Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA- Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1703

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Fördelning efter län
Fördelning efter driftsinriktning
Fördelning efter storleksgrupp åker
Fördelning efter storleksgrupp standardarbetstid
Jämförelser mellan åren 2013 och 2016
 

I detta Statistiska meddelande fördelas värdet av produktionen av jordbruksvaror till producentpris efter län, storleksgrupp och jordbruksföretagets driftsinriktning. I värdet till producentpris ingår inga direktstöd. Fördelningen har gjorts som en modellberäkning som tar hänsyn till att:

-        hektarskördarna varierar mellan olika län,

-        det viktade genomsnittliga priset per kilo för ekologiska och konventionellt producerade animalier (mjölk, ägg) beräknat per ko och per höna varierar mellan olika län.

Jordbrukets produktion av jordbruksvaror består av:

-        Vegetabilieproduktion d.v.s. värdet av skördarna av spannmål, oljeväxter, sockerbetor, potatis, foderväxter, köks-och plantskoleväxter samt frukt och bär. Foderväxter som vall som både produceras och konsumeras på samma företag ingår. Värdet av bete ingår däremot inte som ett värde i produktionen av jordbruksvaror.

-        Animalieproduktion som delas in i djur och animaliska produkter. Under djur ingår värdet av slakt samt lagerändringar. Under animaliska produkter ingår t.ex. värdet av mjölk, ägg och ull.

Värdet av samtliga varor som produceras på företaget räknas in i jordbrukets produktion av jordbruksvaror. Det innebär att för t.ex. ett specialiserat mjölkföretag ingår också värdet för producerat foder som vallgrödor oavsett om vallgrödan säljs eller används som foder på den egna gården.

Det totala värde som fördelas redovisas till baspris i vårt Statistiska meddelande JO 45 SM 1702 EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. I det Statistiska meddelandet finns också ytterligare förklaringar till definitioner och begrepp. Värt att notera är att det statistiska meddelandet redovisar värdet till baspris, det vill säga stöd som betalas ut per djur eller per kilo mjölk är adderas till värdet av producentpriset. För år 2016 består skillnaden främst av stöd till nötkreatur och stöd till jordbruket i norra Sverige. I Jordbruksverkets statistikdatabas finns värdet uppdelat på producentpris, subventioner, skatter och baspris.

Modellen för fördelningen bygger på att värden beräknas för varje enskilt jordbruksföretag och därefter summeras till det län jordbruksföretaget är beläget i eller efter den storleksgrupp åkermark jordbruksföretaget hamnar i. Det totala värdet av de fördelade posterna är 47 166 miljoner kronor.

Det finns ett antal poster som inte är med i beräkningen eftersom de inte är möjliga att fördela per jordbruksföretag. Anledningen är att verksamheterna inte knutna till jordbruksföretag i Lantbruksregistret. Värden för drygt 1 600 miljoner kronor för animalier är ofördelade och består av hästuppfödning (500 miljoner), rennäring, vilthägn och hunduppfödning (668 miljoner) samt försäljning av honung och minkskinn (460 miljoner).

I Fakta om statistiken ges en grundligare beskrivning av hur fördelningen gjorts.

Fördelning efter län

I Figur A redovisas värdet av jordbrukets produktion av jordbruksvaror efter län. Det län där värdet av producerade jordbruksvaror var högst var Skåne län följt av Västra Götalands län och Östergötlands län. En knapp fjärdedel av det värde som fördelats efter län skapades i Skåne län medan runt 16 % av värdet skapades i Västra Götalands län och 8 % i Östergötlands län.

 

Figur A. Länsfördelning av jordbrukets produktion av varor till producentpris år 2016, miljoner kr

 

I figur B redovisas hur stor del av värdet som var vegetabilier respektive animalier i förhållande till det totala värdet av jordbrukets produktion av varor.

Figur B. Länsfördelning av jordbrukets produktion av varor till producentpris år 2016, procent

 

Figuren visar att Jönköpings län tillsammans med Kronobergs län och Kalmar län är de län där intäkterna från animalier dominerade mest år 2016. I dessa tre län kommer runt 70 % av det fördelade värdet från animalier det vill säga främst från försäljning av kött och av animalieprodukter främst mjölk.

Den andel av det fördelade värdet som kommer från vegetabilieproduktion var högst i Stockholms län följt av Västmanlands län och Skåne län. Knappt 30 % av den ofördelade posten kom från animalieprodukter det vill säga försäljning av minkskinn och honung.

Fördelning efter driftsinriktning

Värdet av jordbrukets produktion av varor kan också fördelas efter jordbruksföretagens driftsinriktning. Indelningen följer den svenska typologins som finns förklarad i JO 35 SM 1701 ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2016, svensk typologi”. Typologin bygger på standardiserad arbetstid. Enkelt uttryckt innebär indelningen att ett företag med en standardiserad arbetstid om mindre än 400 timmar klassificeras som småbruk. För att ett företag ska hamna i en driftsinriktning som Köttdjur, Mjölkkor, Svin, Får, Trädgårdsväxter och Jordbruksväxter krävs att minst 2/3 av den standardiserade arbetstiden kommer från den aktuella driftsinriktningen.

