Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
EAA – Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn

JO 45 SM 1202

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

EAA (Economic Accounts for Agriculture) är en ekonomisk kalkyl för jordbruket som beräknas inom alla EU-länder. Denna statistik regleras sedan år 2004 av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 av den 5 dec. 2003 om räkenskaper för jordbruket i gemenskapen. Medlemsländerna beräknar och översänder EAA till EU:s statistikmyndighet Eurostat enligt fastställd tidsplan. Den svenska kalkylen görs av Jordbruksverket och beräkningar fram till år 2011 har nu levererats till Eurostat.

Ökat produktionsvärde år 2011 men kostnaderna tynger resultatet

Jordbrukets ekonomiska resultat enligt EAA framgår av tablå A. Produktionsvärdet redovisas till baspriser, vilket innebär att s.k. produktrelaterade direktersättningar (produktsubventioner) enligt den gemensamma jordbrukspolitiken ingår i värdet för respektive produkt. Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar (produktionssubventioner) och utgörs av bl.a. miljöersättningar, kompensationsbidrag och gårdsstöd.

Tablå A. Jordbrukets ekonomiska resultat 2004 – 2011, miljoner kr

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

Vegetabilieproduktionens värde

18 346

15 006

15 809

22 095

19 720

18 379

21 765

22 957

Animalieproduktionens värde

21 456

20 430

20 846

20 511

23 398

21 032

22 426

22 867

Intäkter från jordbrukstjänster

2 148

2 488

2 434

2 500

2 702

2 646

2 528

2 719

Intäkter från sekundära icke-jordbruksaktiviteter

2 371

2 992

3 637

3 710

3 859

3 138

3 743

3 730

Totalt produktionsvärde

44 321

40 916

42 726

48 816

49 679

45 194

50 462

52 273

- Kostnader för insatsvaror och tjänster

29 468

29 254

29 343

33 143

36 031

34 718

36 378

38 218

Förädlingsvärde brutto till baspris

14 853

11 662

13 383

15 673

13 648

10 476

14 084

14 055

- Kapitalförslitning

6 210

6 677

6 982

7 450

8 037

8 630

8 916

9 249

Förädlingsvärde netto till baspris

8 643

4 985

6 402

8 224

5 611

1 846

5 168

4 806

+ Övriga produktionssubventioner

3 686

8 357

8 545

9 002

9 385

9 476

9 168

9 309

Faktorinkomst

12 329

13 341

14 947

17 225

14 997

11 322

14 336

14 115

- Löner och kollektiva avgifter

2 934

2 459

2 426

2 449

2 472

2 714

2 804

2 865

Driftsöverskott netto

9 395

10 882

12 521

14 777

12 525

8 608

11 533

11 250

- Arrende- och hyreskostnader

2 005

1 815

1 761

1 950

2 003

2 082

2 314

2 471

- Nettoräntekostnader

2 119

2 065

2 316

2 548

2 326

1 982

1 561

2 196

Företagsinkomst

5 271

7 002

8 445

10 279

8 196

4 545

7 658

6 583


 

Jordbrukssektorns produktionsvärde i löpande baspriser minskade med drygt 3 miljarder kr mellan 2004 och 2005. Minskningen år 2005 kan till stor del förklaras av införandet av gårdsstödet, vilket flyttade stöd från produktsubventioner till produktionssubventioner. Mellan åren 2006 och 2007 ökade produktionsvärdet med omkring 6 miljarder kr, vilket till stor del kan förklaras av att priserna på spannmål och foderväxter ökade. Mellan 2007 och 2008 ökade produktionsvärdet med knappt 1 miljard kr, medan det mellan 2008 och 2009 minskade med knappt 4,5 miljarder kr. På vegetabiliesidan var den största faktorn att priset på spannmål sjönk år 2009 och på animaliesidan var den största faktorn att priset på mjölk sjönk år 2009. År 2010 ökade produktionsvärdet med drygt 5 miljarder kr, till stor del beroende på stigande spannmåls- och mjölkpriser. Produktionsvärdet steg med ytterligare 1,8 miljarder kr under 2011, främst till följd av ett ökat produktionsvärde på vegetabiliesidan.

