Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1602

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som tas fram inom alla EU-länder enligt ett fastställt regelverk[1] och levereras till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2015 har nu levererats till Eurostat.

Prognosen för 2015 publicerades i JO 45 SM 1503 den 3 december 2015 och de preliminära uppgifterna publicerades i JO 45 SM 1601 den 4 februari 2016.

Uppgång i resultatet för jordbruket

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Det totala produktionsvärdet till löpande baspriser[2] ökade med närmare 0,8 miljarder kronor, motsvarande 1 %, mellan åren 2014 och 2015. Samtidigt minskade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 2 %, motsvarande knappt 1 miljard kronor. Kostnaderna för kapitalförslitning och löner ökade med 2 respektive 4 %. Kostnaderna för arrende och hyror minskade med 2 % och räntekostnaderna minskade med hela 33 %. På grund av detta ökade företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, med 1,5 miljarder kronor eller 22 % jämfört med år 2014.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2008–2015, miljoner kr

 

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

Vegetabilieproduktionens värde

19 979

18 723

22 067

23 130

25 794

23 481

25 190

25 851

Animalieproduktionens värde

23 525

21 428

22 964

23 835

23 523

25 351

25 208

24 898

Intäkter från jordbrukstjänster

2 702

2 646

2 528

2 719

2 792

3 056

3 229

3 190

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

3 859

3 138

3 743

3 730

2 923

3 529

2 925

3 388

Totalt produktionsvärde

50 065

45 934

51 302

53 414

55 032

55 417

56 552

57 327

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

36 244

34 981

36 540

38 094

39 452

41 453

41 117

40 124

Förädlingsvärde brutto till baspris

13 821

10 953

14 762

15 321

15 580

13 964

15 435

17 202

- Kapitalförslitning

8 212

8 705

8 919

9 300

9 596

9 637

9 690

9 912

Förädlingsvärde netto till baspris

5 609

2 249

5 843

6 021

5 984

4 327

5 745

7 291

+ Övriga produktionssubventioner

9 419

9 539

9 309

9 351

9 178

9 242

9 223

8 468

Faktorinkomst

15 028

11 788

15 152

15 372

15 162

13 569

14 969

15 759

- Löner och kollektiva avgifter

2 472

2 714

2 804

2 865

2 996

3 102

3 180

3 296

Driftsöverskott netto

12 556

9 074

12 348

12 507

12 166

10 467

11 789

12 463

- Arrende- och hyreskostnader

2 003

2 082

2 314

2 471

2 565

2 667

2 872

2 826

- Nettoräntekostnader

2 328

1 970

1 678

2 695

2 788

2 688

2 205

1 474

Företagsinkomst

8 225

5 021

8 356

7 341

6 813

5 112

6 712

8 164


Anm. Produktionsvärdet redovisas till baspriser (se not 2 nedan)

 

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser ökade med knappt 3 %, motsvarande 0,7 miljarder kronor, år 2015 jämfört med år 2014.

Värdet av spannmål sjönk dock med nästan 3 % under skördeåret 2015/2016 jämfört med föregående år. Detta vägs upp av att värdet av foderväxter och potatis ökade med 3 respektive 33 %. Det ökade värdet av potatis förklaras främst av högre genomsnittligt pris under skördeåret 2015/2016.

Värdet av industrigrödor låg på samma nivå under skördeåret 2015/2016 som 2014/2015 trots att värdet av sockerbetor sjönk kraftigt på grund av lägre skörd. Detta vägs upp av ökade produktionsvärden för både oljeväxter och proteingrödor.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet för animalier till löpande baspriser minskade år 2015 med
1 % eller 0,3 miljarder kronor jämfört med år 2014.

Slakten av nötkreatur steg marginellt med drygt 1 % medan de genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, steg med nästan 5 %. Totalt ökade ändå produktionsvärdet av nötkreatur med nästan 1 miljard kronor eller 19 %, vilket till stor del förklaras av det nya nötkreaturstödet som i EAA-kalkylen hanteras som ett stöd direkt till nötköttsproducenterna och inte som ett allmänt produktionsrelaterat stöd.

Slakten av svin låg i nivå med 2014 års slakt samtidigt som de genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, ökade med drygt 3 %. Detta innebar att produktionsvärdet ökade med nästan 80 miljoner kronor, motsvarande 2 %.

Invägningen av mjölk låg på samma nivå år 2015 som 2014 samtidigt som det genomsnittliga priset sjönk med hela 16 %. Trots ökat direktstöd i form av nytt mjölkbidrag sjönk produktionsvärdet för mjölk med 14 % eller 1,5 miljarder kronor. Produktionsvärdet för mjölk har inte varit så lågt sedan 2009.

