår att djurfoder är den största posten av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. År 2017 stod djurfoder för närmare 30 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, cirka 6 miljarder kronor år 2017. Posten andra varor och tjänster innehåller kostnader för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning samt även värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, vilket motsvarar 1,3 miljarder kronor år 2017.

Figur F. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2017, miljoner kr

 



[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec. 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen.