Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1502

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som tas fram inom alla EU-länder enligt ett fastställt regelverk[1] och levereras till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2014 har nu levererats till Eurostat.

Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att förbättra metoder och underlag för beräkningarna av EAA. Inför publiceringen av detta Statistiska meddelande har några revideringar gjorts, vilket påverkar resultaten även för tidigare år. Revideringarna beror både på metodförändringar och felaktigheter i beräkningarna. Revideringarna påverkar i första hand värdet av jordbrukets produktion och som en följd därav även resultatmåtten. En mer detaljerad beskrivning återfinns i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

Uppgång i resultatet för jordbruket

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Det totala produktionsvärdet till löpande baspriser[2] ökade med 1,2 miljarder kronor, motsvarande drygt 2 %, mellan åren 2013 och 2014. Samtidigt minskade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 0,2 %, motsvarande 96 miljoner kronor. Kostnaderna för kapitalförslitning var i stort sätt oförändrade medan kostnaderna för löner, arrende och hyror ökade. Sammantaget ökade företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, med 1,5 miljarder kronor eller närmare 28 % jämfört med år 2013.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2007–2014, miljoner kr

 

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Vegetabilieproduktionens värde

22 313

19 979

18 723

22 067

23 130

25 794

23 521

25 019

Animalieproduktionens värde

20 302

23 525

21 428

22 964

23 835

23 566

25 382

25 550

Intäkter från jordbrukstjänster

2 500

2 702

2 646

2 528

2 719

2 792

3 056

3 229

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

3 710

3 859

3 138

3 743

3 730

2 923

3 529

2 925

Totalt produktionsvärde

48 825

50 065

45 934

51 302

53 414

55 075

55 487

56 723

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

33 396

36 244

34 981

36 540

38 094

39 452

41 425

41 329

Förädlingsvärde brutto till baspris

15 429

13 821

10 953

14 762

15 321

15 623

14 062

15 394

- Kapitalförslitning

7 706

8 212

8 705

8 919

9 300

9 596

9 647

9 674

Förädlingsvärde netto till baspris

7 723

5 609

2 249

5 843

6 021

6 027

4 415

5 720

+ Övriga produktionssubventioner

9 016

9 419

9 539

9 309

9 351

9 178

9 242

9 223

Faktorinkomst

16 739

15 028

11 788

15 152

15 372

15 205

13 658

14 943

- Löner och kollektiva avgifter

2 449

2 472

2 714

2 804

2 865

2 996

3 102

3 180

Driftsöverskott netto

14 291

12 556

9 074

12 348

12 507

12 209

10 555

11 764

- Arrende- och hyreskostnader

1 950

2 003

2 082

2 314

2 471

2 565

2 667

2 872

- Nettoräntekostnader

2 556

2 328

1 970

1 678

2 695

2 788

2 688

2 239

Företagsinkomst

9 784

8 225

5 021

8 356

7 341

6 855

5 200

6 653


Anm. Produktionsvärdet redovisas till baspriser (se not 2 nedan)

 

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen i löpande baspriser ökade med 6 %, motsvarande 1,5 miljarder kronor, år 2014 jämfört med år 2013.

Detta kan till stor del förklaras av ökade produktionsvärden av både spannmål och foderväxter. Värdet på spannmål sjönk under skördeåret 2013/2014 på grund av kraftigt sjunkande priser. Skördeår 2014/2015 har värdet på spannmål återhämtat sig tack vare stora skördar av bland annat vete. Även det höga värdet av foderväxter kan förklaras av ökade kvantiteter av hö och ensilage. Värdet av foderväxter steg med drygt 1,3 miljarder kronor jämfört med år 2013.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet för animalier till löpande baspriser ökade år 2014 med knappt 1 % eller 0,2 miljarder kronor jämfört med år 2013.

Slakten av nötkreatur steg med nästan 5 % medan de genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, steg med drygt 4 %. Totalt ökade produktionsvärdet av nötkreatur med nästan 400 miljoner kronor eller 8 %.

Slakten av svin låg i nivå med 2013 års slakt samtidigt som de genomsnittliga priserna, inklusive efterlikvider och leveranstillägg, sjönk med drygt 10 %. Detta innebar att produktionsvärdet minskade med nästan 400 miljoner kronor, motsvarande 9 %.

Invägningen av mjölk ökade med drygt 2 % mellan år 2013 och 2014 samtidigt som det genomsnittliga priset steg med knappt 3 %. Att priset steg beror främst på ett relativt högt pris i början av året. Totalt sett ökade produktionsvärdet för mjölk med 5 % eller drygt 500 miljoner kronor.

Produktionsvärdet för ägg har haft en stigande trend under många år. Mellan åren 2013 och 2014 sjönk dock produktionsvärdet med nästan 13 % eller drygt 200 miljoner kronor.

