Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1302

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som tas fram inom alla EU-länder enligt ett fastställt regelverk[1] och levereras till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2012 har nu levererats till Eurostat.

Några revideringar har genomförts inför 2012 års beräkningar. Dessa berör främst animalieproduktionen och foderväxter (se avsnitter fakta om statistiken).

Ökat produktionsvärde år 2012 men kostnaderna tynger resultatet

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Det totala produktionsvärdet till baspriser[2] ökade med 1,8 miljarder kronor, motsvarande drygt 3 %, mellan åren 2011 och 2012. Samtidigt ökade kostnaderna för insatsvaror och tjänster med 3 %, motsvarande 1,2 miljarder kronor. Kostnaderna för kapitalförslitningen och löner ökade med knappt 5 %. Övriga produktionssubventioner minskade med 1 % men totalt minskade direktersättningarna till jordbruket med 5 % eller knappt 500 miljoner kronor.  Sammantaget minskade företagsinkomsten med drygt 4 %.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2005–2012, miljoner kr

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

Vegetabilieproduktionens värde

15 120

15 889

22 167

19 864

18 609

22 011

23 429

26 241

Animalieproduktionens värde

20 417

20 830

20 473

23 755

21 735

23 347

24 322

24 004

Intäkter från jordbrukstjänster

2 488

2 434

2 500

2 702

2 646

2 528

2 719

2 792

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

2 992

3 637

3 710

3 859

3 138

3 743

3 730

2 923

Totalt produktionsvärde

41 017

42 790

48 850

50 180

46 128

51 629

54 200

55 959

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

29 333

29 398

33 192

36 129

34 875

36 603

38 547

39 727

Förädlingsvärde brutto till baspris

11 683

13 392

15 658

14 051

11 253

15 026

15 653

16 232

- Kapitalförslitning

6 674

6 979

7 447

8 033

8 626

8 938

9 372

9 817

Förädlingsvärde netto till baspris

5 009

6 413

8 212

6 018

2 627

6 088

6 281

6 415

+ Övriga produktionssubventioner

8 357

8 545

9 002

9 385

9 476

9 168

9 309

9 196

Faktorinkomst

13 365

14 959

17 214

15 403

12 103

15 256

15 590

15 611

- Löner och kollektiva avgifter

2 459

2 426

2 449

2 472

2 714

2 804

2 865

2 996

Driftsöverskott netto

10 906

12 533

14 765

12 931

9 389

12 452

12 725

12 614

- Arrende- och hyreskostnader

1 815

1 761

1 950

2 003

2 082

2 314

2 471

2 565

- Nettoräntekostnader

2 065

2 316

2 548

2 326

1 982

1 502

2 486

2 601

Företagsinkomst

7 026

8 456

10 267

8 602

5 325

8 636

7 768

7 448


Anm. Produktionsvärdet redovisar till baspriser (se not 2 nedan)

Värdet av vegetabilieproduktionen

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris ökade med 12 %, motsvarande 2,8 miljarder kronor år 2012 jämfört med år 2011.

Höga priser på spannmål under skördeåret 2012/2013, i kombination med att spannmålsskörden ökade med 9 % år 2012, bidrog starkt till det ökade värdet. Men det var inte bara värdet av spannmålsproduktionen som ökade. Produktionsvärdet för i stort sett samtliga grupper av grödor ökade.

Skörden av raps och rybs ökade kraftigt vilket ökade produktionsvärdet med mer än 20 % eller 275 miljoner kronor. Även produktionsvärdet för potatis ökade med cirka 20 % eller drygt 300 miljoner kronor.

Värdet av animalieproduktionen

Produktionsvärdet till baspris för animalier minskade år 2012 med 1,3 % eller drygt 300 miljoner kronor jämfört med år 2011.

Slakten av nötkreatur minskade med 9 % samtidigt som de genomsnittliga priserna inklusive efterlikvider och leveranstillägg ökade med över 10 %. Totalt minskade produktionsvärdet för nötkreatur med närmare 3 %. Produktionsvärdet till producentpriser ökade dock år 2012. Förklaringen till att produktionsvärdet till baspriser minskade är att handjursbidraget, i och med att det fördes över till gårdsstödet år 2012, beräkningstekniskt hamnar på en annan post i EAA. Se texten under rubriken ”Direktersättningar” nedan.

Slakten av svin minskade även den med 9 % mellan åren 2011 och 2012. Samtidigt steg de genomsnittliga priserna inklusive efterlikvider och leveranstillägg. Produktionsvärdet ökade med närmare 4,5 %.

Invägningen av mjölk var i stort sett oförändrad mellan 2011 och 2012. Sjunkande priser bidrog dock till att produktionsvärdet minskade med närmare 5 % eller 500 miljoner kronor.

Produktionsvärdet för ägg har haft en stigande trend under många år. Mellan åren 2011 och 2012 sjönk priserna något men samtidigt ökade produktionen med 6,6 % vilket ledde till att produktionsvärdet ökade med drygt 6 %, motsvarande 100 miljoner kronor.

Kostnader och resultat

Under år 2012 steg kostnaderna för insatsvaror och tjänster med drygt 3 % eller närmare 1,2 miljarder kronor. Foderkostnaden stod för två tredjedelar av den ökade kostnaden. Jämfört med år 2011 steg foderkostnaderna med nästan 800 miljoner kronor eller 6,7 %. Även kostnaderna för bränsle och drivmedel ökade relativt mycket. Ökningen uppgick till närmare 270 miljoner kronor under år 2012.

