Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1403

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

I detta Statistiska meddelande fördelas delar av jordbrukets produktionsvärde till producentpris efter län, storleksgrupp och jordbruksföretagets driftsinriktning. Det totala värde som fördelas redovisas i vårt Statistiska meddelande JO 45 SM 1402 EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. Fördelningen görs för produktionen av jordbruksvaror till producentpris samt produkt- och produktionsstöd.

Bearbetningen har genomförts genom att värden per hektar/per kvm har räknats ut för varje gröda. Värden per djur i Lantbruksregistret i juni har räknats ut för de djurslag som ingår i Lantbruksregistret. Beräkningen av värdena bygger på samma principer som de beräkningar som görs inom ramen för EU:s typologi för att klassificera jordbruksföretag. Metoden beskrivs i förordning (EC) No 1242/2008.  Standardiserade intäkter beräknas alltså per djur och per gröda.

Då syftet med detta meddelande är att fördela EAA bygger följaktligen definitioner och avgränsningar på EAA. EAA (Economic Accounts for Agriculture) är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat. Uppgifterna i EAA avser både värden och volymer (d.v.s. värden i fasta priser) på inkomstsidan och detsamma gäller vissa poster på utgiftssidan. Denna statistik regleras sedan 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till Eurostat enligt fastställd tidsplan.

EAA avser att belysa den ekonomiska utvecklingen inom den nationella jordbrukssektorn och används bl.a. som underlag för jordbrukspolitiska bedömningar av jordbrukssektorns förändringar. Tidigare gjordes i Sverige motsvarande beräkningar genom den s.k. sektorskalkylen. EAA är ett räkenskapssystem för jordbruket som baseras på European System of Integrated Economic Accounts (ESA), ett redovisningssystem som följer FN:s rekommendationer för nationalräkenskaper.

Detta omfattar statistiken

EAA följer principen att all jordbruksproduktion skall ingå och avsikten med kalkylen är att beräkna värdet av all produktion och alla kostnader för denna produktion för att kunna upprätta en resultaträkning. För detta finns en förteckning över de produktionsgrenar och andra aktiviteter som anses vara karaktäristiska för jordbruket och som därför skall ingå i beräkningarna, oavsett på vilken typ av företag produktionen sker. EAA är en kalkyl för jordbrukssektorn men innefattar inte jordbrukarhushållens intäkter från annan verksamhet, såsom skogsbruk eller anställning.

I EAA utgörs undersökningspopulationen av alla företag som bedriver växtodling på friland (inkl. trädgårdsodling) eller under glas, husdjursskötsel, uppfödning av hästar eller sällskapsdjur (dock ej för eget bruk), biodling, renskötsel, pälsdjursskötsel, uppfödning av vilt i hägn eller entreprenadtjänster åt andra jordbruksföretag. Utöver detta kan sådana verksamheter ingå som intäkts- eller kostnadsmässigt ur statistiksynpunkt inte kan skiljas från jordbruksverksamheten. Sådana verksamheter benämns Sekundära ej särskiljbara icke-jordbruksaktiviteter. För Sverige ingår här väsentligen maskintjänster utanför sektorn, såsom snöröjning åt kommuner.

På vegetabilieområdet ska all produktion/skörd värdesättas, även skörd av sådana produkter som används som foder och som omsätts inom sektorn genom direkt försäljning till andra jordbruksföretag eller används på de jordbruk där de produceras. Samtidigt återkommer dessa produktionsdelar på kostnadssidan som kostnader för foder och påverkar därför inte nettoresultatet.

På animalieområdet gäller att produktionsvärdet för husdjuren nötkreatur, svin och får inte enbart utgörs av slaktintäkter. För dessa djurslag beräknas produktionsvärdet på olika sätt för stamdjur och omsättningsdjur. För stamdjur utgörs produktionsvärdet av de värden som djuren har när inträde till stamdjursbeståndet sker. Detta gäller för mjölkkor, am- och dikor, suggor, galtar samt tackor. För omsättningsdjur är produktionsvärdet detsamma som slaktintäkten och värdet av förändringen av djurbeståndet mellan årets början och slut.

Definitioner och förklaringar

I EAA redovisas produktionsvärden både till producentpris och till baspris. EAA till baspris innefattar produktrelaterade direktersättningar (stöd), vilka inte innefattas i EAA till producentpris. Ett exempel på en produktrelaterad direktersättning är det nationella stödet för mjölk. De direktersättningar som inte kan relateras till en specifik produkt benämns produktionsrelaterade direktersättningar. Produktionsrelaterade direktersättningar, såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd redovisas under posten Övriga produktionsstöd.