Produktionsvärdet för ägg återhämtade sig under 2015 med en ökning på 10 % jämfört med värdet 2014. Detta tack vare ökad produktion och högre genomsnittspris under 2015.

Kostnader och resultat

Under år 2015 minskade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 2 % eller nästan 1 miljard kronor. Kostnaderna för djurfoder minskade med 3 % eller
0,4 miljarder kronor jämfört med år 2014. Även kostnaderna för energi och utsäde minskade med 8 respektive 2 %.

Kostnaderna för kapitalförslitning ökade med 2 % eller 0,2 miljarder kronor jämfört med år 2014.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, ökade med 5 % eller 0,8 miljarder kronor. Detta främst tack vare det ökade totala produktionsvärdet och minskade kostnader för insatsvaror och tjänster.

Vidare bidrog betydligt lägre räntekostnader till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökade med nästan 1,5 miljarder kronor eller 22 %. Detta trots ökade lönekostnader men med något minskade arrende- och hyreskostnader.

Jordbruksverket har levererat denna beräkning av inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

-          Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt

-          Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke

-          Indikator C: Real företagsinkomst

Mellan åren 2014 och 2015 visar indikator A en uppgång på 7 %. Indikator B och C visar en uppgång på 25 % respektive 21 %.

Figur A. Indikator A, B och C 2004–2015 (Index 2009–2011=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2015 uppskattas till
60 000, vilket motsvarar en minskning med 42 %. Av det totala antalet årsverken år 2015 uppskattas 62 % vara oavlönade.

 

Utveckling och fördelning av det totala produktionsvärdet

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande priser

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i
löpande priser.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2004–2015, miljoner kr

Produktionsvärdet till baspriser låg relativt konstant fram till år 2004. År 2005 minskade produktionsvärdet med knappt 4 miljarder kronor. Minskningen mellan åren 2004 och 2005 kan till stor del förklaras av införandet av gårdsstödet, vilket för EAA innebar att en stor del av direktersättningarna flyttades från produktsubventioner till posten ”Övriga produktionssubventioner”.

Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med omkring 6 miljarder kronor, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade.

Mellan åren 2008 och 2009 minskade produktionsvärdet med drygt 4 miljarder kronor, vilket huvudsakligen kan förklaras av sjunkande priser på spannmål och mjölk.

Åren därefter har produktionsvärdet ökat och det är vegetabilieproduktionen som står för den största ökningen av produktionsvärdet. År 2015 ökade det
totala produktionsvärdet med 0,8 miljarder kronor jämfört med år 2014.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur C redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Jordbrukssektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, ökade med 2 % mellan 2014 och 2015. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med närmare 3 % år 2015 jämfört med år 2014, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med knappt 1 %.

 

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2004–2015, miljoner kr, 2010 års priser

 

Fördelningen av jordbrukssektorns produktionsvärde

Av figur D framgår att vegetabilieproduktionen år 2015 värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och halm) som tillsammans svarade för 65 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 38 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktgrupper för omkring 46 % av produktionsvärdet till löpande baspriser inom jordbrukssektorn år 2015.

 

 

Figur D. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2015,
miljoner kr

 

Direktersättningar

Av figur E framgår att direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till cirka 9,7 miljarder kronor år 2015. Sedan EU-inträdet år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kronor till
nivåer runt 10 miljarder kronor. Åren före EU-inträdet varierade ersättnings-
­nivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kronor.

Figur E. Direktersättningar till jordbruket 2004–2015, miljoner kr

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till cirka 4 miljarder kronor, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kronor. Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kronor. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2012 minskade de produktrelaterade direktersättningarna ytterligare. Orsaken var att det så kallade handjursbidraget fördes över till gårdsstödet vilket även var fallet med stödet till kontrakterad stärkelsepotatis. År 2015 skedde förändringar i jordbrukarstöden. Bland annat minskade gårdsstödet och ett flertal nya stöd tillkom. Införandet av nötkreatursstödet och mjölkbidraget innebar att de produktrelaterade stöden ökade.

Fördelning av jordbrukets produktionskostnader

Av figur F framgår att djurfoder utgör ungefär en tredjedel av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, cirka
5,2 miljarder kronor år 2015. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, vilket motsvarar 1,3 miljarder kronor år 2015. Även kostnaden för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning ingår här.

Figur F. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2015, miljoner kr

 

 

 

 



[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec. 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen.

[2] Produktionsvärdet redovisas till baspriser, vilket innebär att så kallade produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns ”Övriga produktionssubventioner” och utgörs av produktionsrelaterade direktersättningar såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd. I och med gårdsstödets införande 2005 minskade de produktrelaterade direktersättningarna kraftigt, se figur E.