Figur C visar att företag specialiserade på mjölkkor skapade knappt 11 800 miljoner kr av de producerade jordbruksvarornas värde år 2016. Värdet fördelas mellan vegetabilier 2 540 miljoner kr, djur (slaktintäkter) 1 653 miljoner kr och animaliska produkter (mjölk) 7 590 miljoner kr. Sammantaget skapades runt 24 % av värdet från produktion av jordbruksvaror av de 3 300 företag som finns i denna grupp.

Driftsinriktningen Jordbruksväxter svarar för 9 800 miljoner. Intäkterna kommer som namnet antyder främst från vegetabilier. Spannmål svarade för 3 890 miljoner, fodergrödor för 2 900 miljoner och övriga grödor, t.ex. oljeväxter och potatis för 2 870 miljoner.

 

Figur C. Värdet av jordbrukets produktion av varor till producentpris efter driftsinriktning år 2016, miljoner kr

 

Driftsinriktningarna Köttdjur och Svin skapar vardera runt 4 000 miljoner kr av värdet av jordbrukets produktion av varor. Specialiserade trädgårdsföretag skapar ett värde av 3 500 miljoner kr. För grupperna Köttdjur och Får är värdet av vegetabilieproduktionen (främst foderproduktion) nästan lika stor som värdet av djur (kött). För svinföretag däremot kommer nästan hela intäkten från djur (kött).

 

I övrig husdjursskötsel ingår fjäderfäföretag. Värdet från djur kommer främst från slakt av kycklingar och värdet av animaliska produkter består främst av ägg.

 

Driftsinriktningen Blandat jordbruk består av företag där den standardiserade arbetstiden är jämnt fördelad mellan grödor och djur. Det speglas också i värdet som består av värde från såväl vegetabilier som animalier. Värdet för denna grupp är nästan 6 000 miljoner kr.

Fördelning efter storleksgrupp åker

Tabell 1 i tabellbilagan visar att mer än hälften av värdet av jordbruksvarorna skapades av företag med mer än 100 hektar. 57 % av värdet kom från denna grupp.

 

Företag med färre än 2 hektar åkermark svarade för knappt 8 % av värdet. Anledningen till att gruppen har så stor del av produktionsvärdet är att trädgårdsföretag tillsammans med en del fjäderfäföretag återfinns i gruppen med mindre än 2 hektar åkermark.

Fördelning efter storleksgrupp standardarbetstid

Det är också möjligt att storleksgruppera efter standardarbetstiden i den svenska typologin. Ett företag med minst 1 600 standardarbetstimmar definieras som ett heltidsjordbruk. Tablå A nedan visar att merparten av värdet av produktionen av varor kommer från gruppen Heltidsjordbruk.

 

Tablå A. Fördelning av jordbrukets produktion av varor inklusive stöd efter standardarbetstid år 2016, miljoner kr

Standardarbetstid

Vegetabilier

Djur

Animalie-produkter

Summa

 

Heltidsjordbruk 1 600- tim

20 216

11 250

10 431

41 898

 

Deltidsjordbruk 400-1 599 tim

2 796

769

33

3 598

Småbruk < 400 tim

1 659

9

2

1 670

Ofördelade poster

 

1 168

460

1 628

 

Riket

24 671

13 197

10 926

48 794


Jämförelser mellan åren 2013 och 2016

Resultaten i detta Statistiska meddelande är jämförbara med motsvarande resultat från år 2013.

Jämförelsen visar att produktionsvärdet för specialiserade mjölkföretag minskat. Den levererade mjölkmängden sjönk marginellt mellan åren 2013 och 2016. Minskningen i produktionsvärde mellan åren förklaras därför av att priset på mjölk var lägre år 2016 jämfört med år 2013..

Produktionsvärdet från specialiserade trädgårdsföretag sjönk mellan åren 2013 och 2016 medan värdet för företag som hade både jordbruks-och trädgårdsväxter ökade under perioden. För hela Sverige ökade produktionsvärdet av trädgårdsväxter mellan åren 2013 och 2016 med drygt 100 miljoner. Det innebär att en större del av produktionsvärdet för trädgårdsprodukter har skapats bland företag som kombinerar trädgårdsproduktion med annan verksamhet t.ex. jordbruksväxter.

Ökningen av det produktionsvärde som skapades av gruppen Jordbruksväxter förklaras av att skördarna var högre år 2016 än de var 2013. Uppgången för värdet av Djur i grupperna Köttdjur och Mjölkkor kan förklaras av att priserna för nötkött var högre år 2016 än de var år 2013.

 

Figur D. Jordbrukets produktion av varor efter driftsinriktning år 2013 och 2016, miljoner kr