I detta Statistiska meddelande redovisas posterna till producentpris. Jordbrukets direktersättningar både produktrelaterade och produktionsstöd redovisas under en post stöd.

De resultatmått som redovisas är:

Värdet av jordbrukets produktion av varor till producentpris

    + Värdet av vegetabilieproduktionen

    + Värdet av animalieproduktionen som består av

    värdet av djur (kött och lagerförändringar)

    värdet av animaliska produkter (mjölk, ägg)

Stöd

    + Produktstöd

    + Produktionsstöd

Så görs statistiken

EAA bygger till största delen på sammanställningar och bearbetningar av redan befintligt statistikunderlag, såsom Lantbruksregistret (LBR), skördeuppskattningar, prisstatistik, slaktstatistik och bokföringsuppgifter. Det primärmaterial som särskilt tas fram inom ramen för denna statistik är intäkter för trädgårdsnäringen samt arrendekostnader och avskrivningskostnader för maskiner och redskap.

Standardiserade intäkter beräknas alltså per djur och per gröda. Dessa värden har därefter justerats för att stämma med den total som finns för grödan eller djurslaget i EAA. Justeringen har gjorts genom att det totala värdet har beräknats per län, summerats för riket och därefter stämts av med värdet i EAA. Justeringen har oftast varit i intervallet +/- 5 %. Justeringen kan t.ex. bero på olika priser för fodersäd och brödsäd för en enskild gröda vilken inte beaktats tillräckligt väl i per hektar beräkningarna.

De justerade värdena per hektar och per djur har därefter multiplicerats med de arealer och djur som varje jordbruksföretag har. När detta gjorts har vi summerat de enskilda jordbruksföretagens värden för de grupper vi redovisar t.ex. storleksgrupp åker eller län.

I jordbrukssektorns värde till producentpris ingår inga stöd. För att redovisa också stödens storlek har vi sambearbetat de stödregister som förs vid Jordbruksverket med Lantbruksregistret. Vi har därmed kunnat fördela de beslutade stöden för år 2013 per företag. På motsvarande sätt som för produktionsvärdet har vi därefter summerat värdena för de enskilda företagen till de grupper vi redovisar. Tablå B visar att vi har lyckats matcha 97,6 % av stöden. 1,6 % av stöden har beslutats till företag som är så små att de inte ingår i Lantbruksregistret och 0,8 % av företagen har inte varit möjliga att matcha.

 

Tablå B. Fördelning av stöd

 

Företagen i stödregistret och Lantbruksregistret

Summa stöd

 

matchar

matchar men företagen är så små att de inte ingår i Lantbruksregistret

matchar inte

 

Stödbelopp

 

 

 

 

Gårdsstöd

5 758 369

81 013

21 761

5 861 144

Kompensationsbidrag

714 672

7 673

4 572

726 915

Nationellet stöd

273 953

5 115

17 670

296 736

Miljöersättning

2 434 909

54 064

28 498

2 517 471

Djurvälfärd

115 100

2 360

1 295

118 757

Totalsumma

9 297 003

150 225

73 796

9 521 023

 

 

 

 

 

Andel

 

 

 

 

Gårdsstöd

98,2%

1,4%

0,4%

100,0%

Kompensationsbidrag

98,3%

1,1%

0,6%

100,0%

Nationellet stöd

92,3%

1,7%

6,0%

100,0%

Miljöersättning

96,7%

2,1%

1,1%

100,0%

Djurvälfärd

96,9%

2,0%

1,1%

100,0%

Totalsumma

97,6%

1,6%

0,8%

100,0%

 

Metoden innebär att produktionsvärdet är en modellberäkning där en genomsnittlig intäkt per hektar eller per djur beräknas. I modellen tar vi hänsyn till att skördarna per hektar varierar på länsnivå. Den genomsnittliga intäkten per djur beräknas vara  densamma i hela riket. Stödbeloppen däremot är faktiskt beslutade stöd.

Det finns ett antal poster som ingår i jordbrukets produktionsvärde men som inte är med i beräkningarna eftersom de inte varit möjliga att fördela per jordbruksföretag.