Kostnaderna för kapitalförslitning ökade med knappt 5 % år 2012. Samtidigt minskade posten ”Övriga produktionssubventioner” med drygt 1 % trots att handjursbidraget fördes över till denna post år 2012. Totalt sett minskade direktersättningarna  till jordbruket med närmare 500 miljoner kronor (se avsnittet ”Direktersättningar” nedan).

Ökningen i produktionsvärdet år 2012 möttes således av både ökade kostnader och minskade direktersättningar. Detta ledde till att faktorinkomsten, som ska täcka kostnader för löner, arrende, räntor, eget arbete och eget kapital, i stort sett var oförändrad år 2012 jämfört med år 2011.

Ökade lönekostnader och räntekostnader medförde att företagsinkomsten, som ska täcka kostnader för eget arbete och eget kapital, minskade med 4 % eller motsvarande drygt 300 miljoner kronor.

Jordbruksverket har levererat denna beräkning över inkomstutvecklingen i det svenska jordbruket till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre så kallade inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur A. Indikatorerna definieras enligt följande:

-          Indikator A: Real faktorinkomst per årsverke

-          Indikator B: Real företagsinkomst per obetalt årsverke

-          Indikator C: Real företagsinkomst

Mellan åren 2011 och 2012 visar indikator A en uppgång på 4 %. Indikator B var i stort sett oförändrad och indikator C visar en nedgång på ungefär 5 %.

Figur A. Indikator A, B och C 2001–2012 (Index 2004–2006=100)

Indikator A och B belyser inkomstutvecklingen i förhållande till antalet utförda årsverken i sektorn. Sysselsättningen inom jordbrukssektorn, mätt i årsverken, har sjunkit kontinuerligt under lång tid. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2012 var 54 100, vilket motsvarar en minskning med cirka 48 %. Av det totala antalet årsverken år 2012 var omkring 70 % obetalda.

 

Utveckling och fördelning av det totala produktionsvärdet

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande priser

I figur B visas utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde i löpande priser.

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2001–2012, miljoner kr

 

Produktionsvärdet till baspris låg relativt konstant fram till år 2004.  År 2005 minskade produktionsvärdet med drygt 3 miljarder kronor. Minskningen mellan åren 2004 och 2005 kan till stor del förklaras av införandet av gårdsstödet, vilket för EAA innebar att en stor del av direktersättningar flyttades från produktsubventioner till posten ”Övriga produktionssubventioner”.

Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med omkring 6 miljarder kronor, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade.

Mellan åren 2008 och 2009 minskade produktionsvärdet med drygt 4 miljarder kronor vilket huvudsakligen kan förklaras av sjunkande priser på spannmål och mjölk.

Åren 2010 och 2011 ökade produktionsvärdet, vilket generellt kan förklaras med högre prisnivåer på vegetabilier och mjölk.

Mellan åren 2011 och 2012 ökade produktionsvärdet totalt med 1,8 miljarder kronor. Höga priser på vegetabilier i kombination med stor spannmålsskörd år 2012 bidrog till ett ökat värde. Det minskade värdet för animalieproduktionen, orsakat av bland annat sjunkande mjölkpriser, hade dock en dämpande effekt på den totala värdeökningen.

Jordbrukssektorns produktionsvärde i fasta priser

Den totala jordbruksproduktionen, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, var i stort sett konstant mellan åren 2011 och 2012. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med närmare 8 % år 2012 jämfört med år 2011, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser minskade med 1,8 %.

 

Figur C. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2001–2012, miljoner kr, 2005 års priser

 

Fördelningen av jordbrukssektorns produktionsvärde

Av figur D framgår att vegetabilieproduktionen, år 2012, värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och halm), som tillsammans svarade för 66 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 42 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktgrupper för omkring 49 % av produktionsvärdet till baspriser inom jordbrukssektorn år 2012.

 

Figur D. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2012,
miljoner kr

 

Direktersättningar

Av figur E framgår att direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till cirka 9,5 miljarder kronor år 2012. Sedan EU-inträdet år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kronor till nivåer runt 10 miljarder kronor. Åren före EU-inträdet varierade ersättningsnivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kronor.

Figur E. Direktersättningar till jordbruket 2001–2012, miljoner kr

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till ca 4 miljarder kronor, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kronor. Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kronor. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats.

År 2012 fördes det så kallade handjursbidraget över till gårdsstödet vilket även var fallet med stödet till kontrakterad stärkelsepotatis. Totalt motsvarade dessa ersättningar ett belopp på över 300 miljoner kronor år 2011. I EAA blev konsekvensen att dessa ersättningar fördes från värdet av jordbrukets produktion till posten ”Övriga produktionssubventioner”. Trots överföringen av handjursbidraget och stödet för kontrakterad stärkelsepotatis minskade posten ”Övriga produktionssubventioner” med cirka 1 % eller drygt 100 miljoner kronor. Detta var främst en effekt av den svenska kronans förstärkning. Totalt minskade ersättningarna till jordbruket med knappt 500 miljoner kronor mellan åren 2011 och 2012.

 

Fördelning av jordbrukets produktionskostnader

Av figur F framgår att djurfoder utgör ungefär 32 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, cirka 5,4 miljarder kronor år 2012. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, 900 miljoner kronor år 2012. Även kostnaden för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning ingår här.

Figur F. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2012, miljoner kr

 

 

 



[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec. 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen.

[2] Produktionsvärdet redovisas till baspriser, vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns ”Övriga produktionssubventioner” och utgörs av produktionsrelaterade direktersättningar såsom miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd. I och med gårdsstödets införande 2005 minskade de produktrelaterade direktersättningar kraftigt, se figur E.