Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 45 SM 1303

EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn
Prognos för utvecklingen 2012–2013
Economic Accounts for Agriculture – first estimates for 2013
pil.gifI korta drag pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Plus för animalieproduktionen och minus för växtodlingen i prognosen för jordbrukets ekonomi 2013

Jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser beräknas minska med drygt 1 % år 2013 jämfört med år 2012. Värdet av vegetabilieproduktionen beräknas minska med 8 % medan värdet av animalieproduktionen beräknas öka med drygt 5 %. De totala kostnaderna förväntas ligga på ungefär samma nivå som 2012.

Den totala spannmålsskörden för 2013 uppskattas till ca 5,0 miljoner ton, vilket är en minskning med drygt 1 % jämfört med 2012. Samtidigt förväntas priserna för spannmål sjunka relativt kraftigt under skördeåret 2013/2014 vilket bidrar till det minskade värdet av vegetabilieproduktionen.

Totalskörden av raps och rybs 2013 beräknas ligga närmare 5 % högre än föregående år vilket främst är en följd av ökade odlingsarealer. Precis som för spannmål leder dock lägre priser till att värdet av produktionen minskar.

Det ökade värdet av animalieproduktionen förklaras främst av att värdet av mjölkproduktionen uppskattas öka med 7 %. Detta förklaras i sin tur av en beräknad uppgång i avräkningspriset på mjölk med närmare 8 % samtidigt som produktionen minskat något.

Slakten av nötkreatur beräknas öka något under år 2013 jämfört med år 2012 samtidigt som avräkningspriserna uppskattas minska med cirka 1 %. Slakten av svin beräknas minska med omkring 1 % och priserna har varit stigande.

Inför publiceringen av 2012 års beräkningar i oktober 2013 gjordes några revideringar av EAA som även påverkar tidigare år. Dessa berör främst animalieproduktionen och foderväxter (se avsnittet fakta om statistiken).

 

Prognos för inkomstutvecklingen 2012–2013

Värdet av jordbrukssektorns produktion av varor och tjänster till baspriser uppskattas minska med drygt 1 % under 2013. Värdet av vegetabilieproduktionen förväntas minska med 8 % vilket till stor del är en följd av att priserna på spannmål och oljeväxter, i prognosen, förväntas sjunka relativt kraftigt mellan skördeåren 2012/2013 och 2013/2014.

Värdet av animalieproduktionen förväntas öka med drygt 5 %. Den främsta förklaringen är att mjölkproduktionen möter bättre avräkningspriser på marknaden vilket ökar värdet  med cirka 7 %. Även för grisproduktionen har prisbilden sett ljusare ut och värdet av produktion förväntas öka med 5%. Både produktionen av jordbrukstjänster och sekundära icke-jordbruksaktiviteter beräknas öka något i värde.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster beräknas vara i stort sett oförändrade. De lägre spannmålspriserna verkar dämpande på kostnaderna för foder som produceras inom det egna företaget och det foder som omsätts inom jordbrukssektorn. Kostnaderna för köpfodermedel förväntas dock öka jämfört med föregående år.

Förädlingsvärdet netto, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsförbrukning och kapitalförslitning, beräknas minska med 7 %. Driftsöverskott netto, som är det överskott som ska täcka kostnader för arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, uppskattas minska med drygt 3 %. Ökade arrende- och räntekostnader gör dock att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och kapital uppskattas minska med cirka 7 %.

Jordbruksverket har levererat denna preliminära beräkning över inkomstutvecklingen i Sverige till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Beräkningen redovisas i tabell 1, som innehåller värden för år 2012 samt förändringar till år 2013 i volym, pris och värde uttryckt som index.

I mitten av december planerar Eurostat att redovisa medlemsstaternas prognoser över utvecklingen av jordbrukets inkomster mellan åren 2012 och 2013. Indikator A, som beskriver förändringen i real faktorinkomst per årsarbete, är det mått som brukar användas vid jämförelse mellan medlemsländerna. Faktorinkomsten beräknas som produktionsvärdet (inklusive subventioner) minus kostnader för insatsvaror och tjänster och kapitalförslitning. Med antaganden om en fortsatt nedgång av den totala arbetsinsatsen (-4,7 %) och en prisökning för bruttonationalprodukten med knappt 1,4 %, kommer indikator A för Sverige att visa en uppgång med knappt 1 %. Denna prognos är naturligtvis mycket osäker och det slutliga utfallet kan komma att skilja sig avsevärt härifrån.