Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1403

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Fördelning efter län
Fördelning efter driftsinriktning
Fördelning efter storleksgrupp åker
Fördelning efter storleksgrupp standardarbetstid
 

I detta Statistiska meddelande fördelas produktionen av jordbruksvaror till producentpris efter län, storleksgrupp och jordbruksföretagets driftsinriktning. Fördelningen har gjorts som en modellberäkning som tar hänsyn till att hektarskördarna varierar mellan olika län.

I värdet till producentpris ingår inga stöd. För att också redovisa stödens storlek har vi sambearbetat de stödregister som förs vid Jordbruksverket med Lantbruksregistret. Produktstöd är stöd som ingår i baspriset i EAA och alltså består av stöd som betalas ut per djur eller per kilo mjölk. Produktionsstöd är stöd som betalas ut oberoende av vad som produceras som gårdsstöd eller har specifika syften t.ex. att minska jordbrukets belastning på miljön. När värdet av stöden jämförs med värdet av jordbruksvarorna kan noteras att vissa stöd är en kompensation för produktionsmetoder som ger lägre intäkter eller högre kostnader.

Jordbrukets produktion av jordbruksvaror består av:

-          Vegetabilieproduktion d.v.s. värdet av skördarna av spannmål, oljeväxter, sockerbetor, potatis, foderväxter, köks-och plantskoleväxter samt frukt och bär. Foderväxter som vall som både produceras och konsumeras på samma företag ingår. Värdet av bete ingår däremot inte som ett värde i produktionen av jordbruksvaror.

-          Animalieproduktion som delas in i djur och animaliska produkter. Under djur ingår värdet av slakt samt lagerändringar. Under animaliska produkter ingår t.ex. värdet av mjölk, ägg och ull.

Värdet av samtliga varor som produceras på företaget räknas in i jordbrukets produktion av jordbruksvaror. Det innebär att för t.ex. ett specialiserat mjölkföretag ingår också värdet för producerat foder som vall oavsett om vallen säljs eller används som foder på den egna gården.

Det totala värde som fördelas redovisas i vårt Statistiska meddelande JO 45 SM 1402 EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn. I det Statistiska meddelandet finns också ytterligare förklaringar till definitioner och begrepp.

Modellen för fördelningen bygger på att värden beräknas för varje enskilt jordbruksföretag och därefter summeras till det län jordbruksföretaget är beläget i eller efter den storleksgrupp åkermark jordbruksföretaget hamnar i. Det totala värdet av de fördelade posterna är 47 108 miljoner. Det finns ett antal poster som inte är med i beräkningen eftersom de inte är möjliga att fördela per jordbruksföretag. Anledningen är att verksamheterna inte knutna till jordbruksföretag i Lantbruksregistret. Värden för drygt 2 084 miljoner animalier är ofördelade och består av hästuppfödning (547 miljoner), rennäring och hunduppfödning (680 miljoner) samt försäljning av honung och minkskinn (857 miljoner).

I fakta om statistiken ges en grundligare beskrivning av hur fördelningen gjorts.

Fördelning efter län

I Figur A redovisas värdet av jordbrukets produktion av jordbruksvaror efter län. Det län där värdet av producerade jordbruksvaror är högst är Skåne län följt av Västra Götalands län. En knapp fjärdedel av det värde som fördelats efter län skapas i Skåne län och ytterligare runt 16 % i Västra Götalands län. Stöden till jordbruket framgår också av Figur A. I fördelningen ingår både produktstöd och produktionsstöd.

Det län där andelen stöd år 2013 var högst i förhållande till det fördelade värdet av producerade jordbruksvaror var Jämtlands län följt av Norrbottens län. Det län där motsvarande andel var lägst var Halland följt av Blekinge och Skåne.

Figur A. Regional fördelning av jordbrukets produktion av varor inklusive stöd år 2013, miljoner kr

I figur B redovisas andelen av vegetabilier och animalier i förhållande till värdet av jordbrukets produktion av varor.

 

Figur B. Regional fördelning av jordbrukets produktion av varor år 2013, procent

Figuren visar att Jönköpings län tillsammans med Kalmar och Kronobergs län är de län där intäkterna från animalier dominerade mest år 2013. I dessa tre län kommer runt 70 % av det fördelade värdet från animalier det vill säga djur och animalieprodukter.

Den andel av det fördelade värdet som kommer från vegetabilieproduktion är högst i Stockholms län följt av Skåne län. Knappt 40 % av den ofördelade posten kommer från animalieprodukter främst minkskinn.

Fördelning efter driftsinriktning

Värdet av jordbrukets produktion av varor kan också fördelas efter jordbruksföretagens driftsinriktning. Indelningen följer den svenska typologins som finns förklarad i JO 35 SM 1401 ”Jordbruksföretagens driftsinriktning 2013, svensk typologi”. Typologin bygger på standardiserad arbetstid. Enkelt uttryckt innebär indelningen att ett företag med en standardiserad arbetstid om mindre än 400 timmar klassificeras som småbruk. För att ett företag ska hamna i en driftsinriktning som Köttdjur, Mjölkkor, Svin, Får, Trädgårdsväxter och Jordbruksväxter krävs att minst 2/3 av den standardiserade arbetstiden kommer från den aktuella driftsinriktningen.

