Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 45 SM 1603

EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Prognos för utvecklingen 2015–2016
Economic Accounts for Agriculture – first estimates for 2016
pil.gifI korta drag pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Lägre produktionsvärde och kostnader i jordbruket 2016

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde förväntas minska med närmare 3 % år 2016 jämfört med år 2015. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas minska med 8 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med drygt 2 %. Samtidigt som produktionsvärdet beräknas bli lägre än föregående år förväntas även kostnaderna bli lägre.

Den totala spannmålsskörden 2016 uppskattas preliminärt till 5,4 miljoner ton, vilket är en minskning med 12 % jämfört med 2015. Samtidigt bedöms priserna på spannmål bli något lägre under skördeåret 2016/2017 vilket gör att värdet av spannmålsproduktionen förväntas sjunka med 14 % jämfört med skördeåret 2015/2016.

Skörden av raps och rybs uppskattas minska med cirka 25 % och priserna förväntas stiga under skördeåret 2016/2017. Sammantaget beräknas värdet av oljeväxtproduktionen minska med 17 % jämfört med föregående år.

Avräkningspriserna för både nötkreatur och svin förväntas stiga under 2016 medan slakten förväntas bli relativt konstant jämfört med 2015. Totalt sett förväntas värdet av nötkreatur öka med 10 % medan värdet av svinproduktionen förväntas öka med 7 %.

Värdet av mjölkproduktionen uppskattas minska med knappt 6 %, vilket förklaras av att avräkningspriserna förväntas sjunka med omkring 4 % och att invägningen förväntas minska med 2 % under 2016 jämfört med 2015.

Värdet av äggproduktionen fortsätter att öka. Under 2016 förväntas priserna sjunka något men en förväntad fortsatt produktionsökning gör att produktionsvärdet uppskattas öka med 12 %.  

 

Prognos för inkomstutvecklingen 2015–2016

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser förväntas minska med närmare 3 % år 2016 jämfört med 2015. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas minska med 8 % medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med drygt 2 %.

Samtidigt som produktionsvärdet minskar förväntas även kostnaderna minska under 2016. Kostnaderna för insatsvaror och tjänster uppskattas minska med  närmare 3 % och det är främst lägre kostnader för gödnings- och jordförbättringsmedel och foder som bidrar till minskningen. Sammantaget innebär detta att förädlingsvärdet brutto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror och tjänster, förväntas minska med 2 %.

Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsförbrukning och kapitalförslitning, beräknas minska med 5 %.

Under 2016 förväntas posten övriga produktionssubventioner öka. Detta orsakas till viss del av valutakurseffekter. Följden blir att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrenden, räntor, eget arbete och eget kapital, förväntas bli i stort sett oförändrad jämfört med 2015.

Lönekostnaderna beräknas öka men detta kompenseras av minskade räntekostnader vilket leder till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, förväntas bli i stort sett oförändrad jämfört med 2015.

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning av inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2015 samt förändringar till år 2016 i volym, pris och värde uttryckt som index.

I mitten av december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2015 och 2016. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en nedgång av den totala arbetsinsatsen (-1,7 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med 2,3 %, kommer indikator A för Sverige att vara i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Denna prognos är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.