Värdet av vegetabilieproduktionen till baspris ökade med 5,5 % år 2011 jämfört med år 2010. Spannmålsarealen ökade med drygt 3 % och den totala spannmålsskörden ökade med 8 %. Priserna på spannmål låg på i stort sett samma nivå skördeåret 2011/2012 jämfört med 2010/2011. Skörden av raps och rybs minskade med cirka 10 %. Produktionsvärdet för potatis minskade med närmare 0,5 miljarder kr. Potatiskörden 2011 var större än 2010 men priserna var betydligt lägre under skördeåret 2011/2012 jämfört med 2010/2011. Produktionsvärdet för foderväxter samt köks- och plantskoleväxter ökade förhållandevis mycket jämfört föregående period.

Produktionsvärdet till baspris för animalier ökade år 2011 med 2 % jämfört med år 2010. Slakten av nötkreatur låg på samma nivå 2011 som 2010, medan slakten av svin minskade med knappt 3 %. Priserna för nötkreatur ökade med 5 % år 2011 medan priserna för svin minskade med 11 %. Produktionsvärdet till baspris för nötkreatur ökade med 3 % år 2011 jämfört med år 2010, samtidigt som det för svin minskade med 13 %. Invägningen av mjölk minskade år 2011 med 0,5 % samtidigt som priset på mjölk ökade med 3,5 %. Totalt ökade produktionsvärdet för mjölk med drygt 3 % under 2011.

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster ökade med 5 %, motsvarande 1,8 miljarder kr mellan 2010 och 2011. Samtidigt ökade kapitalförslitning med knappt 4 %. Övriga produktionssubventioner ökade med 1,5 %. Driftöverskott netto minskade med 2,5 % mellan åren 2010 och 2011.

Utvecklingen av det totala produktionsvärdet

Utvecklingen av jordbrukssektorns totala produktionsvärde från 2000 i löpande priser visas i figur A. Produktionsvärdet till baspris var i huvudsak stigande fram till 2002. Mellan 2002 och 2004 låg produktionsvärdet i stort sett konstant, för att sedan minska 2005 då gårdsstödet infördes. Mellan 2006 och 2007 skedde en ökning, som till stor del beror på att priserna på vegetabilier ökar. Mellan 2008 och 2009 minskar både värdet av vegetabilie- och animalieproduktionen. Åren 2010 och 2011 ökade produktionsvärdet till baspris, vilket generellt kan förklaras med högre prisnivåer på vegetabilier och mjölk. I produktionsvärdet till producentpris ingår inte värdet av några direktersättningar till jordbruket.

 

Figur A. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2000–2011, miljoner kr

Värdet av vegetabilieproduktion till baspriser låg åren 2000 till 2004 mellan 2 till 3 miljarder kr lägre än värdet av animalieproduktionen till baspriser. År 2005 minskade vegetabilieproduktionen till baspriser beroende på införandet av gårdsstödet och var omkring 5 miljarder kr lägre än animalieproduktionen. År 2007 steg värdet på vegetabilieproduktionen kraftigt och var knappt 8 % högre än animalieproduktionen. Detta berodde på höga priser på vegetabilier samt relativt bra skördar. Under 2008 och 2009 sjönk dock produktionsvärdet för vegetabilier igen för att åren 2010 och 2011 återigen stiga till en nivå motsvarande värdet av animalieproduktionen.  