Figur C visar att specialiserade företag med mjölkkor skapade drygt 13 300 miljoner kr av de producerade jordbruksvarornas värde år 2013. Värdet fördelas mellan vegetabilier 2 600 miljoner kr, djur (slaktintäkter) 1 400 miljoner och animaliska produkter d.v.s. främst mjölkintäkter 9 200 miljoner kr. Sammantaget skapas runt 27 % av värdet från produktion av jordbruksvaror av de drygt 4 000 företag som finns i denna grupp.

Driftsinriktningen Jordbruksväxter svarar för 9 000 miljoner. Intäkterna kommer som namnet antyder främst från vegetabilier.

 

Figur C. Jordbrukets produktion av varor efter driftsinriktning år 2013, miljoner kr

Driftsinriktningarna Svin och Köttdjur är ungefär lika stora och skapar vardera runt 4 000 miljoner kr av värdet av jordbrukets produktion av varor. Trädgård skapar 4 400 miljoner kr. För köttdjursföretagen är värdet av vegetabilieproduktionen (främst foderproduktion) nästan lika stor som värdet av djur (kött). För svinföretag däremot kommer nästan hela intäkten från djur (kött).

 

I övrig husdjursskötsel ingår fjäderfäföretag. Värdet från djur kommer främst från slakt av kycklingar och värdet av animaliska produkter består främst av ägg.

Driftsinriktningen Blandat jordbruk består av företag där den standardiserade arbetstiden är jämnt fördelad mellan grödor och djur. Det speglas också i värdet som består av värde från såväl vegetabilier som animalier. Värdet för denna grupp är 5 000 miljoner kr.

 

Stöden till jordbruket redovisas i figur D. Figuren visar att driftsinriktningarna Jordbruksväxter och Mjölkkor är de driftsinriktningar där värdet av stöden är högst, runt 2 300- 2 400 miljoner vardera.

 

Figur D. Stöd till jordbruket i form av produktstöd och produktionsstöd, miljoner kr

 

För Jordbruksväxter består stödet framförallt av gårdsstöd tillsammans med en mindre del miljöersättningar. För den specialiserade driftsinriktningen Mjölkkor är gårdsstödet något mindre än för inriktningen Jordbruksväxter samtidigt som miljöersättningarna är högre.

 

Värdet av stöden till driftsinriktningen Köttdjur består till ungefär lika stora delar miljöersättningar och gårdsstöd. För driftsinriktningen Får kommer knappt hälften av stöden från miljöersättningar och hälften från gårdsstöd. Ungefär en tredjedel av stöden till driftsinriktningen Svin kommer från djurvälfärdsstöd. Drygt hälften av det totala värdet av miljöersättningarna betalas ut till driftsinriktningarna Mjölkkor och Köttdjur. 94 % av de nationella stöden betalas ut till specialiserade mjölkföretag.

 

I figur E visas värdet av produktionen av jordbruksvaror till producentpris i förhållande till värdet av stöden.

 

Figur E. Stödens storlek i förhållande till produktionen av jordbruksvaror år 2013, procent

 

Figur E visar att stödens andel är störst för Småbruk där 42 % av summan av värdet av jordbruksvaror och stöd utgörs av stöd. Motsvarande andel för driftsinriktningen Får är 38 % och för Köttdjur 32 %.

 

Driftsinriktningen Trädgård är den driftsinriktning där andelen är lägst. Andra driftsinriktningar med en låg andel stöd är Svin och Övrig husdjursskötsel där fjäderfäföretag dominerar.

 

De ofördelade posterna är med i tablån även om inget stöd förväntas utgå till de verksamheter som finns bland de ofördelade posterna.

Fördelning efter storleksgrupp åker

Tabell 1 i tabellbilagan visar att mer än hälften av värdet av jordbruksvarorna skapas av företag med mer än 100 hektar. 52 % av värdet kommer från denna grupp. Företag med färre än 2 hektar åkermark svarar för 9 % av värdet. Anledningen är att trädgårdsföretag tillsammans med en del fjäderfäföretag återfinns i gruppen med mindre än 2 hektar åkermark.

Fördelning efter storleksgrupp standardarbetstid

Det är också möjligt att storleksgruppera efter standardarbetstiden i den svenska typologin. Ett företag med mer än 1 600 standardarbetstimmar definieras som ett heltidsjordbruk. Tablå A nedan visar att merparten av värdet av produktionen av varor kommer från gruppen Heltidsjordbruk.

 

Tablå A. Fördelning av jordbrukets produktion av varor inklusive stöd efter standardarbetstid år 2013, miljoner kr

Standardarbetstid

Vegetabilier

Djur

Animalie-produkter

Summa

Stöd

Heltidsjordbruk 1 600- tim

19 685

10 195

12 099

41 979

7 075

Deltidsjordbruk 400-1 599 tim

3 798

693

35

4 526

1 794

Småbruk < 400 tim

594

7

2

603

428

Ofördelade poster

2

1 227

857

2 086

-

Riket

24 079

12 121

12 994

49 194

9 297