Kostnader och resultat

Under år 2014 minskade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 0,2 % eller 96 miljoner kronor. Kostnaderna för utsäde minskade med nästan 8 % eller drygt 0,2 miljarder kronor jämfört med år 2013. Även foderkostnaderna minskade med nästan 3 % eller 0,4 miljarder kronor. Kostnaderna för växtskyddsmedel ökade däremot med nästan 14 % eller 0,1 miljarder kronor.

Kostnaderna för kapitalförslitning ökade med 0,3 % eller nästan 30 miljoner kronor jämfört med år 2013. Ökningen var betydligt mindre än tidigare år.

Faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, ökade med drygt 9 % eller 1,3 miljarder kronor. Detta främst tack vare att det totala produktionsvärdet ökade samtidigt som kostnader för insatsvaror och tjänster minskade.

Detta bidrog också till att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, ökade med nästan 1,5 miljarder kronor eller 28 %. Detta trots ökade löne-, arrende- och hyreskostnader men med minskade nettoräntekostnader. 

Jordbruksverket har levererat denna beräkning över inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

-          Indikator A: Index över real faktorinkomst per årsverke totalt

-          Indikator B: Index över real företagsinkomst per oavlönat årsverke

-          Indikator C: Real företagsinkomst

Mellan åren 2013 och 2014 visar indikator A en uppgång på 12 %. Indikator B och C visar en uppgång på 32 % respektive 28 %.

 

Figur A. Indikator A, B och C 2003–2014 (Index 2004–2006=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2014 uppskattas till 61 000, vilket motsvarar en minskning med 41 %. Av det totala antalet årsverken år 2014 var 63 % oavlönade.

 

Utveckling och fördelning av det totala produktionsvärdet

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande priser

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i
löpande priser.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2003–2014, miljoner kr

Produktionsvärdet till baspriser låg relativt konstant fram till år 2004. År 2005 minskade produktionsvärdet med knappt 4 miljarder kronor. Minskningen mellan åren 2004 och 2005 kan till stor del förklaras av införandet av gårdsstödet, vilket för EAA innebar att en stor del av direktersättningarna flyttades från produktsubventioner till posten ”Övriga produktionssubventioner”.

Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med omkring 6 miljarder kronor, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade.

Mellan åren 2008 och 2009 minskade produktionsvärdet med drygt 4 miljarder kronor, vilket huvudsakligen kan förklaras av sjunkande priser på spannmål och mjölk.

Åren därefter har produktionsvärdet ökat och det är vegetabilieproduktionen som står för den största ökningen av produktionsvärdet. År 2014 ökade det totala produktionsvärdet med 1,2 miljarder kronor jämfört med år 2013.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

I figur C redovisas jordbrukssektorns produktion i fasta priser. Jordbruks­sektorns produktion, mätt som produktionsvärde till fasta baspriser, ökade med 5 % mellan 2013 och 2014. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med drygt 10 % år 2014 jämfört med år 2013, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med knappt 3 %.

 

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2003–2014, miljoner kr, 2010 års priser

 

 

Fördelningen av jordbrukssektorns produktionsvärde

Av figur D framgår att vegetabilieproduktionen år 2014 värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och halm) som tillsammans svarade för 67 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 43 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktgrupper för omkring 49 % av produktionsvärdet till löpande baspriser inom jordbrukssektorn år 2014.

Figur D. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2014,
miljoner kr

 

Direktersättningar

Av figur E framgår att direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till cirka 9,5 miljarder kronor år 2014. Sedan EU-inträdet år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kronor till nivåer runt 10 miljarder kronor. Åren före EU-inträdet varierade ersättnings­nivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kronor.

Figur E. Direktersättningar till jordbruket 2003–2014, miljoner kr

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till cirka 4 miljarder kronor, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kronor. Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kronor. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2012 minskade de produktrelaterade direktersättningarna ytterligare. Orsaken var att det så kallade handjursbidraget fördes över till gårdsstödet vilket även var fallet med stödet till kontrakterad stärkelsepotatis.

 

Fördelning av jordbrukets produktionskostnader

Av figur F framgår att djurfoder utgör ungefär en tredjedel av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, cirka 5,3 miljarder kronor år 2014. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, 1,1 miljarder kronor år 2014. Även kostnaden för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning ingår här.

Figur F. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2014, miljoner kr

 

 



[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec. 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen.

[2] Produktionsvärdet redovisas till baspriser, vilket innebär att så kallade produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns ”Övriga produktionssubventioner” och utgörs av produktionsrelaterade direktersättningar såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd. I och med gårdsstödets införande 2005 minskade de produktrelaterade direktersättningarna kraftigt, se figur E.