Av figur B framgår att vegetabilieproduktionen värdemässigt dominerades av spannmål och foderväxter (främst ensilage, hö och halm), som tillsammans svarade för omkring 65 % av vegetabilieproduktionen. På animaliesidan svarade mjölk för omkring 46 % av produktionsvärdet. Tillsammans stod dessa tre produktionsgrenar för omkring 49 % av produktionsvärdet till baspriser inom jordbrukssektorn år 2011.

 

Figur B. Jordbrukssektorns produktionsvärde till baspris år 2011, miljoner kr

 

Av figur C framgår att direktersättningarna till jordbruket enligt den gemensamma jordbrukspolitiken uppgick till knappt 10 miljarder kr år 2011. Sedan EU-inträdet år 1995 har dessa ersättningar ökat från 6,6 miljarder kr till nivåer runt 10 miljarder kr. Åren före EU-inträdet varierade ersättningsnivåerna mellan 3,5 och 4,5 miljarder kr.

De produktrelaterade direktersättningarna, som ingår i produktionsvärdet till baspris, uppgick under senare hälften av 1990-talet till ca 4 miljarder kr, men ökade från och med år 2001 till omkring 5 miljarder kr. Jordbruksreformen, med införandet av gårdsstödet år 2005, fick till följd att de produktrelaterade stöden minskade till drygt 1 miljard kr. Ökningen av de produktrelaterade stöden år 2006 beror till stor del på att mjölkbidraget samt slaktbidraget för nötkreatur ökade. Minskningen år 2007 beror till största delen på att mjölkbidraget avskaffats. År 2011 var de produktrelaterade stöden omkring 650 miljoner kr.

 

Figur C. Direktersättningar till jordbruket 2000–2011, miljoner kr

 

Fördelning av jordbrukets produktionskostnader

Av figur D framgår att djurfoder utgör ungefär 31 % av kostnaderna för insatsvaror och tjänster i jordbrukssektorn. Det bör dock påpekas att här ingår värdet av det foder som produceras och används inom samma företag, ca 4,7 miljarder kr år 2011. Posten andra varor och tjänster innehåller bl.a. värdet av den halm som produceras och konsumeras inom samma företag, 800 miljoner kr år 2011. Även kostnaden för försäkringar, rådgivning och diverse materiell förbrukning ingår här.

 

Figur D. Jordbrukets produktionskostnader till baspris år 2011, miljoner kr

Indikatorer på inkomstutvecklingen

Utifrån medlemsstaternas levererade statistik tar Eurostat fram tre s.k. inkomstindikatorer. Inkomstutvecklingen enligt indikatorerna A, B och C återfinns i figur E. Indikatorerna visar utvecklingen av real faktorinkomst per årsverke, real företagsinkomst per obetalt årsverke samt utvecklingen av real företagsinkomst. Mellan åren 2010 och 2011 visar indikator A en uppgång på 0,6 %. Indikator B visar en nedgång på cirka 12 % och indikator C visar en nedgång på ungefär 16 %.

Sysselsättningen inom jordbrukssektorn har sjunkit konstant under 1990-talet och början av 2000-talet. År 1990 var sysselsättningen, enligt avgränsningarna i EAA, 104 300 årsverken medan den år 2011 var 56 700, vilket är en minskning med ca 46 %. Av det totala antalet årsverken år 2011 var omkring 70 % obetalda.

Figur E. Indikator A, B och C 2000–2011 (Index 2004–2006=100)

 

Produktionsvärdet mätt i fasta priser

Den totala jordbruksproduktionen, mätt som produktionsvärde till fasta producentpriser, ökade med 2 % mellan åren 2010 och 2011. Den totala jordbrukssektorns produktionsvärde till fasta baspriser ökade även den med 2% mellan åren 2010 och 2011. Vegetabilieproduktionens värde till fasta baspriser ökade med närmare 7 % år 2011 jämfört med år 2010, medan animalieproduktionens värde till fasta baspriser minskade med 0,6 %.

 

Figur F. Jordbrukssektorns produktionsvärde 2000–2011, miljoner kr, 2005 års priser