I den ekonomiska kalkylen för jordbrukssektorn ingår uppfödning av hästar för t.ex. trav- och galopp som en del i jordbruket. Dessa hästar är inte desamma som de hästar som finns vid jordbruksföretag i Lantbruksregistret. Hästarna i Lantbruksregistret ses i EAA aningen som en kombinationsverksamhet (sekundär aktivitet) eller som en fritidsaktivitet som hör till hushållet och inte till jordbruksföretaget. Annan verksamhet som inte kunnat fördelas är försäljning av minkskinn, rennäringens produktionsvärde, värdet honung samt värdet av hunduppfödning (kennlar). Kombinationsverksamhet i form av sekundära aktiviter t.ex. snöröjning eller försäljning av tjänster till andra jordbruksföretag har inte heller varit möjliga att fördela.

Statistikens tillförlitlighet

EAA:s intäktssida bygger på makrostatistik som i huvudsak bedöms ha god tillförlitlighet. Avseende de fördelningar som gjorts i detta SM bör följande beaktas:

-          Fördelningen av värdet av jordbrukets produktion av varor bygger på modellberäkningar och genomsnittsvärden för skördar per län. Det innebär att den fördelning som görs efter län antas vara god. I de fördelningar som görs efter storleksgupp och driftsinriktning tas ingen hänsyn till om det skulle finnas skillnader i skördens storlek mellan olika driftsinriktningar och storleksgrupper inom ett län. Ett köttdjursföretag som odlar korn i en mindre oländig del av länet beräknas ha samma genomsnittsskörd som länet i sin helhet. Ett företag med 5 hektar av en gröda beräknas ha samma genomsnittsskörd som ett företag med 200 hektar.

-          Genomsnittspriset för grödor antas vara detsamma i hela landet. Den genomsnittliga avkastningen per djur och genomsnittspriserna per djur antas vara desamma i hela landet.

-          Det finns ett antal poster som inte är med i beräkningen eftersom de inte är möjliga att fördela per jordbruksföretag. Anledningen är att verksamheterna inte knutna till jordbruksföretag i Lantbruksregistret. Värden för drygt 2 084 miljoner animalier är ofördelade och består av hästuppfödning (547 miljoner), försäljning av renkött och hunduppfödning (680 miljoner) samt försäljning av honung och minkskinn (857 miljoner).

-          1 % av de stöd som borde varit med har inte kunnat härledas till ett företag i Lantbruksregistret och ingår därför inte. De stödbelopp som finns i detta SM avser beslutade stöd och överensstämmer inte helt med de som finns i t.ex. Jordbruksstatistisk årsbok eftersom uttagen ur Jordbruksverkets stödsystem har gjorts vid olika tillfällen.

-          Uppdelningen av EAA har gjorts för de värden som avser år 2013 i Statistiska meddelande JO 45 SM 1402 EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn som publicerades den 2 oktober 2014. Dessa siffror kan komma att revideras. De senaste reviderade siffrorna finns alltid publicerade i databasen.

Bra att veta

Fördelningen bygger på samma principer som EU:s typologi. EU:s typologi bygger på standardiserade intäkter vilket motsvarar intäktsdelen av en bidragskalkyl för en gröda eller ett djur. Det finns dock några skillnader. I typologiberäkningen som definieras i förordning (EC) No 1242/2008 finns ett värde också för betesmark. En annan skillnad är att det finns intäkter i EAA som inte finns i typologiberäkningen. Exempel är intäkter för halm och intäkter för de verksamheter som inte kan knytas till jordbruksföretag som mink. SO-beräkningarna som publiceras i Eurostats databas bygger också på ett genomsnitt av fem år.

Annan statistik

Indelningen efter driftsinriktning följer den svenska typologins om finns förklarad JO 35 SM 1401 ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2013, svensk typologi”. Det totala värde som här fördelas redovisas i vårt Statistiska meddelande JO 45 SM 1402 EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. I det Statistiska medelandet finns också ytterligare förklaringar till definitioner och begrepp.

Stöden till jordbruket redovisas också i Jordbruksstatistisk årsbok kapitel 9. Där finns en kort beskrivning av stöden och vad de innefattar. De stödbelopp som finns i detta SM avser beslutade stöd och överensstämmer inte helt med Jordbruksstatistisk årsbok eftersom uttagen ur Jordbruksverkets stödsystem har gjorts vid olika tillfällen.

 

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.